Efter nästan sju dagars strejk kunde pilotfacket och SAS enas kring ett nytt kollektivavtal på torsdagen. Det var den 26 april som 1 400 piloter i Sverige, Danmark och Norge gick ut i strejk för högre löner och bättre lönevillkor. Piloterna krävde ett lönelyft på 13 procent.

Bakgrunden till kravet var att bolagets personal gick med på lägre löner och pensioner när SAS var nära en konkurs 2012. Piloterna menar att de nu hör till de sämst betalda piloterna i Europa och vill därför ha kompensation när det under några år har gått bättre för bolaget. SAS bud var till en början en löneökning på 2,3 procent per år. Efter förhandlingarna mellan parterna blev det till slut en ökning på knappt 11 procent över tre år.

– Vi är glada att vi har fått till ett nytt avtal, även om vi är ledsna att det drabbade passagerarna, säger Wilhelm Tersmeden, ordförande för SAS-sektionen i Svensk Pilotförening, enligt SVT.

Pilotfacket har också fått gehör för sitt krav att begränsa bolagets möjligheter att ta in lägre betalda underleverantörer.  Piloterna har även krävt mer förutsägbara arbetstider. Enligt Wilhelm Tersmeden ökar andelen piloter som har förutsägbara scheman från 40 till 60 procent med det nya avtalet.

– Det allra viktigaste för oss har varit att säkra att våra medlemmar inte mister jobben och att de har anställningstrygghet. Det har vi lyckats med och samarbetsavtalen ingår nu som en del av kollektivavtalet, säger han i ett pressmeddelande.

Läs också: "Hårt tryck på markpersonalen"

Sedan strejken bröt ut har drygt 4 000 flygningar ställts in och omkring 360 000 resenärer drabbats. SAS har inte gått ut med några uppgifter om vad konflikten kostat.

Men enligt analytiker handlar det om 60-80 miljoner kronor per dag som strejken pågick. I tisdags permitterades 930 kabinanställda och 70 anställda som arbetar med bagagehantering i Norge.

Enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt är den typ av permitteringar som gjordes i Norge inte möjliga i Sverige.

– Idén från arbetsgivarens sida med att kunna permittera är att slippa betala lön. Men sedan las (lagen om anställningsskydd) infördes finns det en regel som, med några undantag, säger att den som permitteras ska ha samma lön som om personen hade fått behålla sina arbetsuppgifter, säger han.

Svenska privatanställda tjänstemän har aldrig kunnat permitteras, då de varit månadsavlönade och inte fått betalt för arbete per timme.

– Det saknas kollektivavtalsregler och lagregler till stöd för permitteringar utan lön för tjänstemän i Sverige. Det skulle också kunna vara en otillåten konfliktåtgärd i strid med fredspliktsreglerna, säger Martin Wästfelt.