Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Coronavarsel på nöjesparker

Lyfts inte maxgränsen för allmänna sammankomster ser det mörkt ut för landets nöjesparker. Liseberg har varslat närmare en fjärdedel av sina anställda och koncernen som äger Gröna Lund 110 heltidstjänster.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2020, kl 12:30
Adam Ihse / TT, Maja Suslin / TT
Både Liseberg och Gröna Lund varslar anställda eftersom de måste hålla stängt på grund av reglerna om allmänna sammankomster. Adam Ihse / TT, Maja Suslin / TT

Karusellerna på Gröna Lund och Liseberg står fortfarande stilla. Medan djurparker som Kolmården kan ta emot besökare, om än färre än vanligt, måste nöjesparkerna hålla helt stängt eftersom de, enligt polisens tolkning, faller under regelverket för allmänna sammankomster, där maxgränsen 50 personer nu gäller på grund av coronakrisen.

– Så länge reglerna om offentlig tillställning gäller kan vi inte öppna parken, säger Carina Berntsson, förtroendevald i Unionenklubben på Liseberg.

I slutet av mars var hon förhoppningsfull och glad att Liseberg tecknat avtal om korttidsarbete och att de anställda därför fick behålla jobben.

Läs mer: Personal på Liseberg: Glada att vi får behålla jobben

Men i måndags fick hon och klubben besked om att varsel skulle läggas på 95 av nöjesparkens drygt 400 tjänster.

– Just nu är det oroligt eftersom vi inte vet om varslet kommer att leda till uppsägningar eller inte. Alla är ledsna och lite chockade tror jag. Det är sorgligt att det blev så här, vi trodde att vi var lyckligt förskonade från varsel, säger hon.

I nuläget vet ingen av de anställda, som informerades om varslet under tisdagen, vem som berörs, men elva av varslen handlar om nedgång i tjänst, alltså att personer går ner i arbetstid permanent.

– Att permittera ytterligare hade inte hjälpt. Man var tvungen att ta till varsel, säger Carina Berntsson.

– Tittar man på hur det ser ut på arbetsmarknaden i övrigt är det inte så konstigt, även om det är fruktansvärt tråkigt. Men det är tyvärr en tråkig värld vi lever i just nu.

Carina Berntsson vill inte spekulera i hur prognosen ser ut, men Unionenklubbens ordförande, Anastassios Grozos, säger i Göteborgs-Posten att om de nuvarande reglerna för allmänna sammankomster ändras, är det möjligt att varslen kan återkallas innan de träder i kraft om fyra månader.

– Vi hör ju rykten att nöjesparker håller på att öppna lite i Europa, säger Carina Berntsson.

Även koncernen Parks and Resorts, som äger bland annat Gröna Lund och Skara Sommarland, varslar 110 personer. Enligt TT så hoppas koncernen på ett nytt besked om maxgränsen från Folkhälsomyndigheten inom de närmaste tio dagarna.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.