Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Reparera ett dåligt första intryck

Skaffa koll på hur du kommunicerar utan ord. Då når du fram med ditt budskap och tar makten över hur andra bedömer dig. Men lugn – det går även att reparera ett dåligt första intryck.
Publicerad
Illustration: Maria Kask
Illustration: Maria Kask

Några sekunder. Så lång tid tar det att få ett första intryck av en person. På ett par ynka sekunder bildar du dig en uppfattning som sedan är svår att ändra, enligt forskningen.

Den icke-verbala kommunikationen är förvisso tyst, men är samtidigt det kraftfullaste språk som finns. I dag är det dessutom kanske viktigare än någonsin att förstå vad vi förmedlar utan ord.

– I en alltmer snabbrörlig och global värld behöver vi snabbt kunna bedöma och läsa av andra människor. Vi behöver också förstå hur andra uppfattar oss för att se till att våra budskap landar rätt. Om du inte har koll på vad du signalerar riskerar du att gå miste om möjligheter utan att riktigt förstå vad som händer, säger Angela Ahola, doktor och forskare i perceptionspsykologi och författare till boken Konsten att göra intryck (Natur & Kultur).

Icke-verbal kommunikation sker på många olika nivåer. Först och främst registrerar vi en annan människas kroppshållning, röst, utseende och klädsel. Utifrån det bedömer vi exempelvis om personen är ansvarstagande, pålitlig, slarvig, attraktiv, osäker eller kompetent.

Får vi en bra uppfattning om en person letar vi omedvetet efter goda saker som stärker intrycket

Det första intrycket blir sedan ett filter som befäster vår uppfattning i den fortsatta kontakten, något som i vetenskapliga termer kallas för haloeffekt, förklarar Angela Ahola.

– Får vi en bra uppfattning om en person letar vi sedan omedvetet efter goda saker som stärker det intrycket. Och gillar vi inte en person fokuserar vi mer på de negativa sidorna och ser på allt personen gör med skepsis. Detta kallas inom psykologin för konfirmeringsbias – en tendens i mänskligt beteende att vara omedvetet och selektivt uppmärksam på sådant som bekräftar våra egna uppfattningar.

Därför är det så viktigt att göra ett gott första intryck – det påverkar ju även relationen på lång sikt. Däremot är det inte fråga om att manipulera eller att göra sig till för andra. Det handlar i stället om att skapa bra förutsättningar för goda relationer. Att presentera den bästa versionen av oss själva, säger Angela Ahola och summerar det viktigaste vi bör tänka på när det gäller kroppsspråket:

Undvik att ha armarna i kors. Det uppfattas som att du är sluten och svår. Psykologiska undersökningar visar att människor med ett slutet kroppsspråk tar in 38 procent mindre information jämfört med dem som har ett öppet kroppsspråk.

Öppna gester som att visa handflatorna signalerar att du är öppen, samarbetsvillig och mottaglig. Lite gestikulerande är positivt medan människor som inte gestikulerar alls bedöms som kalla och logiska.

Att se den du talar med i ögonen kan tyckas som en självklarhet men är så viktigt att det är värt att påminna om. Brist på ögonkontakt minskar tilliten och gör ett osäkert och undvikande intryck.

Sträck på dig. Dålig hållning gör att du verkar osäker och ser lite ursäktande ut. Inget för en vinnare.

Ta plats. Män breder oftare ut sig mer än kvinnor, som sitter med benen i kors, drar ihop kroppen och lägger sina tillhörigheter i prydliga små högar. En bra idé för många kvinnor kan vara att öva på att ta större plats i rummet för att signalera mer pondus och beslutsamhet.

Det kan uppfattas positivt med beröring. Men sammanhanget måste förstås vara rätt. Det har visat sig att servitriser som snuddar lätt vid sina gäster får mer dricks.

Handslaget avslöjar dig. Ett slappt handslag kan förstöra ett annars gott intryck. Enligt amerikanska psykologiska studier är det ideala handslaget lodrätt, fast, men inte hårt, och består dessutom av tre snabba små skakningar.

Le gärna – men flina inte upp dig, då verkar du bara spänd och nervös.

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

BÄTTRA PÅ ETT LJUMMET INTRYCK

Oops! Gjorde du inte dig själv rättvisa vid första mötet? Att styra upp ett dåligt intryck kan liknas vid några droppar bläck i ett vattenglas. Hur får du vattnet klart igen? Jo, genom att spä ut vattnet så att bläcket till slut försvinner. Kompensera efteråt med nya positiva interaktioner, exempelvis trevliga telefonsamtal, mejl och försök att skapa fler möten för att förändra intrycket av dig själv till det bättre.

Ibland kan det också vara en god idé att vara ärlig och förklara att du inte var i form, men det beror på sammanhanget.

Är du ny på jobbet och är försenad med en uppgift? Försök att lämna nästa uppgift tidigare än överenskommet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Arbetsprov, tester – och total tystnad

Eleonor Björch Lowe lade många timmar på intervjuer och tester, och två dagar på ett arbetsprov. Sedan hörde hon ingenting. Hennes fall är inte unikt. Hur mycket ska en arbetssökande stå ut med?
Publicerad 30 oktober 2025, kl 06:03
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser utan återkoppling – 'Jag kände mig utnyttjad'. Illustration av ett sportlopp där huvudpersonen får se någon annan ta emot medalj.
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser med tester och arbetsprov – utan återkoppling. Läs Eleonors och Henriks berättelser om hur det känns att bli utnyttjad i jakten på ett jobb. Illustration: Mattias Käll.

Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.

– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.

Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.

– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.

Två veckor utan svar efter anställningsintervju

Eleonor Björch Lowe, kritisk till hur företag hanterar kandidater i rekryteringsprocesser.
Eleonor Björch Lowe. Foto: Privat.

Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting. 
Två veckor gick utan ett pip.

– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.

Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”

– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.

Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något

En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.

Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.

– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.

När arbetsprov blir obetalt arbete

Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”

Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.

– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?

Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”

– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.

Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb

Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.

– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.

Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.

– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.

Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.

– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.

Text: Pernilla Fredholm.