Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lathund till oppositionens skuggbudgetar
Avveckla Fas 3, satsa på landsbyggdens näringsliv och låt staten ta över ansvaret för den andra sjuklöneveckan. Det är några av förslagen som oppositionen lagt i sina skuggbudgetar. Så påverkar partiernas satsningar dig.
I april presenterade regeringen sina kommande satsningar i vårbudgeten. I början av förra veckan kom Socialdemokraternas skuggbudget och någon dag senare presenterade även Vänsterpartiet och Miljöpartiet sina prioriterade områden.
Socialdemokraterna vill:
- Avveckla fas 3.
- Höja taket i arbetslöshetsförsäkringen och höja ersättningsnivån till 80 procent under hela ersättningsperioden.
- Höja barnbidraget och studiebidraget med 100 kronor.
- Höja taket i sjukförsäkringen och ta bort den bortre tidsgränsen.
- Stärka arbetsmiljöarbetet, 270 miljoner kronor till företagshälsovården.
- Ha 90-dagars jobbgaranti för unga i samband med ett utbildningskontrakt, som innebär att unga som inte avslutat gymnasiet ska följa en studieplan för att kunna göra det, i kombination med arbete.
- Nej till sänkning av arbetsgivaravgifter för unga.
- Satsa två miljarder kronor på ett samverkanprogram för framtidsbranscherna Life Science och klimat.
- Att staten tar över ansvaret för den andra sjuklöneveckan, så att fler företag ska kunna expandera och anställa.
- Satsa 371 miljoner kronor för att utveckla landsbyggden och dess näringsliv.
- Se till att tågen går i tid- 882 miljoner kronor i underhåll.
- Skapa en byggbonus för studentlägenheter och mindre bostadsrätter så att studenterna får någonstans att bo.
Vänsterpartiet vill:
- Att barn till arbetslösa och föräldralediga ska ha rätt till 30 timmars förskola i veckan.
- Höja studiemedlet för studenter.
- Individanpassa sjukförsäkringen så att man kan få ersättning i fler steg än dagens fyra.
- Införa ett högriskskydd som innebär att staten övertar kostnaden för sjuklön för långtidssjukskrivna.
- Höja inkomsttaket för maximal sjukpenning till 29 600 kronor per månad år 2014 och till 33 300 kronor per månad 2016.
- Ersätta karensdagen med ett karensavdrag.
- Införa en absolut gräns för hur länge en och samma person kan vara visstidsanställd innan man ges företräde till ett fast jobb.
- Införa tydliga kriterier för när en anställning får vara tidsbegränsad.
- Utöka antalet Komvux-platser.
- Avskaffa systemet med kompletterande aktörer och privata jobbcoacher samt avveckla de garantiprogrammen och Fas 3.
- Höja taket och golvet i a-kassan och indexera beloppen till löneutvecklingen.
- Förbättra villkoren för ensamstående föräldrar genom kraftigt höjt underhållsstöd. Dessutom kommunalt barnomsorgsstöd i hemmet för ensamstående då barnen är sjuka.
- Förbättra kapaciteten av järnvägen för att minska förseningar.
- Att nuvarande jobbskatteavdrag trappas av från en månadsinkomst på 30 000 kronor. För inkomster som är högre än så görs en avtrappning av jobbskatteavdraget. Om man tjänar mer än 50 000 kronor i månaden får man inget jobbskatteavdrag.
Miljöpartiet vill:
- Investera för 30 000 nya jobb.
- Att småföretag ska få sänkt arbetsgivaravgift och företag med upp till tio anställda ska få slopat sjuklöneansvar.
- Bygga 10 000 nya studentbostäder.
- Införa en ny skatt på höga inkomster.
- Slopa sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga.
- Skapa 50 000 nya platser inom utbildning, praktik och nya jobb för unga.
- Införa ett statligt företagslån för unga, med villkor som liknar CSN:s studielån.
- Satsa på lokala arbetsförmedlingar med representanter för Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, Försäkringskassan och det lokala näringslivet.
- Tredela föräldraförsäkringen.
- Lagstifta om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser.
- Höja underhållsstödet för ensamstående föräldrar.
- Höja taket i a-kassan.
- Höja fordonsskatten.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
