Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så stor är chansen att du ersätts av en robot

Jobbar du inom telemarketing? Då ligger du pyrt till. Forskare har nämligen räknat ut att bland drygt 700 yrken är telefonförsäljning det jobb som mest sannolikt kommer att utföras av en robot inom en snar framtid. Men andra yrken är också i fara.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Skulle en robot kunna göra ditt jobb? Kollega

Känner du dig som en själlös robot när du släpar dig till jobbet om mornarna kan det vara ett tecken på att ditt jobb faktiskt inom bara några decennier kan komma att datoriseras.  Forskare i Lund och Oxford har listat 702 yrken utifrån risken att utövarna kommer att ersättas av en robot framöver.

- Det innebär inte att jobben som står längst ner på rankinglistan kommer att försvinna – vi har ingen kristallkula utan vi säger bara att det är teknologiskt möjligt om 10-20 år att automatisera vissa yrken, säger Carl Benedict Frey, forskare vid Lunds universitet, som tillsammans med kollegan Michael A. Osborne, Robotic Research Group, står bakom undersökningen.

Fast egentligen är det en dator som luskat ut vilka jobb som kan komma att datoriseras. Undersökningen baseras på statistik på arbetsuppgifter från en yrkesdatabas och forskarna har sedan matat in algoritmer i en dator som hittat vissa mönster bland de 702 yrkeskategorierna.

- Det är det som är det ironiska. Datorer är fruktansvärt duktiga på att lösa problem när det finns tillräckligt bra data, men vi påvisar att vi också behövs för att säga till datorerna vad som ska göras, säger Carl Benedict Frey.

Jobbar du som arbetsterapeut är risken för att du ska ersättas av en robot i det närmaste obefintlig.  Sannolikheten är enligt rankinglistan bara 0,028 procent.  Men jobbar du inom telemarketing kan det vara läge att se dig om efter ett annat yrke eftersom sannolikheten att jobbet automatiseras skattas till 99 procent.

- Det finns redan i dag mer eller mindre automatiserade callcenter, säger Carl Benedict Frey.

Ordermottagare är inte heller något framtidsyrke.  Det är 98 procents risk att det automatiseras inom de närmaste 20 åren. Det generalla kontortjänstemannajobbet ligger också i farozonen – risken för att det robotiseras är 96 procent. Som hotellreceptionist kan du känna dig aningen tryggare – 94 procent. Är du guide, instrumentreparatör eller skriver spel- och sportböcker är risken 91 procent.

Bättre då att satsa på att bli flygvärdinna (35 procent) begravningsentreprenör (20 procent), PR-specialist (18 procent) eller att jobba med personal (0,055 procent).

Här är undersökningen.

 

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.