– Allt är så bakvänt. Det måste ju vara bättre att jobba lite grann med de uppdrag jag får, och söka jobb resten av tiden. Men då säger a-kassan nej, säger Linda Ohlsson.  

För tre månader sedan hade Linda Ohlsson en anställning men drev också en webbdesignbyrå vid sidan av. När hon sades upp från sitt jobb ansökte hon om a-kassa och fyllde i att företaget hon startat var ett extraarbete. Byrån gav inte mycket till inkomst och timmarna hon jobbade i företaget var få, men det var hennes dröm och hon hade kämpat för att få i gång bolaget. 

Efter tre månaders väntetid kom första bakslaget. Unionens a-kassa godkände inte hennes företag som extraarbete, eftersom hon uppgav att hon arbetat mer än tio timmar i veckan. 

 – Då hade jag levt på besparingar och lånat pengar av mina föräldrar för att få det att gå runt under tiden de handlade mitt ärende. Eftersom jag fick avslag hade jag inte rätt till några pengar retroaktivt, så det blev tufft. 

Regeln: tak på tio timmar per vecka

Vid en första kontakt med a-kassan kände handläggaren inte till termen extraarbete. När hon sedan kopplades vidare till en annan handläggare fick hon reda på hur hon skulle fylla i sin ansökan. Men ingen informerade henne om taket på tio timmar per vecka. 

– Jag gjorde inte mycket jobb i företaget utan tog i överkant för att inte fuska. 

Linda Ohlsson har gjort en överprövning av beslutet hos Unionens a-kassa. 

För närvarande deltar hon i ett program via Arbetsförmedlingen och har då möjlighet att få så kallat aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället. Men efter ett möte med Arbetsförmedlingen blev hon informerad om att företaget måste avslutas helt om hon vill ha det. 

– All uppoffring jag gjort, svett, tårar och pengar för att slippa avveckla min dröm, så är det en regel som styr min framtid. Jag kan ju bli min egen lyckas smed och bli självförsörjande. Anställning är inte enda vägen till arbete, småföretagare drar ju in miljoner i skatteintäkter, säger Linda Ohlsson. 

Enskild firma gjorde att Alexander fick nej från a-kassan

Alexander Forselius hamnade i samma situation som Linda Ohlsson för ett halvår sedan. När han blev uppsagd från sitt jobb som programmerare, sökte också han ersättning från Unionens a-kassa. Problemet var att han även producerade musik, som då och då streamades från Spotify. 

Det var inga stora summor, när han låg på någon av musiksajtens listor innebar det någon tusenlapp i månaden.

– Att jag skapade en enskild firma för min musik fick katastrofala följder för ekonomin. Jag blev plötsligt portad från trygghetssystemet för att jag hade en sidoverksamhet, säger han. 

Resultatet blev att Alexander Forselius varit tvungen att ta bort sin katalog för att ha rätt till a-kassa. En katalog som tidigare fungerat som ett cv för nya jobb. 

– Det måste gå att bedriva verksamhet i mindre skala. Min hobbyverksamhet har varit vägen till nya jobb. Men a-kassans inställning är stelbent.
 

Unionens a-kassa svarar i en separat artikel på kritiken och förklarar hur reglerna för extraarbete tillämpas.

Anette Ben Naceur är försäkringsansvarig på Unionens a-kassa. Hon förklarar att utgångspunkten är att den som driver ett aktivt företag inte samtidigt kan få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
– Huvudregeln är att man inte kan få a-kassa under tid som man bedriver egen näringsverksamhet. För att kunna få a-kassa måste den sökande ha upphört med verksamheten, antingen genom att  lägga den vilande eller genom att lägga ner den. 

Sen finns det ett undantag om du före arbetslösheten kombinerat en anställning med eget företag. 

– Hur mycket du får jobba i ditt företag avgörs av hur mycket du jobbade i det före arbetslösheten. Inkomsten får heller inte överstiga 10 000 kronor i månaden. 

Kan personer tvingas lägga ner ett företag som faktiskt skulle kunna bli deras väg tillbaka till arbete för att få a-kassa?

– Med de här reglerna vill man motverka att arbetslöshetsförsäkringen blir en inkomstutfyllnad i mindre lönsamma företag. Om det skulle gå att kombinera a-kassa med ett mindre lönsamt företag skulle konkurrensen snedvridas.   

Riskerar Sverige att gå miste om jobbskapande på grund av regelverket?

– Kanske. Men vår uppgift är att tillämpa det regelverk som lagstiftaren skapat. 

Vilka utmaningar ser du vad gäller reglerna kring a-kassa och företagande? 

– Har du uppdrag åt en eller flera uppdragsgivare kan du i vissa fall räknas som företagare. Det är inte alltid lätt att veta själv vilket regelverk man omfattas av. Därför är det viktigt att alltid berätta för a-kassan om dina uppdrag, så att vi kan göra rätt bedömning.


Linda Ohlsson och Alexander Forselius berättar i en separat artikel hur reglerna har påverkat deras företag och ekonomi.