Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nya lagar och regler 2023

Från och med 1 januari 2023 införs flera nya lagar och regler, som du kan vilja ha koll på. Bland annat höjt reseavdrag och skattesänkning för personer över 65 som arbetar.
Oscar Broström Publicerad
Person tittar på fyrverkerier.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi några av de förändringar som sker från den 1 januari 2023. Foto: Kalle Gorm/NTB

Vid årsskiften är det vanligt att tidigare bestämda förändringar i lagar och regler slår igenom och får verkan.

Här har Kollega sammanställt några av de viktigaste lag- och regeländringarna i arbetslivet som börjar gälla från och med den 1 januari 2023.

Förändrat reseavdrag

Från och med 2023 ska det bli billigare att använda bilen i jobbet. Regeringen föreslog i budgetpropositionen att avdraget för arbetsresor med egen bil skulle höjas från tidigare 18,50 kronor till 25 kronor. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2023.

Höjd pensionsålder

Vid årsskiftet höjs pensionsåldern i Sverige med ett år. Det påverkar även åldersgränserna inom vissa ersättningar i socialförsäkringen, bland annat sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.

Idag kan man ta ut allmän pension vid 62 års ålder medan andra pensionsförmåner betalas ut från 65 års ålder. Från och med 1 januari 2023 är dessa åldersgränser ändrade till 63 respektive 66 års ålder.

Prisbasbelopp höjs

När inflationen skjuter i höjden ökar även prisbasbeloppet, som ska spegla prisutvecklingen och bland annat skydda värdet av sjukersättningen.

Från den 1 januari höjs prisbasbeloppet från 48 300 kronor till 52 500 kronor.

Det här innebär att många bidrag och ersättningar, som är kopplade till prisbasbeloppet, automatiskt höjs vid årsskiftet.

Att prisbeloppet höjs innebär också att inkomstskatten sänks för många. Störst skattesänkning får höginkomsttagare till följd av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till ungefär 51 200 kronor i månaden.

Vilande företag

Under coronapandemin införde regeringen ett undantag för den så kallade femårsregeln. Den innebär att en företagare som återupptar verksamheten i ett företag som varit vilande, inte får göra ett nytt uppehåll innan det gått minst fem år för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning.

Det här undantaget från femårsregeln har den nya regeringen föreslagit ska fortsätta gälla under 2023.

Sänkt skatt för arbetande 65-plussare

Den som arbetar efter att ha fyllt 65 får sänkt skatt. I höstbudgeten satsade regeringen 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fyllt 65 men vill stanna kvar i arbetslivet.

Rätt att ha kvar anställning för äldre

Riksdagens pensionsgrupp beslutade 2017 att åldern för arbetstagares rätt att kvarstå i anställning skulle höjas. Tidigare var åldern 68. Från och med 2023 höjs den med ett år till 69.

Även regler kring uppsägningstid och företrädesrätt, samt åldersgränsen för när tidsbegränsade anställningar ska övergå till tillsvidareanställningar, ändras från 68 till 69 år.

Bibehållen nivå a-kassa

Det här är inte en direkt förändring, men värt att understryka för 2023 är att nivån för a-kassan kommer ligga kvar på samma nivå.

Under coronapandemin införde den dåvarande regeringen tillfälligt höjda nivåer i arbetslöshetsersättningen, som sedan dess legat kvar och som kommer fortsätta göra det.

*Vissa av ändringarna vilar på att regeringens budget går igenom innan 2023.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.