Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Färre går arbetslösa länge – men tufft för vissa yrken

Långtidsarbetslösheten för Unionens medlemmar pekar nedåt. Samtidigt ser framtiden tuff ut för vissa yrken – till exempel ekonomiassistent och administratör – som delvis fasats ut under pandemin.
– Jag tror att den nedåtgående trenden för den här typen av jobb kommer att fortsätta, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.
Oscar Broström Publicerad
Camilla Svensk och Jessica Gow/TT.
Arbetslösheten kommer tryckas tillbaka, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl. Samtidigt kan vissa tjänstemän, som förlorade jobbet under krisen, få svårt att hitta nya tjänster. Camilla Svensk och Jessica Gow/TT.

Långtidsarbetslösheten ligger på en historiskt hög nivå bland Unionens a-kassas medlemmar. Det är givetvis en konsekvens av pandemin, som drabbade de flesta branscher i någon mån, och gjorde att arbetslösheten överlag sköt i höjden.

Nu i oktober var det runt 15 500 medlemmar i Unionens a-kassa som stått utan jobb i ett år eller mer, varav ungefär 6 000 tillkom under pandemin.

Arbetslösheten sjunker

Men siffran väntas falla. I mitten av 2021 var över 16 000 a-kassamedlemmar långtidsarbetslösa, den högsta siffran sedan Unionen bildades, men sedan dess har den minskat med ungefär 900 personer.

– Just nu skapas det väldigt många jobb på svensk arbetsmarknad, särskilt i storstadsregionerna och i synnerhet i Stockholm. Har du en relativt färsk arbetslivserfarenhet, alltså att du blivit av med jobbet under den här krisen, så har du ganska goda chanser att få ett jobb, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Arbetslösheten – långtidsarbetslösheten inkluderad – är också relativt låg bland tjänstemän och Unionens medlemmar. I september i år var andelen långtidsarbetslösa i Sverige 3,6 procent, och bland Unionens a-kassas medlemmar låg den i oktober (senaste siffran) på 2,2 procent.

– Vi kan konstatera att nivån är lägre för våra medlemmar än för arbetsmarknaden i helhet. Det ligger i linje med hur det ser ut med arbetslösheten. Där ligger nivån för våra medlemmar på fyra procent och totalt i Sverige är den ungefär sju procent, säger Katarina Lundahl.

”Det är stora medlemsgrupper”

Samtidigt finns det några yrkesområden som inte kommer återhämta sig lika bra som andra. Bland Unionens medlemmar var det många ekonomiassistenter, administratörer och receptionister som förlorade jobbet under pandemin, och det är osäkert om företag kommer att söka den kompetensen framöver.

– Det är stora medlemsgrupper hos oss, framför allt bland våra kvinnliga medlemmar. Har du blivit av med jobbet, som ekonomiassistent eller administratör, kan konkurrensen om ett nytt jobb vara tuff, säger Katarina Lundahl, och fortsätter:

– Det är en del av en långsiktig trend att den typen av tjänstemannajobb blir färre för att delar av arbetsuppgifterna automatiseras. Den trenden förstärktes under krisen och är ett resultat av att man helt enkelt såg om sitt hus och behövde skära kostnader. Vi ser nu en liten uppgång i att det skapas fler sådana jobb igen, men på totalen tror jag att den nedåtgående trenden för den här typen av jobb kommer att fortsätta.

Läs mer: Arbetslös: Expertens 12 bästa tips när du söker jobb

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.