Hoppa till huvudinnehåll
Strejk

Pilotstrejken: ”Hårt tryck på markpersonalen”

SAS-piloternas strejk var på måndagen inne på fjärde dagen. För markpersonalen har det varit några tunga dagar med mycket merarbete.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Tove Eriksson/ TT
SAS-strejken har lett till att 1 200 flyg ställs in under måndagen och tisdagen. 110 000 resenärer drabbas. Tove Eriksson/ TT

1 600 SAS-piloter i Sverige, Danmark och Norge strejkar sedan i fredags för högre löner och bättre arbetsvillkor.

Bakgrunden till strejken är att pilotfacket och arbetsgivaren har vitt skilda uppfattningar om hur mycket piloterna tjänar och hur mycket deras löner ska höjas. Enligt Transportföretagen, som företräder SAS i förhandlingarna, tjänade piloterna i genomsnitt 93 000 kronor i månaden förra året. Piloterna har inte räknat ut någon snittlön, men uppger att lönerna varierar från ingångslönen på 34 000 kronor till den högsta slutlönen på 97 000 kronor. För att SAS-piloternas löner ska komma upp i nivå med kollegornas på andra europeiska flygbolag kräver Svensk pilotförening ett lönelyft på 13 procent. Transportföretagens bud är en ökning på 2,3 procent, rapporterar TT.

Jan Ohlsson, journalist och flygexpert, tror att SAS överlevnad kan vara hotad om piloterna får gehör för sina lönekrav. Andra personalkategorier, som kabinpersonal och flygtekniker, väntas då också kräva högre löner.

– Sammantaget skulle det leda till så stora lönekrav att man kan misstänka att en framtida konkurs närmar sig. Marginalerna är så små att bolaget inte har råd med löneökningar på 10-13 procent, säger Jan Ohlsson som tror att en rimliga löneökning skulle kunna vara 5 procent.

Unionen har medlemmar bland kabinanställda och markpersonalen på SAS. Martin Johansson, sektionsordförande för SAS tjänstemannaförening, det vill säga markpersonalen, vill inte kommentera pilotstrejken.

– Vi kommenterar inte varandras krav. Var och en får stå för sina egna strider. Det kan hända att vi har en strid längre fram och då vill jag inte att piloterna säger något.

Men strejken innebär en stor påfrestning för markpersonalen.

– Helgen var riktigt tung. Det var ett hårt tryck på telefonbokningen, på dem som arbetar på flygplatsen och på dem som chattar med resenärerna. Vår personal försöker hitta alternativa resvägar, men det blir snabbt fullbokat. De har varit i gång dygnet runt för att hjälpa passagerarna att nå sina slutdestinationer, säger Martin Johansson.

Markpersonalen på flygplatsen har fått hjälp av kabinpersonalen och kontorspersonalen.

– De flyger ju inte, så de har delat ut kaffe, te och juice till resenärer som sitter och väntar på att få hjälp med en ombokning. Det gör att de flesta passagerarna tycker att situationen är okej även om de ogillar strejken. De är tacksamma över att det finns många att be om hjälp, säger Martin Johansson.

Enligt uppgifter i Dagens Nyheter beräknas konflikten kosta SAS 60-80 miljoner kronor per dag. På sikt kan strejken slå hårt mot bolagets ekonomi.

– Även om strejken avslutas tar det tid innan passagerarna återfår förtroendet för bolaget. När bokningarna blir färre brukar flygbolagen fylla planen med hjälp av rabatter. Men då får de lägre intäkter. Det kan medföra permitteringar, säger Jan Ohlsson.

Martin Johanssons bild är  dock att markpersonalen ännu inte känner någon oro för att deras jobb skulle vara hotade.

– Markpersonalen har den fördelen att oavsett vem som flyger behöver de hjälp på marken med att få iväg flygplanen från Arlanda, och mina medlemmar hör till de mest kvalificerade i branschen, säger han.

Kabinklubben på SAS har avböjt att kommentera strejken.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Strejk

Sju saker du behöver veta vid strejk

Måste jag avbryta min semester för att vara med och strejka? Här är några bra regler att hålla koll på vid konflikt – och vad som händer om du inte följer dem.
Lina Björk Publicerad 14 april 2025, kl 06:00
en penna som skriver ett kryss i en ruta
Om din arbetsplats skulle bli uttagen i strejk finns det några viktiga punkter att hålla reda på. Exempelvis att kontinuerligt informera de anställda om vad som händer. Foto: Colourbox

1. Måste jag strejka? 

Ja, om du är medlem i ett fackförbund som tar till konflikt, så är du tvungen att strejka när förbundet kräver det. Om du vägrar kan du uteslutas på grund av strejkbryteri. 

2. Får jag lön trots att jag strejkar? 

Du får inte lön av din arbetsgivare under tiden du strejkar. Men Unionen har en strejkkassa och du har rätt till full ersättning för den lön du förlorar under tiden strejken pågår. 

3. Vad förväntas jag göra om jag inte är medlem i facket? 

Om du är oorganiserad har du ingen skyldighet att strejka utan kan arbeta som vanligt. Men du kan välja att delta i strejken om du vill, utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren. Deltar du i strejken och inte är med i facket får du dock varken lön från arbetsgivaren eller konfliktersättning från facket. Du kan bli medlem i facket under varseltiden ända fram till att konflikten bryter ut, och då kan du få ersättning. 

4. Vem ska organisera strejken på plats? 

Det är fackförbundets förtroendevalda och medlemmar som genomför strejken och det är fackklubbens uppdrag att organisera konfliktarbetet på plats. Det kan handla om att ha medlemsmöten, dela ut information eller ha kontakt med fackets regionala kontor. 

5. Kan jag gå hem och vara ledig vid en strejk?

Nej, i och med att ditt fackförbund står för ersättningen vid en strejk förväntas du också vara tillgänglig för uppgifter som kan bli aktuella, till exempel att stå strejkvakt. 

6. Måste jag bryta min semester för att vara med och strejka? 

Nej, redan beviljad semester behöver inte avbrytas. 

7. Jag är chef, ska jag vara med och strejka? 

Ja, som chef och medlem berörs du på samma sätt som alla andra om det skulle bli ett strejkvarsel på din arbetsplats. 

Källa: Unionen, Svenskt Näringsliv.