Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Reparera ett dåligt första intryck

Skaffa koll på hur du kommunicerar utan ord. Då når du fram med ditt budskap och tar makten över hur andra bedömer dig. Men lugn – det går även att reparera ett dåligt första intryck.
Publicerad 7 juli 2017, kl 05:30
Illustration: Maria Kask
Illustration: Maria Kask

Några sekunder. Så lång tid tar det att få ett första intryck av en person. På ett par ynka sekunder bildar du dig en uppfattning som sedan är svår att ändra, enligt forskningen.

Den icke-verbala kommunikationen är förvisso tyst, men är samtidigt det kraftfullaste språk som finns. I dag är det dessutom kanske viktigare än någonsin att förstå vad vi förmedlar utan ord.

– I en alltmer snabbrörlig och global värld behöver vi snabbt kunna bedöma och läsa av andra människor. Vi behöver också förstå hur andra uppfattar oss för att se till att våra budskap landar rätt. Om du inte har koll på vad du signalerar riskerar du att gå miste om möjligheter utan att riktigt förstå vad som händer, säger Angela Ahola, doktor och forskare i perceptionspsykologi och författare till boken Konsten att göra intryck (Natur & Kultur).

Icke-verbal kommunikation sker på många olika nivåer. Först och främst registrerar vi en annan människas kroppshållning, röst, utseende och klädsel. Utifrån det bedömer vi exempelvis om personen är ansvarstagande, pålitlig, slarvig, attraktiv, osäker eller kompetent.

Får vi en bra uppfattning om en person letar vi omedvetet efter goda saker som stärker intrycket

Det första intrycket blir sedan ett filter som befäster vår uppfattning i den fortsatta kontakten, något som i vetenskapliga termer kallas för haloeffekt, förklarar Angela Ahola.

– Får vi en bra uppfattning om en person letar vi sedan omedvetet efter goda saker som stärker det intrycket. Och gillar vi inte en person fokuserar vi mer på de negativa sidorna och ser på allt personen gör med skepsis. Detta kallas inom psykologin för konfirmeringsbias – en tendens i mänskligt beteende att vara omedvetet och selektivt uppmärksam på sådant som bekräftar våra egna uppfattningar.

Därför är det så viktigt att göra ett gott första intryck – det påverkar ju även relationen på lång sikt. Däremot är det inte fråga om att manipulera eller att göra sig till för andra. Det handlar i stället om att skapa bra förutsättningar för goda relationer. Att presentera den bästa versionen av oss själva, säger Angela Ahola och summerar det viktigaste vi bör tänka på när det gäller kroppsspråket:

Undvik att ha armarna i kors. Det uppfattas som att du är sluten och svår. Psykologiska undersökningar visar att människor med ett slutet kroppsspråk tar in 38 procent mindre information jämfört med dem som har ett öppet kroppsspråk.

Öppna gester som att visa handflatorna signalerar att du är öppen, samarbetsvillig och mottaglig. Lite gestikulerande är positivt medan människor som inte gestikulerar alls bedöms som kalla och logiska.

Att se den du talar med i ögonen kan tyckas som en självklarhet men är så viktigt att det är värt att påminna om. Brist på ögonkontakt minskar tilliten och gör ett osäkert och undvikande intryck.

Sträck på dig. Dålig hållning gör att du verkar osäker och ser lite ursäktande ut. Inget för en vinnare.

Ta plats. Män breder oftare ut sig mer än kvinnor, som sitter med benen i kors, drar ihop kroppen och lägger sina tillhörigheter i prydliga små högar. En bra idé för många kvinnor kan vara att öva på att ta större plats i rummet för att signalera mer pondus och beslutsamhet.

Det kan uppfattas positivt med beröring. Men sammanhanget måste förstås vara rätt. Det har visat sig att servitriser som snuddar lätt vid sina gäster får mer dricks.

Handslaget avslöjar dig. Ett slappt handslag kan förstöra ett annars gott intryck. Enligt amerikanska psykologiska studier är det ideala handslaget lodrätt, fast, men inte hårt, och består dessutom av tre snabba små skakningar.

Le gärna – men flina inte upp dig, då verkar du bara spänd och nervös.

Gertrud Dahlberg
[email protected]

BÄTTRA PÅ ETT LJUMMET INTRYCK

Oops! Gjorde du inte dig själv rättvisa vid första mötet? Att styra upp ett dåligt intryck kan liknas vid några droppar bläck i ett vattenglas. Hur får du vattnet klart igen? Jo, genom att spä ut vattnet så att bläcket till slut försvinner. Kompensera efteråt med nya positiva interaktioner, exempelvis trevliga telefonsamtal, mejl och försök att skapa fler möten för att förändra intrycket av dig själv till det bättre.

Ibland kan det också vara en god idé att vara ärlig och förklara att du inte var i form, men det beror på sammanhanget.

Är du ny på jobbet och är försenad med en uppgift? Försök att lämna nästa uppgift tidigare än överenskommet.

Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4