Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

American Express avskedade säljare - stäms av Unionen

American Express-säljaren köpte middag och presentkort på företagskortet. Då sparkades han av arbetsgivaren – som nu stäms av Unionen.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Unionen stämmer American Express efter att företaget avskedat en säljare. Shutterstock.

American Express hävdar att den tidigare anställde säljaren – eller ”sales managern” ­– missbrukat sitt företagskort och har därför avskedat honom. Unionens jurister bestrider att det fanns grund för att avskeda säljaren och kräver skadestånd på flera hundra tusen kronor.

Säljarens roll på American Express var att få butiker och företag att acceptera betalning med American Express-kort.

Köpte presentkort med företagskortet

I Unionens stämningsansökan beskrivs de händelser som ligger till grund för att American Express avskedade säljaren. Vid ett tillfälle skulle säljaren på American Express bjuda en kund på digital middag, det vill säga att de skulle äta åtskilt, uppkopplade via videolänk. Säljaren köpte ett presentkort på 2 500 kronor från en restaurang, Tak, men middagen blev aldrig av.

– Dels menar vi att han hade fått ett godkännande att köpa presentkortet på Tak och dessutom understiger beloppet för middagen företagets representationspolicy vad gäller middagar, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

I säljarens roll ingick att genomföra testköp i butiker för att säkerställa att utrustning fungerade. Enligt stämningsansökan genomfördes inte alltid återköp efter testköp, utan butiken fick stundtals behålla varan eller presentkortet. Det beskrivs i stämningen som en sorts gåva till butikerna, som var vanlig i säljarens yrkesroll.

Enligt American Express har säljaren missbrukat företagskortet och gjort inköp för egen räkning. Det handlar om två presentkort på en blomsterbutik, för ett värde av 300 respektive 400 kronor (högre än företagets policy på drygt 200 kronor), som det inte genomfördes återköp på. Vid ett annat tillfälle köpte säljaren ett cykellås som gåva till en ny affärspartner. Affärspartnern ville dock inte ha cykellåset och uppmanade säljaren att ta med sig cykellåset, vilket säljaren gjorde.

"Upp emot tusen korttransaktioner"

I stämningsansökan skriver Unionen att säljaren vid samtliga tillfällen fått okej från sin arbetsgivare för utgifterna och redovisat dem enligt företagets rutiner. Enligt Unionen handlar det också om en handfull av tusentals korttransaktioner som säljaren genomfört under sin tid i företaget.

– I hans fall var det fråga om ett större antal korttransaktioner, varav de påstår att det varit fel i ett fåtal transaktioner. Det kan röra sig om upp emot tusen korttransaktioner under anställningstiden, säger Pierre Dahlqvist.

Unionen kräver skadestånd på runt en halv miljon kronor från American Express. Det rör sig dels om ett allmänt skadestånd på 150 000 kronor, men även för utebliven inkomst. Säljarens lön beräknas i stämningsansökan till 96 000 kronor i månaden och Unionen kräver att American Express betalar skadestånd för det fram till dagen för huvudförhandling i målet.

Kollega har varit i kontakt med American Express, som avböjer att kommentera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.