Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

5 Facebookinlägg som kan ge dig sparken

Se upp med vad du lägger ut i sociala medier om du är trött och irriterad på jobbet. Här är fem statusuppdateringar som kan ge dig sparken.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Tänk på att det kanske inte blir några glada miner från din arbetsgivare om du talar illa om jobbet på sociala medier. Shutterstock

Vem blir inte arg på sin chef eller arbetsgivare ibland? Och vill man dryfta sina känslor kan det vara skönt att skriva av sig i ett inlägg på Facebook. Men att säga vad du tycker kan stå dig dyrt. Här är några exempel på anställda som blev av med jobbet efter att ha vädrat sina åsikter om arbetsgivaren i sociala medier.  

”En dag kvar på detta dårhus”

Sista dagen på veckan kan man ju känna sig extra trött. En bemanningsanställd på Volvo Powertrain skrev i en kommentar på Facebook att det nu ”bara är en dag kvar på detta dårhus”. Bakgrunden var att hans mamma blivit sjuk och att han bett sin chef om ledigt men blivit nekad och då skrev ut sin frustration i sociala medier.

Två kompisar kommenterade inlägget och han svarade dem att ”det är egentligen inget fel på Volvo, men har ingen lust att jobba just nu”. Efter det avslutades hans uppdrag på Volvo Powertrain som ansåg att han agerat illojalt.

Läs mer: Facebook kostade jobbet

”Sluta bete er som djur"

I augusti 2020 blev H&M-anställda Roxanna inbjuden till en sluten grupp på Facebook. I gruppen hade en upprörd kund skrivit ett inlägg om hur hon blivit tillsagd av personalen på en klädkedja. Roxanna bestämde sig för att kommentera och bad alla kunder att sluta bete sig som djur, vika ihop kläderna efter sig och hålla uppsikt över sina barn.

Några dagar senare blev hon kallad till H&M:s personalavdelning – och fick sparken. Trots att hon varken hade nämnt klädkedjans namn eller skrivit i en öppen Facebookgrupp tyckte H&M att hon varit illojal mot företaget. Facket Handels har stämt H&M för avskedet, enligt Handelsnytt. 

”Unleash the fucking fury”

2011 reagerade tre anställda på callcenterföretaget Goexcellent på att en arbetskamrat blivit uppsagd. En av dem skrev på sin Facebooksida:

"Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt - Unleash the fucking fury."

En annan kollega kontrade med: "En sjua + AK47 gogogo. Jag är på semester."

De tre kommentarerna uppfattades av företaget som hot, och de tre anställda både polisanmäldes och sades upp av personliga skäl någon månad senare. Arbetsgivarna och de två anställda enades seanre i ett förlikningsavtal. En av männen fick 90 000 kronor. Den andre fick 215 000 kronor. Den tredje personen blev medlem hos Unionen först när han blev av med jobbet och beviljades inte rättshjälp, då man måste ha varit med i facket en viss tid för att ha rätt till det.

Kallade chefen för psykpatient

En amerikansk kvinna som jobbade inom räddningstjänsten kallade sin chef för ”nummer 17” på sin Facebooksida, vilket var ambulanspersonalens kod för psykpatient. Räddningstjänsten hade en policy som förbjöd personal att uttala sig negativt om arbetsgivaren i digitala kanaler men arbetsgivaren hävdade att skälet till kvinnans uppsägning var att hon hade misskött sig under en längre tid. Kvinnan och arbetsgivaren gick slutligen med på en förlikning i tvisten, enligt CBS.

Bloggade om jobbet på McDonalds

Kvinnan var missnöjd med sitt jobb på McDonalds i Örebro och valde att öppna sitt hjärta om arbetsplatsen på sin blogg. Kort därefter fick hon, enligt Aftonbladet, valet att antingen säga upp sig själv eller få sparken. När kvinnan slutat valde hennes chef att berätta om uppsägningen på sin Facebooksida: 

”Precis sagt upp en tjej som bloggade riktigt illa om sin arbetsplats ... inte helt smart att hitta på massor bara för att polarna skall få sig ett skratt ... men nu småskrattar jag i vilket fall ... =0))."


Läs mer:
Rätt taktik på nätet

7 säkra sätt att göra bort sig på Facebook

Gjorde reklam för sitt jobb - blev avskedad

Debatt: Kritik av arbetsgivare i sociala medier

Lojalitetsplikt

  • Lojalitetsplikten innebär att du ska sätta arbetsgivarens intresse framför ditt eget – även under en uppsägningstid. Du ska undvika lägen där du riskerar att inte vara lojal med, eller rent av skada, din arbetsgivare.
  • Du ska också självmant upplysa arbetsgivaren om sådant som kan behövas för att verksamheten ska fungera.
  • Att du som arbetstagare har lojalitetsplikt ingår som en del av ditt anställningsavtal. Om du då inte är lojal, kan det betyda att du bryter mot anställningsavtalet.
  • Det kan också innebära att du bryter mot lagen om anställningsskydd och riskerar att bli uppsagd av personliga skäl eller till och med avskedad.

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.