Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Nya lagar och regler 2023
Från och med 1 januari 2023 införs flera nya lagar och regler, som du kan vilja ha koll på. Bland annat höjt reseavdrag och skattesänkning för personer över 65 som arbetar.
Vid årsskiften är det vanligt att tidigare bestämda förändringar i lagar och regler slår igenom och får verkan.
Här har Kollega sammanställt några av de viktigaste lag- och regeländringarna i arbetslivet som börjar gälla från och med den 1 januari 2023.
Förändrat reseavdrag
Från och med 2023 ska det bli billigare att använda bilen i jobbet. Regeringen föreslog i budgetpropositionen att avdraget för arbetsresor med egen bil skulle höjas från tidigare 18,50 kronor till 25 kronor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2023.
Höjd pensionsålder
Vid årsskiftet höjs pensionsåldern i Sverige med ett år. Det påverkar även åldersgränserna inom vissa ersättningar i socialförsäkringen, bland annat sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.
Idag kan man ta ut allmän pension vid 62 års ålder medan andra pensionsförmåner betalas ut från 65 års ålder. Från och med 1 januari 2023 är dessa åldersgränser ändrade till 63 respektive 66 års ålder.
Prisbasbelopp höjs
När inflationen skjuter i höjden ökar även prisbasbeloppet, som ska spegla prisutvecklingen och bland annat skydda värdet av sjukersättningen.
Från den 1 januari höjs prisbasbeloppet från 48 300 kronor till 52 500 kronor.
Det här innebär att många bidrag och ersättningar, som är kopplade till prisbasbeloppet, automatiskt höjs vid årsskiftet.
Att prisbeloppet höjs innebär också att inkomstskatten sänks för många. Störst skattesänkning får höginkomsttagare till följd av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till ungefär 51 200 kronor i månaden.
Vilande företag
Under coronapandemin införde regeringen ett undantag för den så kallade femårsregeln. Den innebär att en företagare som återupptar verksamheten i ett företag som varit vilande, inte får göra ett nytt uppehåll innan det gått minst fem år för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning.
Det här undantaget från femårsregeln har den nya regeringen föreslagit ska fortsätta gälla under 2023.
Sänkt skatt för arbetande 65-plussare
Den som arbetar efter att ha fyllt 65 får sänkt skatt. I höstbudgeten satsade regeringen 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fyllt 65 men vill stanna kvar i arbetslivet.
Rätt att ha kvar anställning för äldre
Riksdagens pensionsgrupp beslutade 2017 att åldern för arbetstagares rätt att kvarstå i anställning skulle höjas. Tidigare var åldern 68. Från och med 2023 höjs den med ett år till 69.
Även regler kring uppsägningstid och företrädesrätt, samt åldersgränsen för när tidsbegränsade anställningar ska övergå till tillsvidareanställningar, ändras från 68 till 69 år.
Bibehållen nivå a-kassa
Det här är inte en direkt förändring, men värt att understryka för 2023 är att nivån för a-kassan kommer ligga kvar på samma nivå.
Under coronapandemin införde den dåvarande regeringen tillfälligt höjda nivåer i arbetslöshetsersättningen, som sedan dess legat kvar och som kommer fortsätta göra det.
*Vissa av ändringarna vilar på att regeringens budget går igenom innan 2023.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar
Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
1. Ny skattesänkning på lön
Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.
2. Höjd gräns för reseavdrag
Gränsen för kostnader man får göra avdrag för vid resependling höjs. För inkomståret 2026 (alltså den deklaration du lämnar in 2027) måste utläggen överstiga 15 000 kr (i dag 11 000 kr). Det gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (vid anställning) samt resor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst.
3. Nya a-kasseregler för arbetslösa
Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026.
Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.
A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket.
De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.
4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet
”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.
5. Lättare vabba som funkisförälder
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall.
I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.
Utökad vabb gäller 3 tillfällen
1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”.
2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.”
3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”
6. Omstridd ”funkisskatt” tas bort
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring.
Förslaget innebär en skattereduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning.
Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen.
7. Pensionärer får lägre skatt
Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.
8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning
Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället.
Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet.
Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi.
Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025.
Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se
