Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så mycket ökar lönerna

2,6 procent. Så mycket ökade lönerna i Sverige under årets första sju månader. Det visar ny statistik från Medlingsinstitutet.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Henrik Montgomery/TT

Lönerna i Sverige har ökat med ungefär 2,5 procent per år sedan 2013. I många av de centrala kollektivavtalen har löneökningarna legat på drygt två procent per år under denna period. Påslagen i den lokala lönebildningen har med andra ord varit förhållandevis liten, trots en stark konjunktur.

Medlingsinstitutets bearbetning av konjunkturlönestatistikens utfall visar att lönerna i Sverige ökade med 2,6 procent under de första sju månaderna 2019 och att reallöneökningen blev 0,7 procent. Det är något högre än under 2018 då reallönen ökade med 0,4 procent

Enligt Medlingsinstitutet har löneökningstakten i näringslivet tilltagit något under året och samtidigt har det skett en viss dämpning i offentlig sektor.

Läs mer: Allt tuffare få till ökande reallöner

– Att lönerna ökat lite snabbare i näringslivet kan delvis förklaras av att många av de centrala avtalen innehåller lite högre löneökningar 2019 än 2018. Dessutom kan det finnas effekter på löneutvecklingen av de senaste årens höga resursutnyttjande i ekonomin, säger Valter Hultén, ekonom på Medlingsinstitutet, i ett pressmeddelande.

Läs mer: Så höjer du din lön utan att byta jobb

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.