Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionens a-kassa kommenterar inte enskilda fall, men intygar att man ser en klar ökning av antalet ärenden med egenanställningar. De är ofta svårbedömda och komplicerade.
Läs mer: Egenanställd kan förlora a-kassa
– De tar lång tid, kräver mycket diskussioner och vi måste begära in många uppgifter. Ofta blir det en vågskålsbedömning där vi tittar på de faktiska omständigheterna för att avgöra om vi ska tillämpa regelverket för anställda eller för företagare, förklarar Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa.
Läs mer: Egenföretagare? Se upp med a-kassan!
A-kassan tittar särskilt på förhållandet till uppdragsgivaren och hur arbetet utförts. Om uppdragsgivaren till exempel har kontroll över en uppdragstagares arbetstid, om personen använder uppdragsgivarens verktyg och blir ersatt per timme, då liknar förhållandet i stora drag en anställning.
Trots att en person varken har företag eller f-skatt kan man alltså ändå bli klassad som företagare?
– Ja, man kan hamna i den kategorin där vi tillämpar reglerna om företag. Det som är helt klart är att vi inte betraktar Frilans Finans som arbetsgivare, de används bara för att fakturera uppdragsgivaren. Om jag till exempel vill anlita en scenograf så kontaktar jag inte Frilans Finans utan den här scenografen direkt.
Några råd till uppdragstagare som vill undvika problem vid arbetslöshet?
– Jag vet inte om de hamnar i kläm bara för att de inte får ersättning. Om någon får in för lite jobb i sitt företag är inte tanken att staten ska gå in och stötta en olönsam verksamhet genom a-kassa. Då uppstår en snedvriden konkurrenssituation. Om säsongen tar slut och uppdragen minskar finns alltid möjligheten att lägga verksamheten vilande och ta upp den igen senare.
Vissa hävdar att arbetslöshetsförsäkringen inte har hängt med i utvecklingen på arbetsmarknaden. Bör regelverket förtydligas kring egenanställningar och uppdragstagare?
– Förtydliganden av lagar och praxis är alltid bra. Det är ett faktum att vissa yrkesgrupper har svårt att få anställning i dag, de som tidigare var arbetsgivare är numera uppdragsgivare.
Läs mer: Allt fler är egenanställda
Med anledning av det ökande antalet egenanställningar gjorde IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, en undersökning förra året av hur landets a-kassor ser på situationen. Enligt rapporten upplever många kassor svårigheter i bedömningen om en uppdragstagare ska anses vara självständig eller osjälvständig. Kassorna ansåg att regelverket borde förtydligas. De menade också att rättspraxis spretar och att det finns för få vägledande domar.
– Det finns kammarrättsdomar som pekar åt olika håll. Ju fler domar, desto mer information får vi om hur vi ska tänka. Jag tycker att vi hanterar dessa ärenden bra. Det viktiga är att vi gör en rättssäker bedömning, det finns inget tyckande i det här, säger Anna-Lena Leksell.
Men förtydligande av regelverket lär dröja. Slutsatsen i IAF:s rapport är att antalet uppdragstagarärenden är för få för att en ändring av lagen ska vara motiverad.
Antalet ärenden med olika typer av uppdragstagare uppskattas till 2 400 under 2015. Antalet förväntas öka med tio procent de kommande åren och a-kassorna befarar att rättspraxis kan komma att bli mer tillåtande mot egenanställningsbolag, vilket ytterligare kan öka svårigheten i handläggningen.
Läs mer: Kan man plugga med a-kassa?
Det finns ingen särskild reglering för uppdragstagare i lagen om arbetslöshetsförsäkring. I a-kassornas bedömning av rätten till ersättning är uppdragstagaren antingen företagare eller arbetstagare. Det viktigaste kriteriet vid bedömningen är uppdragstagarens självständighet till uppdragsgivaren.
För att en uppdragstagare ska anses osjälvständig och ha rätt till ersättning, säger reglerna bland annat att man enbart får ställa sin arbetskraft till förfogande, bara ha en eller möjligen två uppdragsgivare och utföra uppdraget på en plats som uppdragsgivaren bestämmer.
SÅ FUNKAR EN EGENANSTÄLLNING
Juridiskt sett finns inte begreppet egenanställning. Är man anställd av ett egenanställningsföretag är man normalt visstidsanställd, anlitad för en viss tid eller för ett visst arbete.
Egenanställning har funnits i Sverige sedan tidigt 90-tal. År 2016 var 34 000 personer egenanställda i Sverige. Det är en ökning med 35 procent sedan året innan. Många av dem har dock även en traditionell anställning på hel- eller deltid.
Egenanställningsföretaget tar oftast betalt i procent av det belopp som den anställda fakturerar.
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.
Våren 2022 började Unionens a-kassa använda det nya ärendesystemet Våra sidor. Systemet var, enligt anställda som Kollega prata med, fullt av fel vilket gjorde handläggningen långsam. Många av de arbetslösa fick när det var som värst vänta tio veckor eller längre på sina första utbetalningar.
Redan under teststadiet såg handläggarna att systemet inte höll vad det lovade. Ändå infördes det. Men Harald Petersson, föreståndare för Unionens a-kassa, håller inte med om att testerna visade på problem.
– Testerna pekade mot ett fungerande system, vilket det också var i stora delar. Men vissa saker tog längre tid och behövde anpassas och trimmas.
Varför testkörde ni inte systemet under längre tid?
– Det går aldrig att testa den här typen av system fullt ut. Systemet innehåller komponenter som samkörs med andra myndigheter. Att testa dem hade varit omöjligt eftersom myndigheter inte kan stå still en dag för att vi ska testa.
Vad ser du som förklaring till de långa handläggningstiderna?
– Det nya systemet var en del. När vi började komma i kapp blev vi och övriga a-kassor utsatta för en cyberattack. Dessutom fick vi ökade volymer på grund av lågkonjunkturen. Orsakerna till de långa väntetiderna var de här tre delarna, tillsammans med en del organisatoriska utmaningar.
Unionens a-kassa är landets näst största. Det gjorde problemen ännu större, enligt handläggarna. Om en liten a-kassa hade infört systemet först hade andra a-kassor kunnat avsätta personal för att hjälpa till med handläggningen, säger de. Men enligt Harald Petersson hade det inte varit möjligt.
– Då hade inte alla funktioner blivit testade. Det hade inte heller blivit ett riktigt prestandatest av stora volymer eftersom en mindre a-kassa inte har alla ärendeslag.
Men gjorde inte er stora ärendemängd att problemen blev större?
– Vi påverkades av att vi under den här perioden också fick ökade volymer.
Förutom en påfrestande arbetssituation för handläggarna innebar den långa väntetiden att arbetslösa fick gå i månader utan ersättning. De senaste två åren har en stor mängd läsare hört av sig till Kollega och berättat om den ekonomiska stress de känt – och om hur de varit tvungna att låna pengar för att kunna betala räkningar.
– Jag är väldigt ödmjuk inför det. Att tvingas vänta på sin ersättning är definitivt inte bra och vi ska verkligen se till att det inte är så längre.
Kan man lita på att man får sina pengar den dagen man blir arbetslös?
– Ja, det kan man göra. Men försäkringen är komplicerad och kräver omfattande inhämtning av underlag som kan komplicera utredningstiden. Men tryggheten ska finnas i en ersättning inom rimlig tid.
Hur har perioden med långa väntetider påverkat förtroendet för er?
– Förtroendet hos dem som har väntat lång tid på ersättning är givetvis sämre och något som vi måste jobba för att återupprätta. Samtidigt har många av våra medlemmar inte behövt vänta så länge på ersättning. Vi ser inga negativa effekter som till exempel minskad medlemstillströmning, snarare tvärtom, men vi måste givetvis gör allt vad vi kan för att säkerställa en verksamhet med god tillgänglighet och rimliga väntetider.
I dag (oktober 2024) fungerar systemet bättre. Enligt statistiken är medianen för väntetiden fem veckor. Det innebär att hälften av de som väntar får besked snabbare än fem veckor, hälften måste vänta längre än fem veckor. Målet är att komma ner till en median på fyra veckor.
Samtidigt skymtar nya orosmoln: arbetslösheten ökar och nästa år får arbetslöshetsförsäkringen nya regler.
Finns det risk att ni hamnar i samma situation som tidigare?
– Det ska vi absolut inte göra, vi ska hålla oss inom rimliga väntetider. Men det är såklart omöjligt att säga vilka utmaningar vi kommer att möta i framtiden.
A-kassans föreståndare utses av en styrelse som i sin tur utses av en föreningsstämma. Ordförande i styrelsen är Krista Andersson. Hon säger att styrelsen har fortsatt förtroende för Harald Petersson.
– Det har vi. Vi har hela tiden fått väldigt bra information och kunnat följa de utmaningar som har funnits för honom, för organisationen och för våra medlemmar. Vi har upplevt att Harald har haft koll på läget och kommit med förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen.
Finns det något som ni hade kunnat göra annorlunda för att situationen inte skulle ha uppstått?
– Jag kan konstatera att vi nu har byggt en ny, förstärkt organisation. Man kan naturligtvis diskutera om vi borde ha gjort det tidigare och hur vi i så fall skulle ha gjort det. Men just där och då, när alla var så överhopade med arbete, var de svårt att fatta drastiska beslut eller fatta beslut om att öka antalet anställda.
Hur tror du att de långa handläggningstiderna har påverkat förtroendet för Unionens a-kassa?
– Jag tror absolut att förtroendet påverkades negativt. Därför jobbar vi nu för att minimera riskerna för att samma situation ska uppstå igen.
Nu ökar arbetslösheten och nästa år kommer en ny arbetslöshetsförsäkringslag. Har ni en organisation som klarar av det?
– Ja, den bedömningen gör vi. Men det är inte riktigt klarlagt hur den nya försäkringen blir att hantera. A-kassorna arbetar med att utveckla ärendesystemet allt eftersom det kommer mer uppgifter om den nya lagen.
Det här är del tre av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och om hur handläggarna på a-kassan upplevde situationen.