Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nya lagar och regler 2023

Från och med 1 januari 2023 införs flera nya lagar och regler, som du kan vilja ha koll på. Bland annat höjt reseavdrag och skattesänkning för personer över 65 som arbetar.
Oscar Broström Publicerad 14 december 2022, kl 09:41
Person tittar på fyrverkerier.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi några av de förändringar som sker från den 1 januari 2023. Foto: Kalle Gorm/NTB

Vid årsskiften är det vanligt att tidigare bestämda förändringar i lagar och regler slår igenom och får verkan.

Här har Kollega sammanställt några av de viktigaste lag- och regeländringarna i arbetslivet som börjar gälla från och med den 1 januari 2023.

Förändrat reseavdrag

Från och med 2023 ska det bli billigare att använda bilen i jobbet. Regeringen föreslog i budgetpropositionen att avdraget för arbetsresor med egen bil skulle höjas från tidigare 18,50 kronor till 25 kronor. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2023.

Höjd pensionsålder

Vid årsskiftet höjs pensionsåldern i Sverige med ett år. Det påverkar även åldersgränserna inom vissa ersättningar i socialförsäkringen, bland annat sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.

Idag kan man ta ut allmän pension vid 62 års ålder medan andra pensionsförmåner betalas ut från 65 års ålder. Från och med 1 januari 2023 är dessa åldersgränser ändrade till 63 respektive 66 års ålder.

Prisbasbelopp höjs

När inflationen skjuter i höjden ökar även prisbasbeloppet, som ska spegla prisutvecklingen och bland annat skydda värdet av sjukersättningen.

Från den 1 januari höjs prisbasbeloppet från 48 300 kronor till 52 500 kronor.

Det här innebär att många bidrag och ersättningar, som är kopplade till prisbasbeloppet, automatiskt höjs vid årsskiftet.

Att prisbeloppet höjs innebär också att inkomstskatten sänks för många. Störst skattesänkning får höginkomsttagare till följd av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till ungefär 51 200 kronor i månaden.

Vilande företag

Under coronapandemin införde regeringen ett undantag för den så kallade femårsregeln. Den innebär att en företagare som återupptar verksamheten i ett företag som varit vilande, inte får göra ett nytt uppehåll innan det gått minst fem år för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning.

Det här undantaget från femårsregeln har den nya regeringen föreslagit ska fortsätta gälla under 2023.

Sänkt skatt för arbetande 65-plussare

Den som arbetar efter att ha fyllt 65 får sänkt skatt. I höstbudgeten satsade regeringen 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fyllt 65 men vill stanna kvar i arbetslivet.

Rätt att ha kvar anställning för äldre

Riksdagens pensionsgrupp beslutade 2017 att åldern för arbetstagares rätt att kvarstå i anställning skulle höjas. Tidigare var åldern 68. Från och med 2023 höjs den med ett år till 69.

Även regler kring uppsägningstid och företrädesrätt, samt åldersgränsen för när tidsbegränsade anställningar ska övergå till tillsvidareanställningar, ändras från 68 till 69 år.

Bibehållen nivå a-kassa

Det här är inte en direkt förändring, men värt att understryka för 2023 är att nivån för a-kassan kommer ligga kvar på samma nivå.

Under coronapandemin införde den dåvarande regeringen tillfälligt höjda nivåer i arbetslöshetsersättningen, som sedan dess legat kvar och som kommer fortsätta göra det.

*Vissa av ändringarna vilar på att regeringens budget går igenom innan 2023.

Politik

Så bestämmer EU över ditt jobb

Nästan alla arbetsrättsliga lagar i Sverige har fått ändras på grund av EU-regler. Kollega guidar i hur det påverkar dig – från första jobbet till pensionen.
Noa Söderberg Publicerad 22 maj 2024, kl 06:01
Föräldraledighet, pension och arbetsmiljö. Så påverkar EU dina jobbvillkor – från första jobbet till pensionen.
Föräldraledighet, pension och arbetsmiljö. Så påverkar EU dina jobbvillkor – från första jobbet till pensionen. Foto: Karl Nordlund/Colourbox.

EU-regler kan kännas långt borta från vardagen. Särskilt när det gäller villkoren på jobbet. Vi har ju den svenska modellen, där fack och arbetsgivare bestämmer över sådant själva. Eller?

Faktum är att nästan alla svenska lagar om arbetsrätt har behövt ändras på grund av EU-regler. Många kollektivavtal också. Här är sju exempel på hur besluten i Bryssel påverkar dig, från första jobbet till pensionen.

 

Lönestransparens

  1. Du är på väg mot ditt första jobb. Hur ska du få en rättvis lön? För drygt ett år sedan beslutade EU att du har rätt att se den tilltänkta lönen, eller lönespannet, när du söker ett nytt jobb. När du sedan har blivit anställd har du rätt att se hur lönerna har satts för kollegor med liknande arbetsuppgifter. Poängen med reglerna är att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Senast 31 maj ska en utredare presentera hur de ska genomföras i Sverige.

     

    Villkorsinformation

  2. Du får kontraktet och börjar läsa det finstilta. Utöver lönen har du rätt till skriftlig information om de allra flesta villkor när du börjar på ett nytt jobb – arbetsuppgifter, schemaregler, ort, uppsägningstid, kollektivavtal och många fler. Dessutom har du rätt till ett skriftligt svar från arbetsgivaren om du begär att få heltid eller fast anställning. Liknande regler har funnits tidigare, men EU-direktivet är mer omfattande och infördes i Sverige genom en ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) sommaren 2022.

     

    EU och GDPR

  3. Du och dina kollegor bildar en fackklubb. Ni skriver en medlemslista. Nu har du tillgång till något som enligt EU-regler är en mycket känslig personuppgift: dina kollegors fackliga tillhörighet. Alla som vill att ens fackmedlemskap ska hållas hemligt har rätt till det. Om ni i klubben råkar avslöja det kan ni i värsta fall tvingas betala stora böter. Läget blir ett annat om medlemmen själv går på öppna möten eller på andra sätt visar att hen är medlem.

     

    Europeiskt företagsråd

  4. Om du jobbar på ett företag med minst 1000 anställda och som finns i två EU-länder har ni rätt att bilda ett Europeiskt företagsråd (på engelska förkortat EWC). Då får ni insyn i frågor som påverkar anställda i flera länder, exempelvis stora omorganisationer. Ni kan dock inte påverka besluten på samma sätt som medbestämmandelagen ger rätt till i Sverige.

     

    Jobba i annat EU-land

  5. Du bestämmer dig för att testa lyckan utanför Sveriges gränser. EU-medlemskapet ger dig rätt att jobba var som helst i de 27 medlemsländerna. Dessutom räknas tiden som du har jobbat i Sverige när du ansöker om till exempel föräldrapenning i det nya landet. Rättigheterna har dock en baksida. Om du åker i väg på uppdrag av din hemarbetsgivare – så kallad utstationering – har facket i mottagarlandet inte samma rätt att strejka för dina villkor. Det fick svenska Byggnads erfara när de förlorade i EU-domstolen 2007, efter en strejk för lettiska byggnadsarbetares rättigheter.

     

    Föräldraledig i EU

  6. Du får barn. Från sommaren 2022 gäller nya minimiregler för föräldraledighet i EU. De innebär att varje förälder har rätt till minst fyra månaders ledighet. Två av dem ska vara betalda och kan inte flyttas mellan föräldrarna. Reglerna ger också rätt till 10 dagars ledighet vid födseln och flexibla arbetstider fram tills barnet är 8 år. Sverige har i dag generösa regler, men om någon regering skulle vilja ändra dem får de inte gå under EU:s golv.

     

    EU och pensionen

  7. Dags för välförtjänt vila. Om du har jobbat deltid eller haft tillfälliga anställningar kan du skatta dig (någorlunda) lycklig – sedan millennieskiftet har du haft rätt till samma regler för pensionsintjänande som heltidsanställda. Tidigare fanns det kollektivavtal som sade att du måste jobba ett visst antal timmar varje månad för att börja tjäna in till pensionen. De fick ändras när Sverige gick med i EU eftersom de bröt mot unionens diskrimineringsregler. Under samma tidsperiod har dock pensionssystemet blivit mer inkomstbaserat, vilket betyder att du som har jobbat deltid ändå får en låg pension.

Läs mer om arbetsmiljö och EU

Källor: ”Facket och EU: så funkar det” (Ahlberg/Edling, Bantorgets Grafiska, 2019), EU-kommissionen, EU:s ministerråd, Företagarna, Almega, Unionen.se, Europaportalen.se, med flera.