Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sänkta studielån ska locka fler till landsbygden

Om man flyttar till landsbygden för att bo och arbeta ska ens studielån skrivas ned med upp till 30 000 kronor per år. Det föreslår Kommunutredningen. En idé som välkomnas av Maria Karlsson, Unionens regionchef i Norrbotten.
Anita Täpp Publicerad
Per Larsson / TT, Colourbox
En del kommuner i Norrbotten har problem att rekrytera kompetens till gruvnäringen och IT-branschen. Per Larsson / TT, Colourbox

Tanken är att den som har en akademisk utbildning och sedan väljer att jobba och bo i en kommun med stora rekryteringsproblem ska få sitt studielån nedskrivet med upp till 30 000 kronor per år.

Förslaget finns i Kommunutredningen som nu har lämnats till regeringen och ska gälla i ett 60-tal kommuner. En del av dessa ligger i Norrbotten där man har stora problem med att hitta rätt kompetens i många branscher.

– Det gäller bland annat inom IT och inom gruvföretagen där man söker många ingenjörer. Men också inom vården. Och vad gäller tandläkare och lärare har vi en jätteutmaning, säger Maria Karlsson, Unionens regionchef i Norrbotten.

I regionen gör kommuner och näringsliv insatser genom att försöka rekrytera arbetskraft från utlandet liksom genom att knyta kontakter med studerande vid Luleå universitet, för att försöka få dem att stanna kvar i Norrbotten.


Maria Karlsson, Unionen Norrbotten.

– En del stannar. Men många kommer ju hit för att studera och då väljer man sedan kanske ändå att flytta tillbaka dit man kommer ifrån, säger Maria Karlsson.

Vad tycker du om förslaget?
– Det finns absolut en poäng i det. För någonstans handlar det om att om man blir kvar någonstans och börjar bygga upp sitt liv där så stannar man också lättare kvar. Och jag tror det här kan bidra till det, för att man ska ta det steget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.