Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

American Express avskedade säljare - stäms av Unionen

American Express-säljaren köpte middag och presentkort på företagskortet. Då sparkades han av arbetsgivaren – som nu stäms av Unionen.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Unionen stämmer American Express efter att företaget avskedat en säljare. Shutterstock.

American Express hävdar att den tidigare anställde säljaren – eller ”sales managern” ­– missbrukat sitt företagskort och har därför avskedat honom. Unionens jurister bestrider att det fanns grund för att avskeda säljaren och kräver skadestånd på flera hundra tusen kronor.

Säljarens roll på American Express var att få butiker och företag att acceptera betalning med American Express-kort.

Köpte presentkort med företagskortet

I Unionens stämningsansökan beskrivs de händelser som ligger till grund för att American Express avskedade säljaren. Vid ett tillfälle skulle säljaren på American Express bjuda en kund på digital middag, det vill säga att de skulle äta åtskilt, uppkopplade via videolänk. Säljaren köpte ett presentkort på 2 500 kronor från en restaurang, Tak, men middagen blev aldrig av.

– Dels menar vi att han hade fått ett godkännande att köpa presentkortet på Tak och dessutom understiger beloppet för middagen företagets representationspolicy vad gäller middagar, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

I säljarens roll ingick att genomföra testköp i butiker för att säkerställa att utrustning fungerade. Enligt stämningsansökan genomfördes inte alltid återköp efter testköp, utan butiken fick stundtals behålla varan eller presentkortet. Det beskrivs i stämningen som en sorts gåva till butikerna, som var vanlig i säljarens yrkesroll.

Enligt American Express har säljaren missbrukat företagskortet och gjort inköp för egen räkning. Det handlar om två presentkort på en blomsterbutik, för ett värde av 300 respektive 400 kronor (högre än företagets policy på drygt 200 kronor), som det inte genomfördes återköp på. Vid ett annat tillfälle köpte säljaren ett cykellås som gåva till en ny affärspartner. Affärspartnern ville dock inte ha cykellåset och uppmanade säljaren att ta med sig cykellåset, vilket säljaren gjorde.

"Upp emot tusen korttransaktioner"

I stämningsansökan skriver Unionen att säljaren vid samtliga tillfällen fått okej från sin arbetsgivare för utgifterna och redovisat dem enligt företagets rutiner. Enligt Unionen handlar det också om en handfull av tusentals korttransaktioner som säljaren genomfört under sin tid i företaget.

– I hans fall var det fråga om ett större antal korttransaktioner, varav de påstår att det varit fel i ett fåtal transaktioner. Det kan röra sig om upp emot tusen korttransaktioner under anställningstiden, säger Pierre Dahlqvist.

Unionen kräver skadestånd på runt en halv miljon kronor från American Express. Det rör sig dels om ett allmänt skadestånd på 150 000 kronor, men även för utebliven inkomst. Säljarens lön beräknas i stämningsansökan till 96 000 kronor i månaden och Unionen kräver att American Express betalar skadestånd för det fram till dagen för huvudförhandling i målet.

Kollega har varit i kontakt med American Express, som avböjer att kommentera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.