Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Som första fackförbund i Sverige har Unionen låtit SCB undersöka hur stor andel av förbundets medlemmar som har utrikes bakgrund. Siffrorna visar att Unionens medlemmar i stort speglar samhället. Enligt SCB hade 16 procent av befolkningen utrikes bakgrund 2014.
- Det är glädjande att se och en bra utgångspunkt för att skapa en struktur för representativitet ända upp i toppen av organisationen, säger Cecilia Beskow, Unionens samhällspolitiska chef.
Om tolv dagar inleds Unionens tredje ordinarie kongress, i Göteborg. En av frågorna som ska diskuteras är hur förbundet ska verka för bättre integration på arbetsmarknaden. Enligt Cecilia Beskow är det därför man presenterar siffrorna över medlemmarnas bakgrund nu.
- Vi har skickat personuppgifter till SCB och fått tillbaka aggregerade data på gruppnivå. Vi har ingen insyn i var någon medlem är född på individnivå. Det vore helt otänkbart för oss.
Varför är det viktigt att veta hur medlemmars och förtroendevaldas bakgrund ser ut?
- Det ska vara representativt ända upp i topporganen. Det är jätteviktigt för en demokratisk organisation att det finns förutsättningar för alla att bli förtroendevalda. Det är något vi måste jobba med på alla plan. Inte minst valberedningen som har i uppdrag att skapa representativitet i alla våra organ. Nu har vi ett faktaunderlag att utgå ifrån.
Läs mer: Vita facktoppar inom industrin
Valberedningen har jobbat intensivt under våren och sommaren med att ta fram förslag på en ny styrelse, som kongressen har att ta ställning till om en dryg vecka. Hade valberedningen tillgång till SCB:s siffror när de gjorde sitt arbete?
- Nej, det här är nya siffror. Det är faktaunderlag ledamöterna har att utgå ifrån vid diskussionen om integration på arbetsmarknaden, säger Cecilia Beskow.
En av nycklarna till att få en bättre representativitet också högre upp i organisationen är att väcka uppmärksamhet kring mångfaldsfrågor i de regionala valberedningarna, menar den centrala valberedningens ordförande Anne Thelander.
- De regionala valberedningarna skulle behöva jobba med att bredda sig i processen med nomineringar till regionstyrelserna. Att bli mer observanta.
Arbetet måste börja på klubbarna, understryker hon, men sedan har såväl valberedningarna som region- och förbundsstyrelse att göra.
- Du kan inte väljas till ett högre uppdrag utan att ha facklig erfarenhet. Det vi tittar på i valberedningen till förbundsstyrelsen är sammantagen kompetens och erfarenhet av fackliga förtroendeuppdrag. Det krävs att man har breddat sitt fackliga engagemang bortom klubben, i regionstyrelsen, i en branschdelegation eller kanske som kongressombud. Vi måste också generellt bli bättre på att fånga upp dem som vill engagera sig – även dem som kanske inte uttrycker sig precis som gamla fackrävar av min sort. Vi behöver vidga mallen.
Där ser hon att den nya förbundsstyrelsen får ett viktigt uppdrag.
- Till exempel i att styra vilka utbildningar som ges. Det har hittills varit mycket kurser i hur man förhandlar, men väldigt få i opinionsbildning, politik, demokrati och ledarskap. Kurser som tydliggör vad det är man ger sig in på men som också kan peppa människor att engagera sig mer.
- Den förbundsstyrelse vi har föreslagit har en ambition att utveckla demokratin och hitta nya arbetssätt inom förbundet. Det hoppas vi på i valberedningen, det är vad vi har letat efter.
Statistiken över medlemmar med utrikes bakgrund härrör från 2014.
Med utrikes bakgrund menas utrikes födda eller födda i Sverige där bägge föräldrarna är utrikes födda.
Enligt den definitionen hade närmare 15 procent av Unionens medlemmar utrikes bakgrund 2014, vilket var något högre än 2012 och jämfört med 16 procent i befolkningen som helhet.
Andelen är något högre för kvinnor än för män. Störst är andelen i region Stockholm (kvinnor 21,9 procent, män 20,5 procent) och därefter Östra Sörmland/Gotland (kvinnor 21,2, män 18,6) Mälardalen (kvinnor 17,2, män 15,9) och Göteborg (kvinnor 16,9 kvinnor, män 15,1).
Bland medlemmar i åldersgruppen 25-34 år över hela landet har nära var femte medlem utrikes bakgrund.
Andelen förtroendevalda med utrikes bakgrund var 11 procent för 2014. Även där har Stockholm högst andel, följt av Mälardalen, Göteborg och Östra Sörmland/Gotland.
SCB
Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Den informationen gick förbundet ut med till samtliga anställda under fredagsförmiddagen. Sasse är högsta chef över fackförbundets omkring 1000 anställda personer.
I ett skriftligt meddelande till de anställda förklarar Sasse avgången:
– Det var en annan förbundsstyrelse som rekryterade mig, som då la stor vikt vid min affärsbakgrund. Några år senare, med en ny förbundsstyrelse vid rodret, prioriteras andra egenskaper och drivkrafter än de jag rekryterades för. Det känns därför både naturligt och rätt att jag och Unionen går skilda vägar.
Avgången sker två veckor efter att Unionens andre vice ordförande lämnade sitt uppdrag. Elisabeth Sasse säger till Kollega att "ingenting har hänt" utöver det som står i det kortfattade meddelandet till personalen, och att hennes avgång "verkligen inte" hänger ihop med andre vice ordförandens avgång.
Förbundsordförande Peter Hellberg säger samma sak.
– Jag skulle verkligen vilja trycka på att de inte hänger ihop. Snarare tvärtom, på något vis. Det är djupt olyckligt att de här två sakerna skulle kunna riskera att sammanblandas, för de har verkligen inte alls med varandra att göra, säger Hellberg till Kollega.
Elisabeth Sasse rekryterades 2022. Den största förändring som skett i Unionen sedan dess är att man har fått en ny ordförande. Elisabeth Sasse säger att det inte finns någon personkonflikt mellan henne och den nyvalda ordföranden Peter Hellberg.
– Nej, det finns ingen konflikt alls. Det är en ny ordförande, ett nytt presidium och en ny förbundsstyrelse, det är många nya i förbundsstyrelsen. Det är inte ett dugg konstigt att en förbundsstyrelse måste få välja sin kanslichef.
Sker detta på förbundsstyrelsens initiativ?
– Nej, det står väl också i meddelandet [till de anställda], att vi har pratat om detta ett tag. Vi är helt överens. Det här är helt rimligt och bra.
Unionen har satt ett ambitiöst mål om att vara 50 000 förtroendevalda år 2027. Än så länge går den utvecklingen relativt långsamt. Hänger det ihop med din avgång?
– Nej, det gör det absolut inte.
I meddelandet till de anställda skriver du att den nya förbundsstyrelsen "prioriterar andra egenskaper" än dina. Vad är det för prioriteringar hos den nya styrelsen som du inte kunnat leva upp till?
– Jag tycker att du ska prata med Peter Hellberg om det. Jag tror inte alls att jag inte har kunnat leva upp till andra prioriteringar. Det handlar mer om, precis som det står i meddelandet, vad jag har rekryterats för. De tar en lite annan väg, och då är det så.
Även Peter Hellberg förnekar att det rör sig om en personkonflikt.
– Jag var också en del av den förbundsstyrelse som rekryterade henne. Så nej, det gör det verkligen inte. Vi har haft en väldigt bra dialog under den här perioden sedan jag blev ordförande.
Gällande målet att nå 50 000 förtroendevalda säger han:
– Där tycker vi att vi haft en väldigt bra dialog om det faktum att det går lite långsammare än vi skulle önska, och att det finns planer på hur man ska förändra det arbetet, och så vidare. Så det korta svaret är nej, det är inte det som ligger bakom.
Vad är det för prioriteringar hos den nya förbundsstyrelsen som Elisabeth Sasse inte har kunnat leva upp till?
– Det vi har pratat om är ju att vi vill hitta en ledning, med kanslichef i toppen, som har förmågan att hitta energin i hela organisationen för de förändrade arbetssätt och det vi har beslutat om. Här upplever vi att vi kan få in en ny energi i organisationen, för våra utvecklade mål, om vi gör det här bytet.
Vad är det för mål?
– Det är både att vi har ändrat vår struktur i att definiera den demokratiska organisationens, alltså förtroendevaldas roll, framför allt på regional nivå men även i hela förbundet. Kontra vad kansliet och de anställda ska göra. Förtroendevaldamålet som du påpekade, 50 000 förtroendevalda 2027, är också ett av de absolut viktigaste målen.
– Men sedan handlar det naturligtvis om att vi som Sveriges största fackförbund vill synas och höras och ha ett inflytande som motsvarar det.
Och detta har inte Elisabeth Sasse kunnat uppnå?
– Jo, hon har gjort ett väldigt bra arbete, precis som vi påpekar i pressmeddelandet. Men vi tror att det kan behövas ny energi in i både anställdaorganisationen och förtroendevaldaorganisationen för att ta nästa steg i den här utvecklingen.
Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2023 har kanslichefen ett avtal om avgångsvederlag på motsvarande 18 månadslöner. I samma dokument står att Sasse har en månadslön på 151 000 kronor.
Peter Hellberg bekräftar för Kollega att det är 18 månadslöner som gäller för Elisabeth Sasses avgångsvederlag och att de inte har kommit överens om något ytterligare. Det innebär att kostnaden för Unionen blir minst 2 718 000 kronor, plus sociala avgifter. Om Sasse får ett nytt jobb inom de 18 månaderna räknas avgångsvederlaget av mot den nya lönen.
Elisabeth Sasse har tidigare bland annat varit chef på försäkringsbolaget Folksam. På frågan om vad hon ska göra nu svarar hon:
– Jag har en anställning som är kopplad till ett avtal. Så jag kommer kunna klara mig ett tag. Sedan har jag lite olika trådar som jag drar i. Jag känner mig helt lugn och trygg med det, det kommer gå bra för mig.
Tillförordnad kanslichef blir nu Malin Engström, som kommer från en roll som chef över Unionens regionchefer.
I meddelandet till de anställda säger Peter Hellberg att Unionens förbundsstyrelse kommer ge information om rekryteringen av en ny ordinarie kanslichef "efter sommaren".