Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Sjuka får vara sjuka längre

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ska tas bort. Det föreslår regeringen med stöd av Vänsterpartiet, i den kommande budgetpropositionen. De nya reglerna ska börja gälla från 1 februari 2016.
Lina Björk Publicerad 4 september 2015, kl 11:06
JanErik Henriksson/TT
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll är glad över regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. JanErik Henriksson/TT

I dag får du inte vara sjukskriven längre än 2,5 år. Allvarligt sjuka har ingen tidsgräns för hur länge de kan få sjukpenning. Men övriga blir av med sin ersättning när de dagarna tagit slut. 

Sedan årsskiftet 2009 har uppskattningsvis 100 000 personer utförsäkrats på grund av reglerna. Men över 70 procent har sedan återvänt och fått sjukpenning igen.

Nu vill Regeringen med stöd av Vänsterpartiet ta bort den bortre gräns som alliansregeringen införde.

- Jag är glad att vi nu nu kan ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen som lett till en försämrad ekonomisk situation för många människor, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, i en kommentar till förslaget.

Regeringen föreslår även  att föräldrapenningens grundnivå höjs från nuvarande 225 kronor per dag till 250 kronor per dag. Något man hoppas särskilt ska gagna ekonomin i barnhushåll med låga inkomster.

Förslagen ska träda i kraft 1 februari 2016. 

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.