Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Bör EU bidra till kompetensutveckling under hela yrkeslivet?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 13 maj 2019, kl 11:08
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Eftersom vi anser att arbetsmarknadspolitiken i första hand är en nationell angelägenhet menar vi att det också är de enskilda medlemsländerna som ska bära ansvaret för att säkerställa att yrkesverksamma får tillgång till bra kompetensutvecklingsmöjligheter genom hela yrkeslivet. Med det sagt ser vi gärna att medlemsländerna inom ramen för Europeiska socialfonden plus satsar på livslångt lärande och kompetensutveckling i hela yrkeslivet. 

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Ja, vilket EU redan gör genom bland annat Europeiska socialfonden. Men EU kan göra mer. Jag gillar TCO:s förslag om att EU bör stödja uppbyggnad av system för omställning av arbetskraften i de länder där det behövs. Länder som ger möjligheter till kompetensutveckling har medborgare som känner sig mer trygga. Och det kommer att vara en förutsättning för att EU ska kunna vara en fortsatt konkurrenskraftig region. 

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

EU bör absolut uppmuntra medlemsländerna att utveckla sina medborgares möjligheter till att byta yrken och vara yrkesverksamma så länge som möjligt och som lust och ork finns. I dagsläget tillhandahåller EU olika program för att möjliggöra olika slags kompetensutveckling inom hela unionen. Det tycker vi är bra. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

På EU-nivå handlar det om att öka möjligheten för företag och andra arbetsgivare att kunna bredda sitt arbete med kompetensutveckling. Vi menar dock att arbetsmarknadspolitik är något som ska bestämmas av medlemsstaterna själva, men självklart är samarbeten och utbyten länder emellan en av vinsterna med EU-samarbetet.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Tillgång till kompetensutveckling är viktigt för såväl individen och konkurrenskraften som för produktiviteten i EU. Det är bra att den sociala pelaren slår fast att man ska ha rätt till detta och att utvecklingen i medlemsländerna bevakas. Det är dock medlemsländernas, inte EU:s, ansvar att se till att inrätta system för detta.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Detta är i första hand en fråga för medlemsstaterna. Därför driver Moderaterna många förslag för kompetensutveckling på nationell nivå, till exempel RUT-avdrag för vidareutbildning och höjd åldersgräns för studiemedel. Det skapar bättre möjligheter för utbildning även högre upp i åldrarna.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

EU-länderna behöver bli bättre på att erkänna varandras yrkeskvalifikationer, och i det arbetet gynnas naturligtvis även de som skolat om sig sent i livet.

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Nej, skolpolitik och kompetensutveckling ska vara nationella angelägenheter att besluta om.

 

Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

Ja, vi tror på livslångt lärande. Det gynnar inte bara den enskilda människans välmående, utan även samhället i stort om människor får möjlighet att utveckla olika typer av färdigheter livet igenom. En vanlig fråga när det gäller kompetensutveckling rör den digitala och tekniska kompetensen. För att undvika att skapa en digital över- respektive underklass samt för att få den bredd och mångfald som behövs för att fortsätta skapa globalt konkurrenskraftiga och hållbara produkter och tjänster vill Feministiskt initiativ göra de grundläggande kunskaperna tillgängliga för alla. Det innebär programmeringskunskaper i skolan och en möjlighet att komplettera sina kunskaper genom en kompetensförsäkring som tillgodoser förändringar i arbetslivet.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.