Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
De sänkta arbetsgivaravgifterna är en het potatis inför höstens val. Något som inte minst framkom i och med uppmärksamheten kring det brev som hamburgerkedjan Max skickade ut till sina anställda tidigare i år (Läs om det här.) I brevet varnade företaget för konsekvenserna av de rödgrönas förslag om att återställa arbetsgivaravgifterna till tidigare nivå.
Sedan 2009 betalar arbetsgivarna endast halv avgift för anställda upp till och med 26 år, vilket innebar en minskad intäkt till statskassan på 21 miljarder under förra året. Till sommaren vill regeringen göra förändringar. Det nya förslaget innebär att sänkningen för 26-åringarna tas bort medan avgifterna sänks ytterligare för dem under 23.
Men Arbetsförmedlingen (AF) är kritisk. I ett remissvar till finansdepartementet skriver myndigheten att det ”är oklart om den föreslagna sänkningen av socialavgifter har förutsättningar att bidra till att varaktigt öka sysselsättningen och minska ungdomsarbetslösheten. Möjligen kan en effekt uppstå för de yngsta.”
Vidare ifrågasätter AF att en allmän sänkning av avgifterna skulle ha en bestående effekt på ungdomsarbetslösheten.
- Vi bygger vårt svar på den uppfattning som finns bland forskarna, att den här typen av sänkningar inte bidrar till att varaktigt öka sysselsättningen, säger Mats Wadman, analysdirektör på AF till TT.
I stället menar myndigheten att det vore bättre att satsa på de unga som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden och inte har något jobb alls. I slutet av förra året visade en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att sänkningarna haft små effekter på sysselsättningen samtidigt som de genomförts till en mycket stor kostnad. Kritiker menar även att många av dem som dragit nytta av sänkt arbetsgivaravgift skulle ha fått jobb ändå.
Andra som ifrågasatt hela idén med sänkningarna är Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket. Den enda remissinstans som är odelat positiv är Visita, Hotell- och restaurangbranschens arbetsgivarorganisation.
Sommaren 2007 sänktes avgifterna som arbetsgivarna betalar (sociala avgifter för pension, sjukförsäkring med mera) med en tredjedel för unga anställda som fyllt 18 men inte 25.
De sänktes för alla unga, också för dem som företag och andra arbetsgivare redan hade anställda.
2009 sänktes avgifterna ytterligare och utvidgades till att gälla unga upp till 26 år.
I budgetpropositionen i höstas föreslog regeringen att avgifterna ska sänkas ännu mer för dem upp till 23 år, men återgå till normal nivå för 26-åringar.
De lägre avgifterna innebar 2013, enligt Ekonomistyrningsverket, ett bortfall i intäkterna till statskassan med 21 miljarder brutto. (TT)
Sänkta avgifter för unga
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
