Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionens medlemmar slipper skatt på privat sjukvård

Från och med den 1 juli nästa år ska alla som har en sjukvårdsförsäkring som jobbet står för betala förmånsskatt. Det gäller dock inte den som har en gruppförsäkring via sitt fackförbund.
Anita Täpp Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Sjukvårdsförsäkring via jobbet ska förmånsbeskattas från och med nästa år. Det gäller dock inte gruppförsäkring via facket. Henrik Montgomery / TT

Nyligen blev det känt att regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att alla som har en privat sjukvårdsförsäkring som arbetsgivaren betalar ska förmånsbeskattas från och med juli nästa år. 

Enligt SVT Nyheter har 650 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring i dag av vilka ungefär 70 procent  får den betald av arbetsgivaren. Enligt överenskommelsen kommer alltså minst 450 000 personer att få betala förmånsskatt. 

Hur mycket skatt det handlar om beror på hur mycket försäkringen kostar.

Men det här gäller inte den har en gruppförsäkring via sitt fackförbund. Det eftersom det då handlar om en produkt i en gruppförsäkring som man betalar med egna, redan beskattade pengar.

– Skillnaden är att om arbetsgivaren betalar en sjukvårdsförsäkring så betalas det med obeskattade pengar och nu vill politikerna inte att det ska vara en skattefri förmån, precis som man resonerar när det exempelvis gäller en bilförmån eller fri kost, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

I höstas beslöt Unionen att man inom något år kommer att erbjuda samtliga drygt 600 000 medlemmar möjligheten att teckna en privat sjukvårdsförsäkring. Sannolikt kommer det att bli möjligt från och med årsskiftet.

Läs mer: Unionens medlemmar erbjuds sjukvårdsförsäkring

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.