Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.

Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa

Många har bilden av att Sverige är ett tryggt land där medborgarna klarar sig ekonomiskt om de förlorar jobbet. Länge var det så. År 2005 var ersättningsnivåerna i den svenska a-kassan de näst högsta inom den internationella ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Men de senaste decennierna har försäkringen försämrats rejält, och i dag tillhör ersättningen de lägsta inom både OECD och EU. Sverige har blivit ett av de absolut tuffaste länderna i västvärlden att vara arbetslös i.

Hur kunde det bli så här? Nedmonteringen av a-kassan började redan på 1990-talet. Åren 2007-2010 fick försäkringen sig några rejäla hugg när den dåvarande borgerliga regeringen införde den så kallade arbetslinjen. För att arbetslösa skulle anstränga sig för att hitta ett nytt jobb så snabbt som möjligt försämrades a-kassan på flera punkter. Färre kvalificerade sig till exempel för att få ersättning och medlemsavgifterna höjdes kraftigt samtidigt som ersättningsnivåerna låg stilla. 

Läs mer: A-kassan har blivit statens kassako

Ända till i början av 1990-talet fick en arbetslös person i Sverige med en genomsnittlig industriarbetarlön 85 procent av sin tidigare lön i a-kassa efter skatt, enligt utredningen Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv.

I dag får inte ens två av tio arbetslösa tjänstemän en ersättning som motsvarar 80 procent av sin tidigare inkomst, enligt TCO. Förklaringen är att lönerna stiger med omkring 2-3 procent per år, medan taket i a-kassan har legat stilla på 25 025 kronor sedan i september 2015. De som tjänar mer får alltså ut mindre än 80 procent av sin lön i a-kassa.

Representanter för såväl TCO som LO är eniga – a-kassan är inte någon bra försäkring.

– A-kassan ger inte ger den inkomsttrygghet som den är tänkt att ge. Tanken är att den som är arbetslös ska ha en trygghet och inte behöva sälja huset, bilen och lägga om livet helt och hållet, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk talesperson på TCO.

Harald Petersson är kassaföreståndare för Unionens a-kassa och ordförande för Sveriges a-kassor. Han konstaterar också att ersättningen är alldeles för låg.

– A-kassan ska vara en effektiv omställningsförsäkring och med nuvarande ersättningsnivåer är den inte det, säger han.

Ulrika Vedin, utredare på LO, är av samma uppfattning.

– Det är jätteproblematiskt att arbetslöshetsförsäkringen är så urholkad. Det är viktigt med ekonomisk trygghet om man blir arbetslös. En bra arbetslöshetsförsäkring fungerar också som en automatisk stabilisator vid konjunkturnedgångar, vilket bromsar djupet på en lågkonjunktur och hjälper ekonomin att återhämta sig snabbare.

De som är med i a-kassan får ändå ett begränsat ekonomiskt skydd om de förlorar jobbet, max 14 500 kronor. Men i dag är endast 3,6 miljoner, eller 70 procent, av landets 5,2 miljoner arbetstagare medlemmar i en a-kassa. Det är hela femton procentenheter färre än för 15 år sedan. Andelen har dock ökat under coronakrisen.

Läs mer: Gå med i a-kassan? Tänk på det här!

Precis som facken befarat lämnade många a-kassorna när medlemsavgifterna höjdes kraftigt 2007 och skattesubventionen togs bort.

– De med låg disponibel inkomst hade inte råd att vara med, säger Jayeon Lindellee, forskare vid Lunds universitet som har skrivit en avhandling om a-kassan

En annan förklaring till a-kassornas medlemstapp är att det så kallade arbetsvillkoret skärptes 2007. För att ha rätt till ersättning krävs nu att den som blir arbetslös har arbetat minst 80 timmar per månad i sex månader under en ettårsperiod, i stället för 70 timmar som tidigare.

Många som inte är med i a-kassan eller vars a-kassa inte räcker till när de blir arbetslösa tvingas söka försörjningsstöd från kommunerna. Hälften av dem som fick försörjningsstöd 2016 hade som huvudsakligt försörjningshinder att de saknade arbete, skriver Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i en rapport och hänvisar till statistik från Socialstyrelsen. Bland dem finns ett okänt antal tjänstemän.

– Det är mycket skambelagt att få försörjningsstöd. Man måste blottlägga sin ekonomi helt och hållet – uppge alla sina tillgångar och kostnader. Det är ett sista samhällsskydd för dem som är i nödsituation. Många lever därför hellre på människor i sin omgivning. Men det går inte ihop med den svenska välfärdsmodellen att behöva ta hjälp av familj och vänner när man bli arbetslös, säger Jayeon Lindellee.

Det är inte bara enskilda individer som drabbas. Landets ekonomi påverkas också negativt när arbetslösa som inte har några sociala problem söker försörjningsstöd för att klara sig ekonomiskt.

Vi vet att en generös a-kassa tenderar att öka arbetslösheten

– Systemet för försörjningsstöd är inte utformat för att hantera stora grupper arbetslösa. Det är väldigt mycket dyrare att administrera än a-kassan, eftersom en handläggare ska göra en omfattande individuell prövning i varje enskilt fall, säger Anders Forslund, professor i nationalekonomi och biträdande chef för IFAU.

Eftersom a-kassan ger så låg ersättning började många fackförbund erbjuda sina medlemmar inkomstförsäkringar under 2000-talet. I dag finns förmånen hos så gott som alla tjänstemannafack. Arbetslösa tjänstemännen får på så sätt ofta ut 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa under en begränsad period. Men nu stiger arbetslösheten efter många goda år.

Unionens a-kassa visar att arbetslösheten bland medlemmarna ökade från 4,1 procent i slutet av 2018 till 4,5 procent ett år senare. Under våren försämrades läget ytterligare till följd av coronapandemin, och ännu vet ingen hur stor effekt viruset får för arbetsmarknaden.

När fler nyttjar inkomstförsäkringarna finns en risk för att kraven för vilka som har rätt till stöd skärps för att pengarna ska räcka till, enligt TCO:s a-kasseexpert Mats Essemyr.

– Fortsätter kostnaderna att springa iväg tajtas villkoren till för vilka som kvalificerar sig till. De som inte får tillgång till försäkringarna längre blir då rejält fattiga.

Patrik Nygren är vd för Unionen medlemsförsäkring. Hans bild är att försäkringen klarar högre arbetslöshet.

– Bolaget är finansiellt rustat för att klara av en arbetslöshet likt den som var under finanskrisen 2008, det vill säga dubbelt så hög arbetslöshet jämfört med i dag. Vi för kontinuerligt en dialog med förbundet kring inkomstförsäkringens villkor och vid en långvarigt hög arbetslöshet kommer villkoren följas upp inom ramen för den processen.

Frågan är om det är rimligt att de som betalar för en arbetslöshetsförsäkring också måste ha en inkomstförsäkring för att få ekonomin att gå ihop om de blir arbetslösa.

– Det behöver inte vara negativt att facken erbjuder en inkomstförsäkring. Det ger incitament får fackförbunden att medverka till att arbetslösa medlemmar kommer snabbare i jobb. Å andra sidan utestängs ju medlemmar som inte är med i facket eller om är medlemmar i ett fackförbund som inte erbjuder inkomstförsäkringar, säger Lars Calmfors, nationalekonom och professor emeritus vid Stockholms universitet.

Markus Sjöstedt, förbundsjurist på Unionen, tycker att det är problematiskt att inkomstförsäkringarna står för en så pass stor del av grundtryggheten vid arbetslöshet.

– Tanken är att inkomstförsäkringarna ska toppa upp en ersättning. Det finns gränser för vilket skydd fackförbunden kan erbjuda. Och alla har inte möjlighet att få en inkomstförsäkring.

Bara nio av 14 LO-förbund har till exempel råd att erbjuda sina medlemmar en inkomstförsäkring.

– Det är orimligt att man får olika hög ersättning beroende på vilket fackförbund man tillhör och om man är med i facket eller inte, säger Harald Petersson, kassaföreståndare för Unionens a-kassa och ordförande för Sveriges a-kassor.

Ulrika Vedin ser en risk för att hela försäkringssystemet kan rasa när allt färre kan leva på sin a-kassa och måste betala till en privat försäkring.

– Vid en brytpunkt vill skattebetalarna inte längre bidra till en gemensam a-kassa. Då kan det bli som i USA. Grupper som har råd försäkrar upp sig privat. Det förstärker ojämlikheten i samhället och skapar stora inkomstskillnader.

Få kan alltså leva på sin a-kassa. Samtidigt går mycket av pengarna som betalas in till a-kassan till annat än ersättning till arbetslösa – totalt 166 miljarder kronor under perioden 2007 – 2018.

– Statsmakten tar in pengarna och de går rakt in i statskassan. Det var inte tanken från början. Tanken var att arbetslösheten skulle finansieras med pengarna, säger Mats Essemyr.

TCO vill att en del av överskottet används till att höja taket i a-kassan från dagens 25 025 kronor till 30 000 kronor i månaden. Unionen anser också att taket bör höjas och indexeras, det vill säga följa inkomstutvecklingen i samhället i övrigt och stiga med ungefär 2-3 procent per år.

– Med en indexering måste politikerna ta ett aktivt beslut om de vill försämra a-kassan. I stället för som nu, när a-kassan gradvis förfaller i smyg, samtidigt som de försäkrades inbetalningar används till annat, Markus Sjöstedt.

En fördel med ett höjt tak är, enligt IFAU:s Anders Forslund, att det blir lättare att på förhand veta hur stor arbetslöshetsersättningen blir vid arbetslöshet.

– Dagens system är väldigt svåröverskådligt och krångligt. Ett mer enhetligt system skulle ge den som har möjlighet att lägga upp en buffert ett bättre grepp om hur stor den behöver vara för att täcka en rimlig period med knappa inkomster.

Om fler hade koll på vilken arbetslöshetsersättning de har rätt till skulle de också lättare kunna ställa krav på politikerna, anser Jayeon Lindellee.

– Att vi har olika system att förhålla oss till undergräver den politiska möjligheten för medborgarna att kollektivt kräva ett system som de vill ha.

Det finns flera förklaringar till att taket i a-kassan höjs så sällan.

Mycket forskning visar att en frikostig a-kassa leder till längre arbetslöshetstider, enlig Lars Calmfors, nationalekonom och professor emeritus vid Stockholms universitet.

– Vi vet att en generös a-kassa tenderar att öka arbetslösheten. Därför måste man göra en avvägning mellan försäkringsskydd och risk för ökad arbetslöshet när man utformar villkoren i arbetslöshetsförsäkringen.

Men enligt Anders Forslund talar mycket för att de flesta inte är arbetslösa därför att de inte söker jobb tillräckligt aktivt.

– Arbetslösheten är väsentligt högre bland utrikes födda, unga som saknar gymnasieutbildning och för personer med funktionsnedsättningar. Problemet är inte att de inte söker jobb därför att ersättningssystemen är för generösa. De efterfrågas inte av arbetsgivarna i tillräckligt stor utsträckning.

Mats Essemyr anser inte heller att höjd ersättning leder till högre arbetslöshet. 2014 jämförde han arbetslöshetstiderna hos medlemmar i tjänstemannaförbund som har inkomstförsäkring, och fick 80 procent av sin tidigare lön i ersättning, med arbetslösheten hos medlemmar i andra förbund som saknade inkomstförsäkring.

– De som hade inkomstförsäkring satt inte arbetslösa längre. Den högre ersättningen gjorde dem alltså inte mindre motiverade att söka jobb. De får ju 80 procent och inte 100 procent av den tidigare lönen. Det är stor skillnad.

Läs mer: TCO kritiskt till obligatorisk a-kassa

Ordförande för Sveriges a-kassor, Harald Petersson, har också svårt att se att arbetslösheten skulle stiga om a-kassan höjdes.

– En höjd a-kassa skulle snarare innebära ökad effektivitet i jobbsökandet eftersom den skulle ge en ökad trygghet. Fler vågar dessutom byta jobb om de vet att de kan klara sig på a-kassan. Det innebär ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

En annan förklaring till att a-kassan bara har höjts två gånger de senaste två decennierna kan vara att politikerna litar på att facken, genom sina inkomstförsäkringar, ser till att arbetslösa får en rimlig ersättning.

– Om facken inte hade infört fackliga inkomstförsäkringar i början på 2000-talet hade de nog pressat politikerna hårdare att höja taket i a-kassan. Tjänstemanna- och akademikerfackens medlemmar hade aldrig accepterat att bara få 25 procent av sin tidigare lön i ersättning, säger Jayeon Lindellee.

Tjänstemanna- och akademikerförbunden har också framgångsrikt värvat medlemmar med hjälp av förmånliga inkomstförsäkringar. Det kan också ha bidragit till att facken inte varit mer angelägna om att arbeta för en höjning av taket, resonerar Jayeon Lindellee.

– Medlemsundersökningar visar att många går med i facken när de inser att de fackliga inkomstförsäkringarna är jättebra. Därför vill kanske inte förbunden ta bort inkomstförsäkringen och ha en a-kassa som helt tillgodoser det ekonomiska behovet vid arbetslöshet.

Men Mats Essemyr tror inte att facken förlorar medlemmar om taket i a-kassan höjs.

– Lönerna höjs med 2-3 procent per år, så mycket kommer taket aldrig att höjas. Om jag är så lyckosam i mitt jobb att höja taket i a-kassan att inkomstförsäkringarna blir meningslösa lovar jag att säga till innan.

A-kassan ses nu över och utredningen ska presentera sitt förslag den 20 maj 2020.