kollega.se logotyp
Sök
A-kassa

Unionens a-kassa ska hitta fler fuskare

Unionens a-kassa får 1,2 miljoner kronor för att motverka fusk och felaktiga utbetalningar. Förra året polisanmälde a-kassan 243 personer – en ökning med nästan 20 procent jämfört med året före.
David Österberg Publicerad
Ola Rennstam/Kollega, Izabelle Nordfjell/TT
A-kassan har fått pengar från regeringen för att komma åt fuskare. Ola Rennstam/Kollega, Izabelle Nordfjell/TT

Varje år betalar Sveriges a-kassor ut flera miljoner kronor i felaktiga utbetalningar. En del av utbetalningarna beror på att personer slarvar med de uppgifter de lämnar till a-kassorna – andra på medvetet fusk.

Läs mer: Boråsfamilj blåste Unionen och a-kassan på ersättning 

Nu ger regeringen a-kassorna 10 miljoner kronor som ska användas för att stärka kontrollarbetet. Mest pengar, 1,2 miljoner kronor, får Unionens a-kassa. Fördelningen beror på antalet ersättningstagare och antalet ersättningsansökningar.

– Det är alltid välkommet med mer pengar. Det är otroligt viktigt att vi arbetar med att minska de felaktiga utbetalningarna. Men man ska också komma ihåg att den andelen är väldigt liten i förhållande till hur mycket vi betalar ut i ersättning totalt, säger Harald Petersson, chef på Unionens a-kassa.

Exakt hur pengarna ska användas är inte klart.

– Vi kommer att arbeta tillsammans med de andra a-kassorna för att hitta saker att förbättra. Vi har mycket gemensamt redan i dag i form av exempelvis IT-system, utbildningar och tolkningar av regelverk. Men varje enskild a-kassa måste också se över kontrollsystemen.

Förra året polisanmälde Unionens a-kassa 243 personer för fusk med ersättningen. Det är en ökning med 18 procent jämfört med året innan. Harald Petersson tror att ökningen till stor del beror på pandemin.

– Den totala volymen har varit betydligt högre jämfört med innan. Pandemin har också gjort att fler plötsligt har stått utan försörjning och det kan leda till felaktiga beteenden.

Hur mycket av de felaktiga utbetalningarna beror på slarv och hur mycket på medvetet fusk?
– Mycket är slarv och okunskap. Många har också anställningsformer som kan vara svåra att redovisa. Men självklart finns också medvetet fusk. Det kan till exempel handla om att man får sjukpenning eller studiemedel samtidigt som man får a-kassa. Vi kontrollerar det genom att samköra med myndigheternas register. Vi ser också fram emot en ny arbetslöshetsförsäkring som bygger på Skatteverkets månadsuppgifter över inkomst. Då blir det enklare att kontrollera om någon arbetar och får a-kassa samtidigt.

Läs mer: Ökat fusk med a-kassa

Fler polisanmälningar om fusk

2016: 84

2017: 145

2018: 150

2019: 207

2020: 243

Unionens a-kassa

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fasadbild på Unionens a-kassa och en plånbok med sedlar
A-kassan har försämrats under lång tid. Det skapar otrygghet för arbetslösa och påverkar konjunkturen negativt. Unionen kräver nu att taket i a-kassan höjs. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

En tjänsteman med medianlön får ungefär hälften av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det är en rejäl sänkning jämfört med början av 90-talet, då a-kassan gav 80 procent av den tidigare lönen. Det visar Unionens konjunkturrapport.

Så snabbt minskar din a-kassa

Unionen har räknat på hur mycket en privatanställd tjänsteman med 46 900 kronor i månadslön (=medianlönen för privatanställda tjänstemän) får i ersättning vid arbetslöshet om man också har en inkomstförsäkring via sitt fackförbund. 

  • Dag 1-100: 37 500 kr per månad (varav 27 200 kr innan skatt från a-kassan)
  • Dag 101-150: 32 800 kr
  • Dag 151-200: 23 800 kr (0 kr från inkomstförsäkringen)
  • Dag 201-300: 22 100 kr 

Anledningen till minskningen är främst att taket i a-kassan inte har höjts i samma takt som lönerna. Dessutom innebär de nya a-kassereglerna att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan. Det har lett till att den har urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger Tobias Lundquist, Unionens tillförordnade chefsekonom, i en kommentar. 

Försämrad a-kassa kan bromsa återhämtningen

Att a-kassan försämrats får flera negativa konsekvenser, enligt Unionen. En är att tryggheten för arbetslösa blir lägre. Det leder i sin tur till minskad konsumtion vilket riskerar att fördröja återhämtningen i ekonomin.

– Risken är stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger Tobias Lundquist.

Dessutom leder en försvagad a-kassa till sämre matchning på arbetsmarknaden, enligt Unionen. Arbetslösa pressas att ta vilket jobb som helst, i stället för att vänta på ett som matchar deras kompetens. Även det riskerar att påverka konjunkturen negativt.

– En försämring av matchningen kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läge som Sverige redan befinner sig i konjunkturmässigt, säger Tobias Lundquist.

Unionen föreslår därför att taket i a-kassan höjs, att taket indexeras mot löneutvecklingen och att den brantare nedtrappningen slopas.

Hur mycket får man i a-kassa

  • A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar.
  • Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring. 
  • För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.

Läs även