Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Norwegian varslar till följd av corona

Flygbolaget Norwegian ställer in cirka 3 000 avgångar och varslar om permittering på grund av effekterna av corona.
Ola Rennstam Publicerad 10 mars 2020, kl 14:01
Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT
Norwegian kommer att permittera en stor andel anställda till följd av coronasmittan. Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

Det norska lågprisflygbolaget Norwegian har märk av en minskad efterfrågan som en följd av coronaviruset. Därför planerar bolaget nu att ställa in cirka 3 000 flygningar från mitten av mars till mitten av juni. Det motsvarar cirka 15 procent av Norwegians kapacitet under perioden. Enligt ett pressmeddelande från bolaget kommer man även att vidta permittering av en betydande andel anställda.

Läs mer: Varsel – så funkar det

Läs mer: Coronaviruset kan ge nedskärningar på SAS

– Vi har inlett formella samtal med våra fackföreningar gällande permittering av anställda. Vi kommer att fortsätta ha en konstruktiv dialog med fackföreningarna och våra kollegor för att ta oss igenom den här svåra tiden, säger Norwegians koncernchef Jacob Schram.

Norwegian kommer att återkomma med fler detaljer så snart de planlagda ändringarna är klara. Kunder som berörs kommer att bli informerade direkt.

Unionen har drygt 300 medlemmar på bemanningsföretaget OSM Aviation som anlitas av Norwegian.

– Jag vet inte i nuläget hur detta kommer påverka våra medlemmar på OSM men vi befinner oss i en ovanlig situation och det är helt klart så att corona påverkar flygbranschen, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.

Kollega söker kabinklubben på OSM Aviation.

PERMITTERING - LÖN UTAN ATT JOBBA

  • Permittering regleras i Lagen om anställningsskydd, las.
  • Den som är permitterad har rätt till samma lön och förmåner som om personen hade fått behålla sina arbetsuppgifter.
Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.