Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Färre går arbetslösa länge – men tufft för vissa yrken

Långtidsarbetslösheten för Unionens medlemmar pekar nedåt. Samtidigt ser framtiden tuff ut för vissa yrken – till exempel ekonomiassistent och administratör – som delvis fasats ut under pandemin.
– Jag tror att den nedåtgående trenden för den här typen av jobb kommer att fortsätta, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.
Oscar Broström Publicerad
Camilla Svensk och Jessica Gow/TT.
Arbetslösheten kommer tryckas tillbaka, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl. Samtidigt kan vissa tjänstemän, som förlorade jobbet under krisen, få svårt att hitta nya tjänster. Camilla Svensk och Jessica Gow/TT.

Långtidsarbetslösheten ligger på en historiskt hög nivå bland Unionens a-kassas medlemmar. Det är givetvis en konsekvens av pandemin, som drabbade de flesta branscher i någon mån, och gjorde att arbetslösheten överlag sköt i höjden.

Nu i oktober var det runt 15 500 medlemmar i Unionens a-kassa som stått utan jobb i ett år eller mer, varav ungefär 6 000 tillkom under pandemin.

Arbetslösheten sjunker

Men siffran väntas falla. I mitten av 2021 var över 16 000 a-kassamedlemmar långtidsarbetslösa, den högsta siffran sedan Unionen bildades, men sedan dess har den minskat med ungefär 900 personer.

– Just nu skapas det väldigt många jobb på svensk arbetsmarknad, särskilt i storstadsregionerna och i synnerhet i Stockholm. Har du en relativt färsk arbetslivserfarenhet, alltså att du blivit av med jobbet under den här krisen, så har du ganska goda chanser att få ett jobb, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Arbetslösheten – långtidsarbetslösheten inkluderad – är också relativt låg bland tjänstemän och Unionens medlemmar. I september i år var andelen långtidsarbetslösa i Sverige 3,6 procent, och bland Unionens a-kassas medlemmar låg den i oktober (senaste siffran) på 2,2 procent.

– Vi kan konstatera att nivån är lägre för våra medlemmar än för arbetsmarknaden i helhet. Det ligger i linje med hur det ser ut med arbetslösheten. Där ligger nivån för våra medlemmar på fyra procent och totalt i Sverige är den ungefär sju procent, säger Katarina Lundahl.

”Det är stora medlemsgrupper”

Samtidigt finns det några yrkesområden som inte kommer återhämta sig lika bra som andra. Bland Unionens medlemmar var det många ekonomiassistenter, administratörer och receptionister som förlorade jobbet under pandemin, och det är osäkert om företag kommer att söka den kompetensen framöver.

– Det är stora medlemsgrupper hos oss, framför allt bland våra kvinnliga medlemmar. Har du blivit av med jobbet, som ekonomiassistent eller administratör, kan konkurrensen om ett nytt jobb vara tuff, säger Katarina Lundahl, och fortsätter:

– Det är en del av en långsiktig trend att den typen av tjänstemannajobb blir färre för att delar av arbetsuppgifterna automatiseras. Den trenden förstärktes under krisen och är ett resultat av att man helt enkelt såg om sitt hus och behövde skära kostnader. Vi ser nu en liten uppgång i att det skapas fler sådana jobb igen, men på totalen tror jag att den nedåtgående trenden för den här typen av jobb kommer att fortsätta.

Läs mer: Arbetslös: Expertens 12 bästa tips när du söker jobb

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetsgivare sänker krav på erfarenhet

Allt fler arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det slår Arbetsförmedlingen fast i en ny rapport. Förändringen beror på kompetensbrist – och kan göra det lättare för arbetslösa att få jobb.
Noa Söderberg Publicerad 4 juni 2025, kl 06:01
En skylt hos Arbetsförmedlingen, med jobbsökare i bakgrunden.
Arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning i cv:n när de rekryterar ny personal. Det visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Människor som har varit i arbetslöshet under lång tid kan därför få jobb lättare, enligt myndigheten. Kompetensbristen och matchningsproblemen leder också till att nya jobbtillfällen inte skapas. Foto: Johan Nilsson/TT

Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.

Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.

Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.

Beror på kompetensbrist – redan anställda får jobba mer

De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.

Kan leda till att långtidsarbetslösa får jobb

Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.

– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Saknar människor med rätt kompetens

Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.