Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Anställda får klumpsumma i stället för retroaktiv lön

Några förflugna ord på intranätet gjorde att anställda på Hitachi ABB Power Grids får en sudd pengar i stället för retroaktiv lön från 1 april. Detta trots att det inte fanns med i det märkessättande Industriavtalet.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Hitachi ABB Power Grids anställda får en klump med pengar efter att arbetsgivaren "råkat" utlova retroaktiv lön. Fredrik Sandberg / TT

När det nya Industriavtalet kom i slutet av oktober, var många Unionenmedlemmar besvikna över att det inte blev någon retroaktiv lön från 1 april. Men på Hitachi ABB Power Grids hade arbetsgivaren i våras gått ut på företagets intranät och meddelat de anställda att de kunde räkna med retroaktiv lön.

Läs mer: Lokal besvikelse över utebliven löneökning

– Den utfästelsen höll vi fackliga fast vid. Man får stå sitt kast, säger Marie-Louise Frennesson, förtroendevald i Ludvika.

Karin Ulvemark, förtroendevald i Västerås, som satt med i förhandlingarna som Unionenrepresentant på Hitachi ABB Power Grids koncernfack, menar att diskussionen med arbetsgivaren var ganska rimlig efter att förhandlarna lagt sina argument på bordet.

– När Industriavtalet var klart var vi snopna över att vi skulle tappa löneökningen för april-oktober. Men vi hävdade att våra medlemmar förväntade sig en löneökning från 1 april. Många medlemmar vet inte vad prolongering av avtalet innebär.

På decemberlönen kommer flertalet av de 3 800 anställda på företaget, som finns i bland annat i Ludvika, Piteå, Västerås, Landskrona och Figeholm, få ett engångsbelopp på 3 400 kronor i stället för retroaktiv lön. Det motsvarar sju månader av individgarantin på 485 kronor och ges till alla som var anställda den 1 april och fortfarande är det, oavsett facktillhörighet.

– Vi begärde så klart ett mycket högre belopp som vi tyckte var rimligt, men det här var vad vi kunde enas om, säger Karin Ulvemark.

– Det är väl här man brukar ligga om man får ut lägstanivå annars, men det är okej. Det känns bra att arbetsgivaren stått för vad de lovade. Det blir en välkommen julklapp för många på decemberlönen, säger Marie-Louise Frennesson.

Själv får hon däremot inte ut ett öre av pengarna. Hon har blivit befordrad och fick ny lön i oktober, därför undantas hon och får inte en spänn till för någon av månaderna. Detsamma gäller för alla i företaget som fått ny lön någon gång sedan 1 april.

– Ja, jag missar detta och flera andra i min grupp också. Det känns lite skumt att vi undantas helt och hållet, men jag gissar på att det handlar om tidsbrist, säger Marie-Louise Frennesson.

– Vi frågade hur många det rörde sig om som fått lönen justerad under perioden och hur stora summor det rörde sig om, men det fick vi aldrig se. Vi utgick från att det inte var så många, säger Karin Ulvemark.

Foto på Marie Louise Frennesson: Lars Dahlström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.