Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Fack positiva till att investera i järnväg

LO är inte främmande för att investera i räls och Unionens ordförande Martin Linder är principiellt för att pensionspengar används till järnväg. Det framkom vid årets Avestasamtal, där infrastrukturen stod i fokus.
Johanna Rovira Publicerad
Marcus Ericsson/TT
Marcus Ericsson/TT

Avestasamtalen samlade för fjärde året i rad näringsliv, fack och politiker för att debattera basindustrins framtid. Temat för årets samtal var infrastruktur och flertalet deltagare efterlyste betydligt större satsningar på framförallt järnvägen.

– Våra medlemmar är i mångt och mycket beroende av bra infrastruktur – alla kan inte bosätta sig där jobben finns, sade Unionens ordförande Martin Linder, som var en av deltagarna i samtalen.

Martin Linder redogjorde för en undersökning som Unionen gjort som visar att bara åtta procent av medlemmarna i Dalarna och omkringliggande län, anser att järnvägen på ett bra sätt fyller företagens behov.

– Jag blir riktigt bekymrad när jag ser hur känsligt det är för företagen när det blir transportstörningar. Företagens konkurrenskraft är viktig för ett hållbart och tryggt arbetsliv för våra medlemmar. Det behövs kraftigt ökade satsningar i infrastrukturen, sade Martin Linder.

Även LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson efterlyste betydligt ökade satsningar och menade att om inte staten har möjlighet att pytsa in pengar till ny räls kan LO tänka sig att göra det.

– Största problemet med svensk infrastruktur i dag beror på att vi slarvat länge med underhållet, men vi måste också investera i nya banor. Vi har betydande kapital och jag ser inget fel att gå in i sådana investeringar.

Inte heller Martin Linder var främmande för att privata intressenter går in och investerar i järnväg, även om han inte ville svara på om Unionen är berett att satsa pengar på räls.

– Vi måste tänka på andra finansieringskällor än statsbudgeten – pensionsfonder letar med ljus och lykta efter alternativa investeringar och rent principiellt tycker jag att det borde gå, sade Martin Linder.

Karl-Petter Thorwaldsson ställer sig också positiv till höghastighetståg, något som övriga deltagare var mer skeptiska till eftersom notan för sådana tåg uppskattas till 230 miljarder.

– Den typen av investeringar ska ju räcka decennium efter decennium. Man måste vara långsiktig- om våra konkurrentländer bygger snabba banor står vi plötsligt där med skägget i brevlådan, sade Karl-Petter Thorwaldsson.

Läs mer: En av fem tjänstemän i Mälardalen pendlar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se