Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Lathund till oppositionens skuggbudgetar

Avveckla Fas 3, satsa på landsbyggdens näringsliv och låt staten ta över ansvaret för den andra sjuklöneveckan. Det är några av förslagen som oppositionen lagt i sina skuggbudgetar. Så påverkar partiernas satsningar dig.
Lina Björk Publicerad

I april presenterade regeringen sina kommande satsningar i vårbudgeten.  I början av förra veckan kom Socialdemokraternas skuggbudget och någon dag senare presenterade även Vänsterpartiet och Miljöpartiet sina prioriterade områden.


Socialdemokraterna vill:

  • Avveckla fas 3.
  • Höja taket i arbetslöshetsförsäkringen och höja ersättningsnivån till 80 procent under hela ersättningsperioden.
  • Höja barnbidraget och studiebidraget med 100 kronor.
  • Höja taket i sjukförsäkringen och ta bort den bortre tidsgränsen.
  • Stärka arbetsmiljöarbetet, 270 miljoner kronor till företagshälsovården.
  • Ha 90-dagars jobbgaranti för unga i samband med ett utbildningskontrakt, som innebär att unga som inte avslutat gymnasiet ska följa en studieplan för att kunna göra det, i kombination med arbete.
  • Nej till sänkning av arbetsgivaravgifter för unga.
  • Satsa två miljarder kronor på ett samverkanprogram för framtidsbranscherna  Life Science och klimat.
  • Att staten tar över ansvaret för den andra sjuklöneveckan, så att fler företag ska kunna expandera och anställa.
  • Satsa 371 miljoner kronor för att utveckla landsbyggden och dess näringsliv.
  • Se till att tågen går i tid- 882 miljoner kronor i underhåll.
  • Skapa en byggbonus för studentlägenheter och mindre bostadsrätter så att studenterna får någonstans att bo.
     


Vänsterpartiet vill:

  • Att barn till arbetslösa och föräldralediga ska ha rätt till 30 timmars förskola i veckan.
  • Höja studiemedlet för studenter.
  • Individanpassa sjukförsäkringen så att man kan få ersättning i fler steg än dagens fyra.
  • Införa ett högriskskydd som innebär att staten övertar kostnaden för sjuklön för långtidssjukskrivna.
  • Höja inkomsttaket för maximal sjukpenning till 29 600 kronor per månad år 2014 och till 33 300 kronor per månad 2016.
  • Ersätta karensdagen med ett karensavdrag.
  • Införa en absolut gräns för hur länge en och samma person kan vara visstidsanställd innan man ges företräde till ett fast jobb.
  • Införa tydliga kriterier för när en anställning får vara tidsbegränsad.
  • Utöka antalet Komvux-platser.
  • Avskaffa systemet med kompletterande aktörer och privata jobbcoacher samt avveckla de garantiprogrammen och Fas 3.
  • Höja taket och golvet i a-kassan och indexera beloppen till löneutvecklingen.
  • Förbättra villkoren för ensamstående föräldrar genom kraftigt höjt underhållsstöd. Dessutom kommunalt barnomsorgsstöd i hemmet för ensamstående då barnen är sjuka.
  • Förbättra kapaciteten av järnvägen för att minska förseningar.
  • Att nuvarande jobbskatteavdrag trappas av från en månadsinkomst på 30 000 kronor. För inkomster som är högre än så görs en avtrappning av jobbskatteavdraget. Om man tjänar mer än 50 000 kronor i månaden får man inget jobbskatteavdrag.
     


Miljöpartiet vill:

  • Investera för 30 000 nya jobb.
  • Att småföretag ska få sänkt arbetsgivaravgift och företag med upp till tio anställda ska få slopat sjuklöneansvar.
  • Bygga 10 000 nya studentbostäder.
  • Införa en ny skatt på höga inkomster.
  • Slopa sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga.
  • Skapa 50 000 nya platser inom utbildning, praktik och nya jobb för unga.
  • Införa ett statligt företagslån för unga, med villkor som liknar CSN:s studielån.
  • Satsa på lokala arbetsförmedlingar med representanter för Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, Försäkringskassan och det lokala näringslivet.
  • Tredela föräldraförsäkringen.
  • Lagstifta om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser.
  • Höja underhållsstödet för ensamstående föräldrar.
  • Höja taket i a-kassan.
  • Höja fordonsskatten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

– Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

– Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

– Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

– Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.