Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Stand-up tragedy för Unionens seniorer

Våldtäkter och sexuellt slaveri, i och efter krigstid, betraktas som de äldsta, mest osynliga och minst straffade brotten genom tiderna. Unionens pensionärsmedlemmar fick veta hur brotten kan bekämpas, när Margot Wallström gästade Unionen-Seniorer i Stockholm.
Johanna Rovira Publicerad 7 april 2014, kl 14:52
Kollega
Margot Wallström talade om våldtäkter och sexuellt slaveri inför Unionens seniorer på måndagsmorgonen. Kollega

Att Margot Wallström skulle tala om ett så svårt ämne som sexuellt våld mot kvinnor i krig och konflikt, stand-up tragedy kallade hon det själv, var inget som avskräckte Unionens seniorer. Tvärtom. Enligt arrangören Boel Holst har föreläsningsserien sällan varit så välbesökt som under före detta ministerns och EU-kommissionärens föredrag.

Margot Wallström var under drygt två år FN:s allra första särskilda sändebud i frågor om sexuellt våld i krig – och hit räknas förutom våldtäkt också sexuellt slaveri och påtvingade steriliseringar och graviditeter - och hon gjorde det till sin uppgift att skriva ner de berättelser hon fick ta del av från överlevarna under sina resor.  Bland annat berättade hon om 10-åriga Bibi i östra Kongo, som våldtogs och mördades av fem rebeller när hon skulle gå och hämta vatten.

- På flera håll tycker man det är viktigast att någon ser brotten, erkänner dem och gör något åt dem.

Så mycket har inte gjorts åt det sexuella våldet historiskt. Förövarna straffas sällan. Av 50 000-60 000 våldtäkter i krigets Sarajevo har bara 30 lett till åtal. I de cirka 300 fredsavtal som Margot Wallström studerat var det bara 18 som nämnde våldtäkt. Detta beror enligt Wallström på att bara tre procent av undertecknarna är kvinnor.

- Ofta fick vi höra bortförklaringar som att det skedde mot så många och att kvinnorna måste förlåta och gå vidare med sina liv. Men som en kvinna i Kosovo sade: De tog mitt liv utan att döda mig. Våldtäkt är ett billigt, tyst och effektivt vapen som förvandlar vardagen till ett helvete.

- Våldtäkter är också mycket stigmatiserande. Efter kriget i Balkan uppmanades kvinnor att dränka sig efter att ha blivit våldtagna för att upprätthålla familjens heder.  Man ser också ett mönster där alltfler tvingas gifta sig med sina förövare i samma syfte.

Genom att förövarna går fria undermineras hela tilltron till samhället och rättsystemet. Dessutom fortlever brutaliteten in i fredstid. I Liberia innebär skadorna efter inbördeskriget att våldtäkter fortfarande är det mest rapporterade brottet i landet.

Margot Wallström lämnade sitt uppdrag med tyngre hjärta men också med större hopp:

- Det är en plåga och en pest som är jättesvår att utrota, men vi måste bestämma oss för att det går att bekämpa sexuellt våld. För att göra det krävs att man tar död på tre myter eller missförstånd.

Den första myten handlar om att våldtäkt är oundvikligt i krigstid. Det finns trots allt befälhavare som säger ifrån. Våldtäkter borde betraktas som lika allvarligt brott som att desertera, anser Margot Wallström även om hon inte förespråkar dödsstraff.

Myt två är att det är skamligt för att det har med sexualitet att göra. Men ingenting kan vara mer felaktigt enligt Wallström:

- Våldtäkt är ingen sexhandling. Det är aggression som tar sig sexuellt uttryck. Ett sätt att terrorisera genom att skada en annan människas integritet.

Myt nummer tre är synen på våldtäkt som ett mindre allvarligt brott. Förövare försvarar sig ofta med att ” vi dödade dem i alla fall inte”.

- Några kvinnor i Sarajevo som hölls som sexuella slavar träffar fortfarande sina förövare på banken och i byn där de bor. Då är det bara fred på ytan, sade Margot Wallström.

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.