- Vi ska göra det successivt, det är ett första steg nu, inom några år kommer vi att vara uppe i fem procent, säger Andreas Englund, styrelseledamot i Naturvetarna.
- I dag har de flesta fackförbund etiska policyer som går ut på att de ska undvika att investera i skadliga saker som tobak och vapen. Men på det här sättet kan man vara proaktiv och arbeta för att förbättra för fattiga och miljön. Det är för att göra världen lite bättre.
Andreas Englund och Cecilia Näsman, vd för Oikocredit Sverige, lyfter i en debattartikel i Dagens Samhälle fram att så kallade påverkansinvesteringar är en snabbt växande strategi bland europeiska investerare. Påverkansinvesteringar är investeringar i företag, organisationer och fonder med avsikt att både skapa sociala och miljömässiga effekter samt ekonomisk avkastning.
Oikocredit är ett finansinstitut som erbjuder placeringar i socialt hållbar småskalig verksamhet. Enligt debattartikeln har deras investerare fått en avkastning på två procent de senaste åren.
- Det ligger i linje med målsättningen. Det är klart att vi skulle kunna få en högre avkastning, men då ökar risken, konstaterar Andreas Englund.
Hur mycket pengar det rör sig om för Naturvetarnas del vill förbundet inte gå ut med. Men klart är att det inte tillhör de största och rikaste i den svenska fackföreningsvärlden. Skulle däremot de tio största fackförbunden göra samma sak handlar det om uppemot en miljard kronor.
För Naturvetarnas del har beslutet att satsa på hållbara projekt varit lätt eftersom man har kongressen, det högsta beslutande organet, bakom sig.
- Initiativet kommer från våra medlemmar. Eftersom det är deras pengar vi förvaltar är det bra att känna deras stöd, säger Andreas Englund.
Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande, kallar idén för ”intressant”.
- Men det finns många sätt att nå ut till småskalig verksamhet i världen, det finns andra sätt att hjälpa både företagande och facklig verksamhet. Det kan göras via våra federationer där det finns solidaritetsfonder och organiseringsfonder. Vi betalar in en hel del pengar till de här fonderna.
Peter Hellberg tycker också att man bör fundera på om det handlar om kapitalplacering eller bidrag till utveckling. Rör det sig om det senare kan det kanske göras effektivare, anser han.
- Sett till hela kapitalet har vi en avkastning som är betydligt högre än två procent. Det mål för kapitalavkastningen som vi kommer att sätta till nästa kongress kommer också att ligga högre. Man ska veta att det är medlemmarnas pengar det handlar om.
På delar av kapitalet kan dock avkastningskravet vara lägre.
- Skulle vi använda pengar till den typen av projekt som Naturvetarna pratar om skulle det vara pengar på marginalen. Fem procent anser jag däremot är en stor del av vårt kapital, säger Peter Hellberg.
I fjol hade Unionen tillgångar till ett värde på över 16 miljarder. I den etiska policy som gäller för Unionens placeringar heter det bland annat att man inte ska äga aktier i bolag som bryter mot fastlagda normer, som FN-konventionen.
Varje år görs en kartläggning av bolagens uppträdande. I framtiden är tanken att Unionen ska ha en dialog med de bolag som får anmärkningar vid kartläggningen.
Såvitt Peter Hellberg vet har Unionen aldrig lämnat ägandet i ett bolag av etiska skäl. Däremot har man vid flera tillfällen avstått från att placera pengar i bolag av samma skäl.
