Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetsförmedlingen sågar sänkt arbetsgivaravgift

Arbetsförmedlingen (AF) är kritisk till regeringens sänkning av arbetsgivaravgifter för unga anställda. AF och andra myndigheter menar att sänkningarna både är missriktade och kortsiktiga, enligt TT.
Linnea Andersson Publicerad

De sänkta arbetsgivaravgifterna är en het potatis inför höstens val. Något som inte minst framkom i och med uppmärksamheten kring det brev som hamburgerkedjan Max  skickade ut till sina anställda tidigare i år (Läs om det här.) I brevet varnade företaget för konsekvenserna av de rödgrönas förslag om att återställa arbetsgivaravgifterna till tidigare nivå.

Sedan 2009 betalar arbetsgivarna endast halv avgift för anställda upp till och med 26 år, vilket innebar en minskad intäkt till statskassan på 21 miljarder under förra året. Till sommaren vill regeringen göra förändringar. Det nya förslaget innebär att sänkningen för 26-åringarna tas bort medan avgifterna sänks ytterligare för dem under 23.

Men Arbetsförmedlingen (AF) är kritisk. I ett remissvar till finansdepartementet skriver myndigheten att det ”är oklart om den föreslagna sänkningen av socialavgifter har förutsättningar att bidra till att varaktigt öka sysselsättningen och minska ungdomsarbetslösheten. Möjligen kan en effekt uppstå för de yngsta.”

Vidare ifrågasätter AF att en allmän sänkning av avgifterna skulle ha en bestående effekt på ungdomsarbetslösheten.

- Vi bygger vårt svar på den uppfattning som finns bland forskarna, att den här typen av sänkningar inte bidrar till att varaktigt öka sysselsättningen, säger Mats Wadman, analysdirektör på AF till TT.

I stället menar myndigheten att det vore bättre att satsa på de unga som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden och inte har något jobb alls. I slutet av förra året visade en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att sänkningarna haft små effekter på sysselsättningen samtidigt som de genomförts till en mycket stor kostnad. Kritiker menar även att många av dem som dragit nytta av sänkt arbetsgivaravgift skulle ha fått jobb ändå.

Andra som ifrågasatt hela idén med sänkningarna är Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket. Den enda remissinstans som är odelat positiv är Visita, Hotell- och restaurangbranschens arbetsgivarorganisation.

Fakta

Sommaren 2007 sänktes avgifterna som arbetsgivarna betalar (sociala avgifter för pension, sjukförsäkring med mera) med en tredjedel för unga anställda som fyllt 18 men inte 25.

De sänktes för alla unga, också för dem som företag och andra arbetsgivare redan hade anställda.

2009 sänktes avgifterna ytterligare och utvidgades till att gälla unga upp till 26 år.

I budgetpropositionen i höstas föreslog regeringen att avgifterna ska sänkas ännu mer för dem upp till 23 år, men återgå till normal nivå för 26-åringar.

De lägre avgifterna innebar 2013, enligt Ekonomistyrningsverket, ett bortfall i intäkterna till statskassan med 21 miljarder brutto. (TT)

Sänkta avgifter för unga

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Det händer när företaget varslar

Att bli varslad om uppsägning när företaget gör nedskärningar kan upplevas som en råsop. Men det kan gå lång tid mellan att första varslet lagts och att du står utan jobb. Här är listan över vad som kan hända på vägen.
Johanna Rovira Publicerad 18 mars 2025, kl 12:27
Varsel. Person lämnar kontor med sina tillhörigheter i en liten flyttkartong.
Förstå varselprocessen: Vad händer när företaget varslar och hur kan du förbereda dig? Foto: Colourbox.
  1. Övervarsel

    Alla varsel leder inte nödvändigtvis till uppsägning eftersom arbetsgivarna gärna lägger ribban högre än nödvändigt. Många anställda, i synnerhet de som är eftertraktade på arbetsmarknaden, söker sig också självmant bort när det börjar knaka i fogarna på företaget och lämnar tjänster efter sig. Under varselvågen 2008-2009 var det exempelvis bara en fjärdedel av varslen som faktiskt resulterade i arbetslöshet. 

 

  1. Tidsfrist

    Om företaget varslar har du vanligtvis gott om tid att söka nytt jobb eller fundera på vad du vill göra härnäst i livet. Rör varslet fler än fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader före driftsinskränkningen, som det kallas. Är det fler än 26 personer som varslas ökas tiden till fyra månader och om varslet omfattar fler än hundra anställda så behöver arbetsförmedlingen underrättas minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag. Storvarsel har dock blivit mer ovanliga, eftersom de kan skada företagens image. 

     

  2. Facket gör entré

    Arbetsgivare som varslar är skyldiga att göra en riskanalys och kalla berörda fackföreningar till förhandling. Detta gäller även om det inte finns kollektivavtal, eftersom det är en väsentlig förändring av de anställdas arbetsförhållanden. Det är enbart om alla anställda är oorganiserade och det inte finns kollektivavtal som arbetsgivaren kan hoppa över förhandlingsplikten. 

    Finns det ingen fackklubb kallas en ombudsman från Unionens regionkontor in. Kan denne inte komma överens med arbetsgivaren fortsätter förhandlingen på central nivå. Facken har dessutom möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan granska arbetsgivarens beräkningar i sömmarna och peka ut andra lösningar än just uppsägningar. 

 

  1. Turordning fastställs

    Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Alla företag kan numera undanta tre personer från turordningen. Arbetsgivaren har också möjlighet att använda undantaget var tredje månad.  Facket kan dessutom mycket väl komma överens om att frångå turordningen och i stället idka byteshandel – man kan exempelvis säga ja till en avtalsturlista om arbetsgivaren i sin tur går med på förlängd uppsägningstid för alla eller frivillighetslösningar för de anställa som säger upp sig. 

 

  1. Företrädesrätt

    Arbetsgivaren måste informera dig skriftligt vilka datum som gäller för uppsägningen och hur du anmäler din företrädesrätt till återanställning – börjar företaget anställa igen inom nio månader efter uppsägningstidens slut kan du nämligen få jobbet tillbaka om du anmält företrädesrätt. 

 

  1. Uppsägningstid

    Hur lång din uppsägningstid är står antingen i kollektivavtalet eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid i regel. Saknas kollektivavtal gäller i stället lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid och ålder. Praktik och vikariat räknas in . Det kan vara fiffigt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. För den som är föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först efter ledigheten.

 

  1. Söka nytt jobb

    Oavsett hur lång uppsägningstiden är, måste du knoga på, om du inte fått besked om att du är arbetsbefriad. Du har däremot alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du kan anmäla dig som arbetssökande redan innan du jobbat din sista dag, men det är viktigt att du kontaktar a-kassan och arbetsförmedling första dagen du är arbetslös för att du ska få arbetslöshetsersättning. 
    Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp av den trygghetsorganisation som företaget har avtal med. Dels kan du eventuellt få ersättning som fyller ut a-kassan och dels rådgivning och hjälp söka nytt jobb.