Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

5 Facebookinlägg som kan ge dig sparken

Se upp med vad du lägger ut i sociala medier om du är trött och irriterad på jobbet. Här är fem statusuppdateringar som kan ge dig sparken.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Tänk på att det kanske inte blir några glada miner från din arbetsgivare om du talar illa om jobbet på sociala medier. Shutterstock

Vem blir inte arg på sin chef eller arbetsgivare ibland? Och vill man dryfta sina känslor kan det vara skönt att skriva av sig i ett inlägg på Facebook. Men att säga vad du tycker kan stå dig dyrt. Här är några exempel på anställda som blev av med jobbet efter att ha vädrat sina åsikter om arbetsgivaren i sociala medier.  

”En dag kvar på detta dårhus”

Sista dagen på veckan kan man ju känna sig extra trött. En bemanningsanställd på Volvo Powertrain skrev i en kommentar på Facebook att det nu ”bara är en dag kvar på detta dårhus”. Bakgrunden var att hans mamma blivit sjuk och att han bett sin chef om ledigt men blivit nekad och då skrev ut sin frustration i sociala medier.

Två kompisar kommenterade inlägget och han svarade dem att ”det är egentligen inget fel på Volvo, men har ingen lust att jobba just nu”. Efter det avslutades hans uppdrag på Volvo Powertrain som ansåg att han agerat illojalt.

Läs mer: Facebook kostade jobbet

”Sluta bete er som djur"

I augusti 2020 blev H&M-anställda Roxanna inbjuden till en sluten grupp på Facebook. I gruppen hade en upprörd kund skrivit ett inlägg om hur hon blivit tillsagd av personalen på en klädkedja. Roxanna bestämde sig för att kommentera och bad alla kunder att sluta bete sig som djur, vika ihop kläderna efter sig och hålla uppsikt över sina barn.

Några dagar senare blev hon kallad till H&M:s personalavdelning – och fick sparken. Trots att hon varken hade nämnt klädkedjans namn eller skrivit i en öppen Facebookgrupp tyckte H&M att hon varit illojal mot företaget. Facket Handels har stämt H&M för avskedet, enligt Handelsnytt. 

”Unleash the fucking fury”

2011 reagerade tre anställda på callcenterföretaget Goexcellent på att en arbetskamrat blivit uppsagd. En av dem skrev på sin Facebooksida:

"Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt - Unleash the fucking fury."

En annan kollega kontrade med: "En sjua + AK47 gogogo. Jag är på semester."

De tre kommentarerna uppfattades av företaget som hot, och de tre anställda både polisanmäldes och sades upp av personliga skäl någon månad senare. Arbetsgivarna och de två anställda enades seanre i ett förlikningsavtal. En av männen fick 90 000 kronor. Den andre fick 215 000 kronor. Den tredje personen blev medlem hos Unionen först när han blev av med jobbet och beviljades inte rättshjälp, då man måste ha varit med i facket en viss tid för att ha rätt till det.

Kallade chefen för psykpatient

En amerikansk kvinna som jobbade inom räddningstjänsten kallade sin chef för ”nummer 17” på sin Facebooksida, vilket var ambulanspersonalens kod för psykpatient. Räddningstjänsten hade en policy som förbjöd personal att uttala sig negativt om arbetsgivaren i digitala kanaler men arbetsgivaren hävdade att skälet till kvinnans uppsägning var att hon hade misskött sig under en längre tid. Kvinnan och arbetsgivaren gick slutligen med på en förlikning i tvisten, enligt CBS.

Bloggade om jobbet på McDonalds

Kvinnan var missnöjd med sitt jobb på McDonalds i Örebro och valde att öppna sitt hjärta om arbetsplatsen på sin blogg. Kort därefter fick hon, enligt Aftonbladet, valet att antingen säga upp sig själv eller få sparken. När kvinnan slutat valde hennes chef att berätta om uppsägningen på sin Facebooksida: 

”Precis sagt upp en tjej som bloggade riktigt illa om sin arbetsplats ... inte helt smart att hitta på massor bara för att polarna skall få sig ett skratt ... men nu småskrattar jag i vilket fall ... =0))."


Läs mer:
Rätt taktik på nätet

7 säkra sätt att göra bort sig på Facebook

Gjorde reklam för sitt jobb - blev avskedad

Debatt: Kritik av arbetsgivare i sociala medier

Lojalitetsplikt

  • Lojalitetsplikten innebär att du ska sätta arbetsgivarens intresse framför ditt eget – även under en uppsägningstid. Du ska undvika lägen där du riskerar att inte vara lojal med, eller rent av skada, din arbetsgivare.
  • Du ska också självmant upplysa arbetsgivaren om sådant som kan behövas för att verksamheten ska fungera.
  • Att du som arbetstagare har lojalitetsplikt ingår som en del av ditt anställningsavtal. Om du då inte är lojal, kan det betyda att du bryter mot anställningsavtalet.
  • Det kan också innebära att du bryter mot lagen om anställningsskydd och riskerar att bli uppsagd av personliga skäl eller till och med avskedad.

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.