Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Färre går arbetslösa länge – men tufft för vissa yrken

Långtidsarbetslösheten för Unionens medlemmar pekar nedåt. Samtidigt ser framtiden tuff ut för vissa yrken – till exempel ekonomiassistent och administratör – som delvis fasats ut under pandemin.
– Jag tror att den nedåtgående trenden för den här typen av jobb kommer att fortsätta, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.
Oscar Broström Publicerad
Camilla Svensk och Jessica Gow/TT.
Arbetslösheten kommer tryckas tillbaka, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl. Samtidigt kan vissa tjänstemän, som förlorade jobbet under krisen, få svårt att hitta nya tjänster. Camilla Svensk och Jessica Gow/TT.

Långtidsarbetslösheten ligger på en historiskt hög nivå bland Unionens a-kassas medlemmar. Det är givetvis en konsekvens av pandemin, som drabbade de flesta branscher i någon mån, och gjorde att arbetslösheten överlag sköt i höjden.

Nu i oktober var det runt 15 500 medlemmar i Unionens a-kassa som stått utan jobb i ett år eller mer, varav ungefär 6 000 tillkom under pandemin.

Arbetslösheten sjunker

Men siffran väntas falla. I mitten av 2021 var över 16 000 a-kassamedlemmar långtidsarbetslösa, den högsta siffran sedan Unionen bildades, men sedan dess har den minskat med ungefär 900 personer.

– Just nu skapas det väldigt många jobb på svensk arbetsmarknad, särskilt i storstadsregionerna och i synnerhet i Stockholm. Har du en relativt färsk arbetslivserfarenhet, alltså att du blivit av med jobbet under den här krisen, så har du ganska goda chanser att få ett jobb, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Arbetslösheten – långtidsarbetslösheten inkluderad – är också relativt låg bland tjänstemän och Unionens medlemmar. I september i år var andelen långtidsarbetslösa i Sverige 3,6 procent, och bland Unionens a-kassas medlemmar låg den i oktober (senaste siffran) på 2,2 procent.

– Vi kan konstatera att nivån är lägre för våra medlemmar än för arbetsmarknaden i helhet. Det ligger i linje med hur det ser ut med arbetslösheten. Där ligger nivån för våra medlemmar på fyra procent och totalt i Sverige är den ungefär sju procent, säger Katarina Lundahl.

”Det är stora medlemsgrupper”

Samtidigt finns det några yrkesområden som inte kommer återhämta sig lika bra som andra. Bland Unionens medlemmar var det många ekonomiassistenter, administratörer och receptionister som förlorade jobbet under pandemin, och det är osäkert om företag kommer att söka den kompetensen framöver.

– Det är stora medlemsgrupper hos oss, framför allt bland våra kvinnliga medlemmar. Har du blivit av med jobbet, som ekonomiassistent eller administratör, kan konkurrensen om ett nytt jobb vara tuff, säger Katarina Lundahl, och fortsätter:

– Det är en del av en långsiktig trend att den typen av tjänstemannajobb blir färre för att delar av arbetsuppgifterna automatiseras. Den trenden förstärktes under krisen och är ett resultat av att man helt enkelt såg om sitt hus och behövde skära kostnader. Vi ser nu en liten uppgång i att det skapas fler sådana jobb igen, men på totalen tror jag att den nedåtgående trenden för den här typen av jobb kommer att fortsätta.

Läs mer: Arbetslös: Expertens 12 bästa tips när du söker jobb

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

5 sätt att minska oro

Det är meningslöst att sluta oroa sig. Oroa dig smartare i stället, menar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund och ger fem enkla knep.
Petra Rendik Publicerad 14 oktober 2024, kl 05:58
Man sitter med huvudet i händerna
Vissa problem går inte att lösa på sekunden. Försök att frikoppla dig från orostankarna så att du får distans till dem, tipsar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund. Foto: Shutterstock

Sluta oroa dig.” Är det inte så vi brukar säga till någon som oroar sig?

Det är ett välment men rätt värdelöst råd att ge. För det är svårt att sluta när orostankarna rotat sig i medvetandet. Det är lite så vi människor fungerar – att försöka tänka bort något resulterar i att vi tänker ännu mer.

Då är det bättre att acceptera oron, men att öva på att oroa sig smartare.

Tove Wahlund, Erik Andersson
Foto: Eva Lindblad

Det är utgångspunkten i psykologerna och forskarna Erik Anderssons och Tove Wahlunds bok Orosboken – ta hand om din oro i fem steg.

Det finns många olika behandlingar att ta till vid oro, men enligt psykologerna är de ofta komplicerade att genomföra på egen hand. Så i boken presenteras ett slags hopkok av metoder som är enkla, för att just på egen hand kunna arbeta med oron.

– Att oroa sig är så allmänmänskligt, vi som psykologer möter på det nästan hela tiden. Oavsett vad människor söker för finns det ett stråk av oro, säger Tove Wahlund.

Att oroa sig är normalt. Alla gör det, googla ”oro” och det ger över två miljarder träffar. Vissa oroar sig mer, andra mindre. Men en gemensam nämnare är att oro ofta kretsar kring det som är viktigt för oss, som hälsan, familjen, karriären och ekonomin.

Vad är oro egentligen?

– Lite förenklat är oro i grunden ett kognitivt fenomen, det är tankar om framtida problem och katastrofer som väcker obehag i olika hög grad, förklarar Erik Andersson.

Oro kan slå till när som helst, men för det mesta kommer den och går. Du kanske oroar dig för att du ska hålla ett föredrag på jobbet. När du är klar släpper oron.

All oro är inte av ondo. ”Den hjälpsamma oron” gör att vi kan lösa problem som vi oroar oss för. Så är det inte med ”ohjälpsam oro”.

– Det är en oro som maler på och som vi kan bli väldigt plågade av, säger Erik Andersson.

Det kan i slutändan leda till nedstämdhet, sömnbesvär och koncentrationssvårigheter. Därför borde oro vara en högst relevant fråga i arbetslivet, menar psykologerna.


Koncentrationen ökar när oron minskar

I början av pandemin testade de sin femstegsmodell på drygt 600 personer som kände oro kring covid – allt från att själva bli sjuka till att de kunde bli av sin arbeten. I gruppen som fick jobba med modellen upplevde 40 procent en minskad oro jämfört med 20 procent i den andra gruppen.

– Men det som kanske var mest intressant var att koncentrationsförmågan på jobbet ökade tydligt när oron minskade och det höll i sig i upp till ett år, säger Erik Andersson.

Ibland handlar stress inte enbart om att man har för mycket att göra utan om en mental upptagenhet kring allt som kan gå fel, alltså oro.

– En medarbetare som känner sig stressad kan behöva hjälp med att bena ut vad stressen egentligen handlar om, säger Tove Wahlund.

Så hanterar du oro

1: Skilj på hjälpsam och ohjälpsam oro

Har jag bokat mötesrum till i morgon? Packade jag verkligen ner barnens gympakläder? Orostankar kan vara något bra eftersom de påminner oss om att vidta förebyggande åtgärder. Du dubbelkollar till exempel barnens ryggsäckar innan de går till skolan. Den hjälpsamma oron får oss att lösa problem eller förbereder för kommande svårigheter. Ohjälpsam oro funkar tvärtom. Tankarna fastnar som segt klister i hjärnan. Tänk om …

Klarar jag det här? Det viktigaste steget för att oroa sig smartare är att lära dig skilja mellan dessa. För dagbok där du kan skriva ner vad orostankarna handlar om och vad du gör när du börjar oroa dig.

2: Lös det som går att lösa

Sådant som du faktiskt kan lösa. Erik Andersson och Tove Wahllund kallar dessa ”lösbara orostankar”. Gallra ut problem som går att åtgärda. Skriv upp några förslag på lösningar som du kommer på och testa dig fram. Vissa problem fixar du snabbt, annat kan ta tid och det är helt okej.

3: Kontrollera lagom

Att tvångsmässigt kolla mejlen eller din kalender fungerar i stunden, men oron kommer nästan alltid tillbaka och ökar ofta bara på oron. Glesa ut de ohjälpsamma kontrollerna eller gör dem på bestämda tider. Läs mejlen två gånger om dagen eller skjut upp det ett tag.

4: Hantera det du inte kan lösa

Vissa problem som skapar oro kan vara olösliga, i alla fall för stunden. Öva på att frikoppla orostankarna, så du får distans till dem. Orostankar är just tankar, inte en absolut sanning. Tankar ska komma och gå, och inte fastna. Testa flygledarövningen: Sätt en timer på fem minuter.

Lägg all uppmärksamhet på orostankarna genom att agera som en flygledare över dem. Skatta hur mycket orostankarna besvärade dig när du lade mycket uppmärksamhet på dem. Sätt timern igen på fem minuter och låt tankarna flöda fritt utan att lägga fokus på dem. Var uppmärksam på andra intryck i omgivningen.

Gör en ny skattning.

5: Konkurrera ut oron

Gör något som leder dig till ett annat fokus än orostankarna. Ring en kompis, läs en bok, titta på en tv-serie, fika med kollegorna, promenera eller träna. Kom ihåg att aktiviteterna behöver göras på ett sätt i din vardag som konkurrerar ut oron.