Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Så påverkar budgeten dig

Dyrare att anställa unga och pensionärer, ökade anslag till arbetsmiljöforskning samt infrastruktursatsningar. Det är några av förslagen i regeringens budgetproposition.
Linnea Andersson Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Där är den. Budgetpropositionen för 2015. Janerik Henriksson/TT

Höjt tak i a-kassan
Som tidigare känt föreslår regeringen en höjning av såväl taket i a-kassan så att maxbeloppet höjs från nuvarande 680 kronor per dag till 910 kronor per dag under ersättningsperiodens första 100 dagar. Därefter kommer ersättningen att ligga på 760 kronor. Höjningen ska börja gälla 1 maj nästa år.

Höjningen innebär att den som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden får ut 80 procent av sin lön under den arbetslöshetsperioden. Satsningen beräknas kosta 2,3 miljarder per år.

Dyrare att anställa pensionärer och unga
Regeringen minskar undantaget för löneskatt på äldre arbetskraft. Det kommer fortfarande vara billigare att anställa personer som fyllt 65 år än dem som är yngre, men inte fullt så billigt som i dag.

Den halverade arbetsgivaravgiften för alla under 26 år, som den förra regeringen införde, höjs i två steg. Det ger skatteintäkter på över nio miljarder per år under 2015 och 2016.

Jobbskatteavdraget för dem som tjänar över 50 000 kronor trappas av. Dessutom sänks brytpunkten för statlig skatt.

Satsningar på arbetsmiljö
I budgeten för 2015 beräknas Arbetsmiljöverket få 60 miljoner kronor mer än i år. En särskild satsning på kvinnors arbetsmiljö görs också, bland annat genom ökade anslag på forskning om kvinnors arbetsmiljöproblem, (10 miljoner under 2015 och 20 miljoner kronor per år under resterande mandatperiod). Företagshälsovården får också ökade resurser.

Mer pengar till Arbetsförmedlingen och slopad Fas 3
Arbetsförmedlingen får mer pengar för att kunna matcha jobb bättre. Arbetsförmedlingen ska dessutom införa den 90-dagarsgaranti för unga arbetslösa som innebär att de ska erbjudas jobb, praktik eller skola inom 90 dagar.

Fas 3 som infördes 2007 är tänkt att ersättas med utbildningsåtgärder och extrajobb inom välfärden. När Fas 3, där 34 000 personer i dag ingår, är tänkt av avskaffas är dock inte klart.

Höjd föräldrapenning och en ytterligare pappamånad
Ytterligare en månad i föräldraförsäkringen öronmärks till vardera föräldern. Grundnivåerna i föräldrapenningen höjs.

Infrastruktursatsningar
I budgeten föreslås ett tillskott på cirka fem miljarder kronor under mandatperioden för att satsa mer på underhåll av järnvägen. Satsningen riktar sig främst till de mest trafikerade områdena, exempelvis stambanorna runt storstäderna och de stråk som trafikeras flitigt av godstrafiken.

Slopad gräns i sjukförsäkringen
Den bortre gränsen i sjukförsäkringen, även kallad ”stupstocken”, avskaffas. Gränsen infördes av Alliansen 2008 och innebär att människor som varit sjukskrivna i 2,5 år utförsäkrades, om det inte förelåg synnerliga skäl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se