Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Naturvetarna utmanar facken i etiska placeringar

Fackförbundet Naturvetarna ska använda fem procent av sitt värdepapperinnehav i socialt och miljömässigt hållbara projekt i utvecklingsländer. Nu utmanas de övriga förbunden att göra samma sak, men från Unionens sida är man tveksam.
Niklas Hallstedt Publicerad 9 oktober 2014, kl 11:42
TT
Naturvetarna utmanar övriga fackförbund i att öka sina etiska placeringar för att påverka till socialt hållbar småskalig verksamhet i utvecklingsländer. TT

- Vi ska göra det successivt, det är ett första steg nu, inom några år kommer vi att vara uppe i fem procent, säger Andreas Englund, styrelseledamot i Naturvetarna.

- I dag har de flesta fackförbund etiska policyer som går ut på att de ska undvika att investera i skadliga saker som tobak och vapen. Men på det här sättet kan man vara proaktiv och arbeta för att förbättra för fattiga och miljön. Det är för att göra världen lite bättre.

Andreas Englund och Cecilia Näsman, vd för Oikocredit Sverige, lyfter i en debattartikel i Dagens Samhälle fram att så kallade påverkansinvesteringar är en snabbt växande strategi bland europeiska investerare. Påverkansinvesteringar är investeringar i företag, organisationer och fonder med avsikt att både skapa sociala och miljömässiga effekter samt  ekonomisk avkastning.

Oikocredit är ett finansinstitut som erbjuder placeringar i socialt hållbar småskalig verksamhet. Enligt debattartikeln har deras investerare fått en avkastning på två procent de senaste åren.

- Det ligger i linje med målsättningen. Det är klart att vi skulle kunna få en högre avkastning, men då ökar risken, konstaterar Andreas Englund.

Hur mycket pengar det rör sig om för Naturvetarnas del vill förbundet inte gå ut med. Men klart är att det inte tillhör de största och rikaste i den svenska fackföreningsvärlden. Skulle däremot de tio största fackförbunden göra samma sak handlar det om uppemot en miljard kronor.

För Naturvetarnas del har beslutet att satsa på hållbara projekt varit lätt eftersom man har kongressen, det högsta beslutande organet,  bakom sig.

- Initiativet kommer från våra medlemmar. Eftersom det är deras pengar vi förvaltar är det bra att känna deras stöd, säger Andreas Englund.

Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande, kallar idén för ”intressant”.

- Men det finns många sätt att nå ut till småskalig verksamhet i världen, det finns andra sätt att hjälpa både företagande och facklig verksamhet. Det kan göras via våra federationer där det finns solidaritetsfonder och organiseringsfonder. Vi betalar in en hel del pengar till de här fonderna.

Peter Hellberg tycker också att man bör fundera på om det handlar om kapitalplacering eller bidrag till utveckling. Rör det sig om det senare kan det kanske göras effektivare, anser han.

- Sett till hela kapitalet har vi en avkastning som är betydligt högre än två procent. Det mål för kapitalavkastningen som vi kommer att sätta till nästa kongress kommer också att ligga högre. Man ska veta att det är medlemmarnas pengar det handlar om.

På delar av kapitalet kan dock avkastningskravet vara lägre.

- Skulle vi använda pengar till den typen av projekt som Naturvetarna pratar om skulle det vara pengar på marginalen. Fem procent anser jag däremot är en stor del av vårt kapital, säger Peter Hellberg.

I fjol hade Unionen tillgångar till ett värde på över 16 miljarder. I den etiska policy som gäller för Unionens placeringar heter det bland annat att man inte ska äga aktier i bolag som bryter mot fastlagda normer, som FN-konventionen.

Varje år görs en kartläggning av bolagens uppträdande. I framtiden är tanken att Unionen ska ha en dialog med de bolag som får anmärkningar vid kartläggningen.

Såvitt Peter Hellberg vet har Unionen aldrig lämnat ägandet i ett bolag av etiska skäl. Däremot har man vid flera tillfällen avstått från att placera pengar i bolag av samma skäl.

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.