Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Kritik mot förslag om slopad inkomstförsäkring

Begränsa de kompletterande inkomstförsäkringarna. Det föreslås i en ny rapport beställd av Socialdemokraterna.
- Skulle det komma ett sådant förslag är det oacceptabelt, säger Martin Linder, 2:e vice förbundsordförande på Unionen.
Lina Björk Publicerad 7 mars 2014, kl 15:26

I maj förra året tillsatte Socialdemokraterna en kommission som fick i uppdrag att sammanställa fakta och erfarenheter från andra länder som har lägre arbetslöshet och högre sysselsättning än Sverige.

I måndags kom en slutrapport där man gav ett antal förslag för att minska arbetslösheten och förbättra välfärden. Bland annat föreslår kommissionen att politiken bör inriktas på att stärka utsatta grupper snarare än att försöka anpassa arbetsmarknaden efter dem. Man föreslår också generella skattelättnader för alla som arbetar, såsom sänkning av arbetsgivaravgifter för unga.

Ett förslag som inte blev väl mottaget av fackförbunden, eller paraplyorganisationen TCO, var förslaget om att begränsa fackliga inkomstförsäkringar. I resonemanget kring att höja taket i a-kassan funderar kommissionen på om de kompletterande inkomstförsäkringarna kan påverka en sådan förändring negativt och om de i så fall bör begränsas. TCO skriver i ett uttalande att förslaget ska kastas i papperkorgen. På Unionen är man inte orolig.

- Vi har tagit del av rapporten och uppfattade det så att delen om inkomstförsäkringar är ett litet resonemang i en omfattande utredning. Det är inget färdigt förslag. Skulle det däremot komma ett förslag är vi så klart emot det. Det skulle vara oacceptabelt att från politiskt håll förhindra att de fackliga organisationerna erbjuder sina medlemmar de trygghetslösningar som vi har möjlighet att göra, säger Martin Linder, 2:e vice förbundsordförande på Unionen.

Vad skulle det innebära för Unionenmedlemmarna om inkomstförsäkringen begränsades?
- Att begränsa den skulle innebära att medlemmarna inte har samma teckning för inkomstförlust som de har idag. Om man tittar på hur trygghetssystemet vid arbetslöshet ser ut så ser vi att det finns ett stort behov av kompletterande försäkringar.

Politik

Nya lagar och regler 2023

Från och med 1 januari 2023 införs flera nya lagar och regler, som du kan vilja ha koll på. Bland annat höjt reseavdrag och skattesänkning för personer över 65 som arbetar.
Oscar Broström Publicerad 14 december 2022, kl 09:41
Person tittar på fyrverkerier.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi några av de förändringar som sker från den 1 januari 2023. Foto: Kalle Gorm/NTB

Vid årsskiften är det vanligt att tidigare bestämda förändringar i lagar och regler slår igenom och får verkan.

Här har Kollega sammanställt några av de viktigaste lag- och regeländringarna i arbetslivet som börjar gälla från och med den 1 januari 2023.

Förändrat reseavdrag

Från och med 2023 ska det bli billigare att använda bilen i jobbet. Regeringen föreslog i budgetpropositionen att avdraget för arbetsresor med egen bil skulle höjas från tidigare 18,50 kronor till 25 kronor. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2023.

Höjd pensionsålder

Vid årsskiftet höjs pensionsåldern i Sverige med ett år. Det påverkar även åldersgränserna inom vissa ersättningar i socialförsäkringen, bland annat sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.

Idag kan man ta ut allmän pension vid 62 års ålder medan andra pensionsförmåner betalas ut från 65 års ålder. Från och med 1 januari 2023 är dessa åldersgränser ändrade till 63 respektive 66 års ålder.

Prisbasbelopp höjs

När inflationen skjuter i höjden ökar även prisbasbeloppet, som ska spegla prisutvecklingen och bland annat skydda värdet av sjukersättningen.

Från den 1 januari höjs prisbasbeloppet från 48 300 kronor till 52 500 kronor.

Det här innebär att många bidrag och ersättningar, som är kopplade till prisbasbeloppet, automatiskt höjs vid årsskiftet.

Att prisbeloppet höjs innebär också att inkomstskatten sänks för många. Störst skattesänkning får höginkomsttagare till följd av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till ungefär 51 200 kronor i månaden.

Vilande företag

Under coronapandemin införde regeringen ett undantag för den så kallade femårsregeln. Den innebär att en företagare som återupptar verksamheten i ett företag som varit vilande, inte får göra ett nytt uppehåll innan det gått minst fem år för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning.

Det här undantaget från femårsregeln har den nya regeringen föreslagit ska fortsätta gälla under 2023.

Sänkt skatt för arbetande 65-plussare

Den som arbetar efter att ha fyllt 65 får sänkt skatt. I höstbudgeten satsade regeringen 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fyllt 65 men vill stanna kvar i arbetslivet.

Rätt att ha kvar anställning för äldre

Riksdagens pensionsgrupp beslutade 2017 att åldern för arbetstagares rätt att kvarstå i anställning skulle höjas. Tidigare var åldern 68. Från och med 2023 höjs den med ett år till 69.

Även regler kring uppsägningstid och företrädesrätt, samt åldersgränsen för när tidsbegränsade anställningar ska övergå till tillsvidareanställningar, ändras från 68 till 69 år.

Bibehållen nivå a-kassa

Det här är inte en direkt förändring, men värt att understryka för 2023 är att nivån för a-kassan kommer ligga kvar på samma nivå.

Under coronapandemin införde den dåvarande regeringen tillfälligt höjda nivåer i arbetslöshetsersättningen, som sedan dess legat kvar och som kommer fortsätta göra det.

*Vissa av ändringarna vilar på att regeringens budget går igenom innan 2023.