Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Färre går arbetslösa länge – men tufft för vissa yrken

Långtidsarbetslösheten för Unionens medlemmar pekar nedåt. Samtidigt ser framtiden tuff ut för vissa yrken – till exempel ekonomiassistent och administratör – som delvis fasats ut under pandemin.
– Jag tror att den nedåtgående trenden för den här typen av jobb kommer att fortsätta, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.
Oscar Broström Publicerad
Camilla Svensk och Jessica Gow/TT.
Arbetslösheten kommer tryckas tillbaka, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl. Samtidigt kan vissa tjänstemän, som förlorade jobbet under krisen, få svårt att hitta nya tjänster. Camilla Svensk och Jessica Gow/TT.

Långtidsarbetslösheten ligger på en historiskt hög nivå bland Unionens a-kassas medlemmar. Det är givetvis en konsekvens av pandemin, som drabbade de flesta branscher i någon mån, och gjorde att arbetslösheten överlag sköt i höjden.

Nu i oktober var det runt 15 500 medlemmar i Unionens a-kassa som stått utan jobb i ett år eller mer, varav ungefär 6 000 tillkom under pandemin.

Arbetslösheten sjunker

Men siffran väntas falla. I mitten av 2021 var över 16 000 a-kassamedlemmar långtidsarbetslösa, den högsta siffran sedan Unionen bildades, men sedan dess har den minskat med ungefär 900 personer.

– Just nu skapas det väldigt många jobb på svensk arbetsmarknad, särskilt i storstadsregionerna och i synnerhet i Stockholm. Har du en relativt färsk arbetslivserfarenhet, alltså att du blivit av med jobbet under den här krisen, så har du ganska goda chanser att få ett jobb, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Arbetslösheten – långtidsarbetslösheten inkluderad – är också relativt låg bland tjänstemän och Unionens medlemmar. I september i år var andelen långtidsarbetslösa i Sverige 3,6 procent, och bland Unionens a-kassas medlemmar låg den i oktober (senaste siffran) på 2,2 procent.

– Vi kan konstatera att nivån är lägre för våra medlemmar än för arbetsmarknaden i helhet. Det ligger i linje med hur det ser ut med arbetslösheten. Där ligger nivån för våra medlemmar på fyra procent och totalt i Sverige är den ungefär sju procent, säger Katarina Lundahl.

”Det är stora medlemsgrupper”

Samtidigt finns det några yrkesområden som inte kommer återhämta sig lika bra som andra. Bland Unionens medlemmar var det många ekonomiassistenter, administratörer och receptionister som förlorade jobbet under pandemin, och det är osäkert om företag kommer att söka den kompetensen framöver.

– Det är stora medlemsgrupper hos oss, framför allt bland våra kvinnliga medlemmar. Har du blivit av med jobbet, som ekonomiassistent eller administratör, kan konkurrensen om ett nytt jobb vara tuff, säger Katarina Lundahl, och fortsätter:

– Det är en del av en långsiktig trend att den typen av tjänstemannajobb blir färre för att delar av arbetsuppgifterna automatiseras. Den trenden förstärktes under krisen och är ett resultat av att man helt enkelt såg om sitt hus och behövde skära kostnader. Vi ser nu en liten uppgång i att det skapas fler sådana jobb igen, men på totalen tror jag att den nedåtgående trenden för den här typen av jobb kommer att fortsätta.

Läs mer: Arbetslös: Expertens 12 bästa tips när du söker jobb

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.