Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
1 600 SAS-piloter i Sverige, Danmark och Norge strejkar sedan i fredags för högre löner och bättre arbetsvillkor.
Bakgrunden till strejken är att pilotfacket och arbetsgivaren har vitt skilda uppfattningar om hur mycket piloterna tjänar och hur mycket deras löner ska höjas. Enligt Transportföretagen, som företräder SAS i förhandlingarna, tjänade piloterna i genomsnitt 93 000 kronor i månaden förra året. Piloterna har inte räknat ut någon snittlön, men uppger att lönerna varierar från ingångslönen på 34 000 kronor till den högsta slutlönen på 97 000 kronor. För att SAS-piloternas löner ska komma upp i nivå med kollegornas på andra europeiska flygbolag kräver Svensk pilotförening ett lönelyft på 13 procent. Transportföretagens bud är en ökning på 2,3 procent, rapporterar TT.
Jan Ohlsson, journalist och flygexpert, tror att SAS överlevnad kan vara hotad om piloterna får gehör för sina lönekrav. Andra personalkategorier, som kabinpersonal och flygtekniker, väntas då också kräva högre löner.
– Sammantaget skulle det leda till så stora lönekrav att man kan misstänka att en framtida konkurs närmar sig. Marginalerna är så små att bolaget inte har råd med löneökningar på 10-13 procent, säger Jan Ohlsson som tror att en rimliga löneökning skulle kunna vara 5 procent.
Unionen har medlemmar bland kabinanställda och markpersonalen på SAS. Martin Johansson, sektionsordförande för SAS tjänstemannaförening, det vill säga markpersonalen, vill inte kommentera pilotstrejken.
– Vi kommenterar inte varandras krav. Var och en får stå för sina egna strider. Det kan hända att vi har en strid längre fram och då vill jag inte att piloterna säger något.
Men strejken innebär en stor påfrestning för markpersonalen.
– Helgen var riktigt tung. Det var ett hårt tryck på telefonbokningen, på dem som arbetar på flygplatsen och på dem som chattar med resenärerna. Vår personal försöker hitta alternativa resvägar, men det blir snabbt fullbokat. De har varit i gång dygnet runt för att hjälpa passagerarna att nå sina slutdestinationer, säger Martin Johansson.
Markpersonalen på flygplatsen har fått hjälp av kabinpersonalen och kontorspersonalen.
– De flyger ju inte, så de har delat ut kaffe, te och juice till resenärer som sitter och väntar på att få hjälp med en ombokning. Det gör att de flesta passagerarna tycker att situationen är okej även om de ogillar strejken. De är tacksamma över att det finns många att be om hjälp, säger Martin Johansson.
Enligt uppgifter i Dagens Nyheter beräknas konflikten kosta SAS 60-80 miljoner kronor per dag. På sikt kan strejken slå hårt mot bolagets ekonomi.
– Även om strejken avslutas tar det tid innan passagerarna återfår förtroendet för bolaget. När bokningarna blir färre brukar flygbolagen fylla planen med hjälp av rabatter. Men då får de lägre intäkter. Det kan medföra permitteringar, säger Jan Ohlsson.
Martin Johanssons bild är dock att markpersonalen ännu inte känner någon oro för att deras jobb skulle vara hotade.
– Markpersonalen har den fördelen att oavsett vem som flyger behöver de hjälp på marken med att få iväg flygplanen från Arlanda, och mina medlemmar hör till de mest kvalificerade i branschen, säger han.
Kabinklubben på SAS har avböjt att kommentera strejken.
Strejken på Systembolaget närmar sig. Den 10 juni kommer anställda på huvudkontoret och lagerdepåer att lägga ned sitt arbete. Att Unionen, och en rad andra fack, valt att varsla om strejk handlar i huvudsak om butikspersonalens deltidsarbete. Medlemmarnas deltidskontrakt gör att många har svårt att leva på sin lön.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tycker att förbundet driver rätt frågor och då särskilt fokuset på att få bukt med den oplanerade mertiden.
- Jag har jobbat på Systembolaget i 35 år och att höja kontrakten har varit vår viktigaste fråga hela tiden. Vi är glada att det här kommer upp till ytan och uppskattar att Unionens centrala ombudsman har satt sig in i våra frågor.
Unionenklubben och Systembolagets ledning har samsyn kring många av frågorna om deltidskontrakten. De senaste åren har ett partgemensamt arbete pågått som lett till att andelen heltidare i företaget har gått från 13 procent 2022 till 32 procent idag. Motståndet mot mertidsersättningen finns på annat håll, enligt Robert Adrell.
- Vår uppfattning är att det är Svensk handel – och inte vår ledning – som bromsar här. Vi skulle kunna utplåna stor del av mertiden om vi ville, säger han.
Att det är personal på huvudkontoret och depåerna omfattas av strejkvarslet trots att det är personalen i butikerna som har deltidskontrakt är inget konstigt enligt klubbordföranden.
- Det är effekten av varslet som är det viktiga. Vi har glädjen att vara i samma riksklubb allihop, vilket innebär att vi har en väldig solidaritet med varandra. Dessutom har mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbat i butik så de vet hur vi har det, säger Robert Adrell.
