Anställda kan få ta större kostnad vid permittering

Regeringen och samarbetspartierna diskuterar en förlängning av det utökade stödet vid korttidspermittering. Partierna ser även över Tillväxtverkets regler. Janerik Henriksson / TT, Amir Nabizadeh / TT

Över en halv miljon anställda har hittills blivit korttidspermitterade i år och sammanlagt har 86 000 företag ansökt om stödet, enligt statistik från Tillväxtverket.

Arbetet med att få till en ändring i lagstiftningen kring korttidsarbete började redan för flera år sedan, men beslutet kom snabbare än väntat när coronapandemin drog in över världen och företag hamnade i akut behov av ekonomiskt stöd.

Enligt lagen som reglerar korttidsarbetet ska staten, arbetsgivaren och den anställda dela kostnaderna broderligt, alltså ta en tredjedel var. Lagen är permanent och kommer alltså att fortsätta gälla även nästa år. Men under coronavirusets framfart skruvades subventionerna upp så att staten i dag tar ansvar för 75 procent av kostnaderna för företagen som permitterar sin personal. Det utökade stödet gäller året ut.

Läs mer: Så fungerar korttidsarbete och permittering

Regeringen och samarbetspartierna (Centern och Liberalerna) diskuterar nu att förlänga det utökade stödet även efter årsskiftet, men ännu finns inget beslut.

Läs mer: Krisavtal kan bli dyrt för anställda

En annan sak som regeringen diskuterar är Tillväxtverkets regler. Eftersom korttidsarbete ska ses som en tillfällig lösning, kan företag i dag ansöka om stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Sedan startar en karenstid på 24 månader då företagen inte får utnyttja stödet. För många företag har den första tiden redan löpt ut och de kommer inte få ta del av stödet under 2021 om regeringen inte ändrar reglerna.

Något man däremot redan föreslagit från regeringens sida är att avsätta 80 miljoner kronor nästa år för att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete också ska kunna få ersättning för kompetensinsatser för de anställda.

Korttidsarbete

Branscher som fått mest stöd

Tillverkningsindustri
Verksamhet inom vetenskap och teknik
Hotell och restaurang
Transport
Uthyrning, resetjänster, fastighetsservice
Kultur och nöje

Län med flest ansökningar om korttidsavtal

Stockholm
Västra Götaland
Skåne
Jönköping
Östergötland
Halland

Lina Björk

lina.bjork@kollega.se

Avtal

Ordförande för de fem facken inom industrin. — Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

3,9 procent i löneökning 2027.
Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre.

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.