Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Kritik mot förslag om slopad inkomstförsäkring

Begränsa de kompletterande inkomstförsäkringarna. Det föreslås i en ny rapport beställd av Socialdemokraterna.
- Skulle det komma ett sådant förslag är det oacceptabelt, säger Martin Linder, 2:e vice förbundsordförande på Unionen.
Lina Björk Publicerad

I maj förra året tillsatte Socialdemokraterna en kommission som fick i uppdrag att sammanställa fakta och erfarenheter från andra länder som har lägre arbetslöshet och högre sysselsättning än Sverige.

I måndags kom en slutrapport där man gav ett antal förslag för att minska arbetslösheten och förbättra välfärden. Bland annat föreslår kommissionen att politiken bör inriktas på att stärka utsatta grupper snarare än att försöka anpassa arbetsmarknaden efter dem. Man föreslår också generella skattelättnader för alla som arbetar, såsom sänkning av arbetsgivaravgifter för unga.

Ett förslag som inte blev väl mottaget av fackförbunden, eller paraplyorganisationen TCO, var förslaget om att begränsa fackliga inkomstförsäkringar. I resonemanget kring att höja taket i a-kassan funderar kommissionen på om de kompletterande inkomstförsäkringarna kan påverka en sådan förändring negativt och om de i så fall bör begränsas. TCO skriver i ett uttalande att förslaget ska kastas i papperkorgen. På Unionen är man inte orolig.

- Vi har tagit del av rapporten och uppfattade det så att delen om inkomstförsäkringar är ett litet resonemang i en omfattande utredning. Det är inget färdigt förslag. Skulle det däremot komma ett förslag är vi så klart emot det. Det skulle vara oacceptabelt att från politiskt håll förhindra att de fackliga organisationerna erbjuder sina medlemmar de trygghetslösningar som vi har möjlighet att göra, säger Martin Linder, 2:e vice förbundsordförande på Unionen.

Vad skulle det innebära för Unionenmedlemmarna om inkomstförsäkringen begränsades?
- Att begränsa den skulle innebära att medlemmarna inte har samma teckning för inkomstförlust som de har idag. Om man tittar på hur trygghetssystemet vid arbetslöshet ser ut så ser vi att det finns ett stort behov av kompletterande försäkringar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

7 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. 

De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.

3. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

4. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

5. Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

6. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

7. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se