Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Tankesmedja eller forskningsinstitut?

Unionen har ännu inte beslutat om förbundet ska ha en egen tankesmedja, med syfte att bedriva opinionsbildning - en fråga som kom upp på kongressen 2011. Men om det blir aktuellt vill man gärna samarbeta med ett annat fackförbund.
Anita Täpp Publicerad

Det var till följd av en motion från kongressen 2011 som Unionen beslöt att utreda möjligheten att starta en egen tankesmedja.

Arbetsgivarna, och då främst Svenskt Näringliv, lägger varje år enorma resurser på opinionsbildning, genom att finansiera tankesmedjor, forskningsinstitut och tv-kanaler, och motionären i fråga tyckte att Unionen borde matcha det. Motionen ledde till att kongressen gav Unionens förbundsstyrelse i uppdrag att utreda möjligheten att starta en tankesmedja.

Lena Georgsson Wirkkala, utredare på Unionen, har lett den arbetsgrupp som utrett frågan. Hon berättar att rapporten som lämnades till förbundsstyrelsen strax före julhelgen 2012 bland annat baseras på möten och intervjuer med personer som i dag jobbar på tankesmedjor - även för arbetsgivarsidan - samt information om hur tankesmedjor fungerar i utlandet.

- I rapporten har vi också tagit upp det som talar för och emot att starta en tankesmedja och visat att man också skulle kunna tänka sig att gå andra vägar. Som att starta ett forskningsinstitut eller satsa på annat där man uppnår samma mål.

Hur fungerar en tankesmedja, utifrån den utredning ni gjort?

- De som jobbar på tankesmedjorna gör det på heltid och har ett eget kontor, en egen logga och en egen budget. Det vanligaste är att man är en handfull personer och i dag satsar man ofta på att det ska finnas forskarutbildade med. Sedan har man ofta en budget så att man kan betala skribenter eller forskare att skriva rapporter på uppdrag av tankesmedjan som bestämmer inriktning när det gäller vilken typ av rapporter man ska ge ut.

- Så jobbar Timbro och de stora tankesmedjorna på arbetsgivarsidan. Skillnaden är bara att de har så oerhört mycket mer pengar vilket också gör att de är mycket större, man kanske har 15 personer som jobbar med det här där.

Lena Georgsson Wirkkala påpekar att det finns en variant som brukar kallas för forskningsinstitut där arbetsgivarsidan finansierar omkring femton forskares arbete.

- Anledningen att de är så många är att när man är några fler kan man söka statliga forskningspengar och på så vis växla upp finansieringen av smedjan. Vilket arbetsgivarsidan förmått göra på ett väldigt skickligt sätt.

- Det är alltså inte bara arbetsgivarnas egna pengar utan också statliga forskningspengar som går till de olika projekt de driver. Och då väljer de ju projekt utifrån det de vill tycka, så att säga, som att kritisera LAS. Personligen tycker jag att om Unionen ska ha en tankesmedja så vore det bra om vi tänker på samma sätt, alltså att vi försöker växla upp finanseringen på samma vis. Men än har ingen från arbetstagarsidan lyckats med det, även om ambitionerna finns där så att säga.

  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Elisabeth Sasse, Unionen.
Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren.. Rekrytering av ny kanslichef påbörjas direkt. Sasse har varit på Unionen sedan februari 2022. Foto: Janerik Henriksson/TT/Folksam.

Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Den informationen gick förbundet ut med till samtliga anställda under fredagsförmiddagen. Sasse är högsta chef över fackförbundets omkring 1000 anställda personer. 

I ett skriftligt meddelande till de anställda förklarar Sasse avgången:

– Det var en annan förbundsstyrelse som rekryterade mig, som då la stor vikt vid min affärsbakgrund. Några år senare, med en ny förbundsstyrelse vid rodret, prioriteras andra egenskaper och drivkrafter än de jag rekryterades för. Det känns därför både naturligt och rätt att jag och Unionen går skilda vägar.

Avgången sker två veckor efter att Unionens andre vice ordförande lämnade sitt uppdrag. Elisabeth Sasse säger till Kollega att "ingenting har hänt" utöver det som står i det kortfattade meddelandet till personalen, och att hennes avgång "verkligen inte" hänger ihop med andre vice ordförandens avgång. 

Förbundsordförande Peter Hellberg säger samma sak.

– Jag skulle verkligen vilja trycka på att de inte hänger ihop. Snarare tvärtom, på något vis. Det är djupt olyckligt att de här två sakerna skulle kunna riskera att sammanblandas, för de har verkligen inte alls med varandra att göra, säger Hellberg till Kollega.

Nekar till konflikt

Elisabeth Sasse rekryterades 2022. Den största förändring som skett i Unionen sedan dess är att man har fått en ny ordförande. Elisabeth Sasse säger att det inte finns någon personkonflikt mellan henne och den nyvalda ordföranden Peter Hellberg.

– Nej, det finns ingen konflikt alls. Det är en ny ordförande, ett nytt presidium och en ny förbundsstyrelse, det är många nya i förbundsstyrelsen. Det är inte ett dugg konstigt att en förbundsstyrelse måste få välja sin kanslichef.

Sker detta på förbundsstyrelsens initiativ?

Nej, det står väl också i meddelandet [till de anställda], att vi har pratat om detta ett tag. Vi är helt överens. Det här är helt rimligt och bra.

Unionen har satt ett ambitiöst mål om att vara 50 000 förtroendevalda år 2027. Än så länge går den utvecklingen relativt långsamt. Hänger det ihop med din avgång?

– Nej, det gör det absolut inte.

I meddelandet till de anställda skriver du att den nya förbundsstyrelsen "prioriterar andra egenskaper" än dina. Vad är det för prioriteringar hos den nya styrelsen som du inte kunnat leva upp till?

– Jag tycker att du ska prata med Peter Hellberg om det. Jag tror inte alls att jag inte har kunnat leva upp till andra prioriteringar. Det handlar mer om, precis som det står i meddelandet, vad jag har rekryterats för. De tar en lite annan väg, och då är det så.

"Kan få in ny energi"

Även Peter Hellberg förnekar att det rör sig om en personkonflikt.

– Jag var också en del av den förbundsstyrelse som rekryterade henne. Så nej, det gör det verkligen inte. Vi har haft en väldigt bra dialog under den här perioden sedan jag blev ordförande.

Gällande målet att nå 50 000 förtroendevalda säger han:

– Där tycker vi att vi haft en väldigt bra dialog om det faktum att det går lite långsammare än vi skulle önska, och att det finns planer på hur man ska förändra det arbetet, och så vidare. Så det korta svaret är nej, det är inte det som ligger bakom.

Vad är det för prioriteringar hos den nya förbundsstyrelsen som Elisabeth Sasse inte har kunnat leva upp till?

Det vi har pratat om är ju att vi vill hitta en ledning, med kanslichef i toppen, som har förmågan att hitta energin i hela organisationen för de förändrade arbetssätt och det vi har beslutat om. Här upplever vi att vi kan få in en ny energi i organisationen, för våra utvecklade mål, om vi gör det här bytet.

Vad är det för mål?

Det är både att vi har ändrat vår struktur i att definiera den demokratiska organisationens, alltså förtroendevaldas roll, framför allt på regional nivå men även i hela förbundet. Kontra vad kansliet och de anställda ska göra. Förtroendevaldamålet som du påpekade, 50 000 förtroendevalda 2027, är också ett av de absolut viktigaste målen. 

Men sedan handlar det naturligtvis om att vi som Sveriges största fackförbund vill synas och höras och ha ett inflytande som motsvarar det.

Och detta har inte Elisabeth Sasse kunnat uppnå?

Jo, hon har gjort ett väldigt bra arbete, precis som vi påpekar i pressmeddelandet. Men vi tror att det kan behövas ny energi in i både anställdaorganisationen och förtroendevaldaorganisationen för att ta nästa steg i den här utvecklingen.

18 månaders avgångsvederlag

Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2023 har kanslichefen ett avtal om avgångsvederlag på motsvarande 18 månadslöner. I samma dokument står att Sasse har en månadslön på 151 000 kronor.

Peter Hellberg bekräftar för Kollega att det är 18 månadslöner som gäller för Elisabeth Sasses avgångsvederlag och att de inte har kommit överens om något ytterligare. Det innebär att kostnaden för Unionen blir minst 2 718 000 kronor, plus sociala avgifter. Om Sasse får ett nytt jobb inom de 18 månaderna räknas avgångsvederlaget av mot den nya lönen.

"Har lite olika trådar"

Elisabeth Sasse har tidigare bland annat varit chef på försäkringsbolaget Folksam. På frågan om vad hon ska göra nu svarar hon:

– Jag har en anställning som är kopplad till ett avtal. Så jag kommer kunna klara mig ett tag. Sedan har jag lite olika trådar som jag drar i. Jag känner mig helt lugn och trygg med det, det kommer gå bra för mig.

Tillförordnad kanslichef blir nu Malin Engström, som kommer från en roll som chef över Unionens regionchefer. 

I meddelandet till de anställda säger Peter Hellberg att Unionens förbundsstyrelse kommer ge information om rekryteringen av en ny ordinarie kanslichef "efter sommaren". 

Unionen

Martin Johansson lämnar sitt uppdrag

Noa Söderberg Publicerad 31 maj 2024, kl 17:47
Martin Johansson lämnar sitt uppdrag
I måndags konfronterades Unionens andre vice ordförande av organisationen Dumpen. Nu uttalar sig förbundet för första gången om vad som kommer hända härnäst.
Martin Johansson lämnar sitt uppdrag