Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer företag för brott mot företrädesrätten

Efter nästan sju år som analytiker på bolaget blev Unionenmedlemmen uppsagd på grund av arbetsbrist. Men kort efter att hon slutat anställdes en ny analytiker. Ett brott mot företrädesrätten till återanställning, anser Unionen som har stämt bolaget.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Kvinnan som tjänat 38 000 kronor i månaden som analytiker erbjöds en ny tjänst med en deltidslön på 9 000 kronor. Shutterstock

Det var efter att bolaget, som arbetar med rådgivning vid företagsöverlåtelser, fick nya majoritetsägare som en omorganisation påbörjades i fjol. Enligt Unionens stämningsansökan var det tydligt att man ville göra sig av med flera av de erfarna analytikerna.

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Unionenmedlemmen sades upp på grund av arbetsbrist. Ganska snart kontaktades hon av bolaget som erbjöd henne en tjänst som mood manager, i praktiken en receptionisttjänst, på deltid. Men eftersom jobbet då bara skulle ge en lön på cirka 9 000 kronor i månaden, tackade hon nej.

Uppenbarligen behövdes trots allt en ny analytiker. Under sommaren anställdes nämligen en sådan, något Unionenmedlemmen upptäckte på bolagets hemsida.

Bolaget hade kunnat erbjuda henne jobbet som analytiker i stället för mood manager, anser Unionen.

– Vi hävdar att tjänsten som analytiker fanns i samma veva som hon erbjöds receptionistjobbet. Då borde hon ha erbjudits det i stället, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen.

Bolaget har dock en annan uppfattning. Enligt det uppkom behovet av en analytiker först senare. Bolaget menar även att kvinnan förverkat sin företrädesrätt till återanställning genom att avvisa erbjudandet om jobb som mood manager.

"Oskäligt erbjudande om företrädesrätt"

Unionen menar dock att erbjudandet inte var skäligt. Det nya jobbet skulle ha inneburit en rejäl sänkning både av arbetstid och lön, som analytiker hade kvinnan haft 38 000 kronor. Dessutom skulle hon inte längre arbeta med det hon var kvalificerad för.

– Har arbetstagaren en företrädesrätt är arbetsgivaren tvungen att fråga om det uppkommer nyanställningssituationer. Då kan man inte tacka nej till en tjänst bara för att den inte är helt lik den man haft tidigare. Tackar man nej till ett skäligt erbjudande upphör företrädesrätten, säger Lisa Melin.

– I det här fallet var det många faktorer som sammantaget gjorde att erbjudandet inte var skäligt. Hade det varit på heltid och med högre lön hade det varit svårare att ifrågasätta.

Unionen pekar också på att bolaget senare anställde en annan person som mood manager – men då på heltid till en lön på 24 000. Frågan är därför om erbjudandet var allvarligt menat, eller bara ägnat att få medlemmen att tacka nej och på så vis förlora sin företrädesrätt, skriver Unionen i sin stämningsansökan.

Bolaget ska också ha hävdat att kvinnan inte hade tillräckliga kvalifikationer för den tjänst som analytiker som tillsattes under sommaren. Enligt bolaget skiljer sig de nya analytikertjänsterna från de tidigare. Detta ifrågasätts dock av Unionen, enligt vilken den person som nu fick jobbet var nyutexaminerade och saknade den erfarenhet som den uppsagda kvinnan hade.

Företrädesrätten gäller i nio månader efter att du som anställd gjort din sista arbetsdag, förutsatt att du anmält anspråk om företrädesrätt. Läs mer om företrädesrätt till återanställning på Unionen.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.