Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Växande lönegap mellan tjänstemän och arbetare

Löneskillnaderna mellan tjänstemän och arbetare fortsätter att öka. LO ser med oro på utvecklingen, men TCO tycker att det är bra att utbildning och ansvar syns i lönekuvertet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Förra året tjänade tjänstemän i snitt 50 procent mer än arbetare. Fredrik Sandberg/TT

Under 2017 och 2018 ökade medellönen för arbetare med 4,4 procent, motsvarande 1 140 kronor, och för tjänstemän med 5,8 procent, eller 2 220 kronor, enligt LO:s årliga lönerapport. 2018 års statistik visar att medellönen för arbetare var 27 000 kronor och 40 500 kronor för tjänstemän inom både privat och offentlig sektor.

Men löneskillnaderna mellan LO:s medlemmar och tjänstemännen i TCO och Saco har ökat under hela 2000-talet. År 2000 hade tjänstemännen 40 procent högre medellön än arbetarna, 2018 hade tjänstemännen dragit ifrån ytterligare och hade i snitt en lön som var 50 procent högre än arbetarnas.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson ogillar utvecklingen.

– Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är nu lika högt som på 1930-talet. Vi kan inte acceptera att klassamhället breder ut sig, säger han i ett pressmeddelande.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, är inte av samma uppfattning.

– Det faktum att det är skillnader mellan arbetares och tjänstemäns löner ser vi inte som något problem. Vi tycker att det är rimligt att utbildning och ansvarstagande i arbetslivet betalar sig, säger han.

En förklaring till utvecklingen är att kvinnodominerade tjänstemannayrken inom vård, skola och omsorg har haft en bra löneutveckling de senaste åren.

– Det beror på att det är brist på sjuksköterskor och lärare. Att de har fått något bättre betalt är inte negativt, säger Samuel Engblom.

Rapporten visar också att löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat stadigt under 2000-talet - men de senaste tio åren främst bland tjänstemän. Det gällde även under 2017 och 2018, då medellönen för kvinnliga tjänstemän ökade med 6,4 procent och med 5,3 procent för manliga tjänstemän. Manliga LO-medlemmars löner ökade däremot något mer än kvinnornas under perioden. LO kraftsamlar nu för att minska skillnaderna i avtalsrörelsen.

– Vårt långsiktiga mål är att utradera skillnaderna helt. För att de inte ska öka ännu mer måste LO-förbunden lyckas med sina samordnade krav om ett löneutrymme på 3 procent, säger Torbjörn Johansson. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.