De sänkta arbetsgivaravgifterna är en het potatis inför höstens val. Något som inte minst framkom i och med uppmärksamheten kring det brev som hamburgerkedjan Max  skickade ut till sina anställda tidigare i år (Läs om det här.) I brevet varnade företaget för konsekvenserna av de rödgrönas förslag om att återställa arbetsgivaravgifterna till tidigare nivå.

Sedan 2009 betalar arbetsgivarna endast halv avgift för anställda upp till och med 26 år, vilket innebar en minskad intäkt till statskassan på 21 miljarder under förra året. Till sommaren vill regeringen göra förändringar. Det nya förslaget innebär att sänkningen för 26-åringarna tas bort medan avgifterna sänks ytterligare för dem under 23.

Men Arbetsförmedlingen (AF) är kritisk. I ett remissvar till finansdepartementet skriver myndigheten att det ”är oklart om den föreslagna sänkningen av socialavgifter har förutsättningar att bidra till att varaktigt öka sysselsättningen och minska ungdomsarbetslösheten. Möjligen kan en effekt uppstå för de yngsta.”

Vidare ifrågasätter AF att en allmän sänkning av avgifterna skulle ha en bestående effekt på ungdomsarbetslösheten.

- Vi bygger vårt svar på den uppfattning som finns bland forskarna, att den här typen av sänkningar inte bidrar till att varaktigt öka sysselsättningen, säger Mats Wadman, analysdirektör på AF till TT.

I stället menar myndigheten att det vore bättre att satsa på de unga som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden och inte har något jobb alls. I slutet av förra året visade en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att sänkningarna haft små effekter på sysselsättningen samtidigt som de genomförts till en mycket stor kostnad. Kritiker menar även att många av dem som dragit nytta av sänkt arbetsgivaravgift skulle ha fått jobb ändå.

Andra som ifrågasatt hela idén med sänkningarna är Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket. Den enda remissinstans som är odelat positiv är Visita, Hotell- och restaurangbranschens arbetsgivarorganisation.