kollega.se logotyp
Sök
Politik

Behöver EU en ny strategi för jämställdhet?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Ja. Den senaste strategin löpte ut 2015. Numera finns EU:s visioner bara i ett arbetsdokument. Det visar på att dessa frågor är ganska lågprioriterade för EU-kommissionen. För oss är strategin däremot ett verktyg för ekonomisk och social rättvisa. Den är också viktig för att bekämpa våld mot kvinnor och säkerställa kvinnors rätt över sina kroppar. 

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Ja. EU behöver en mer politiskt bindande strategi med ambitiösa mål och där EU kan följa upp framstegen i medlemsländerna. Ökad jämställdhet är inte bara en rättighetsfråga utan en ekonomisk fråga. Om kvinnors arbetskraftsdeltagande var lika högt som männens så skulle tillväxten öka markant i EU.

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Ja! Jämställdhet är en av EU:s värdegrunder och erkänns både i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Detta till trots har jämställdhet inte varit prioriterat av kommissionen. Det är för oss oacceptabelt. En ny jämställdhetsstrategi behövs helt enkelt för att EU ännu inte är jämställt - det finns flertalet problem! Alltifrån ojämställda löner till sexuella trakasserier på arbetsplatser och skolor. Detta kommer jag och hela gröna gruppen kämpa för att förändra. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Ja. 2019 är endast 37 procent av europaparlamentarikerna kvinnor. Den skeva könsfördelningen i Europaparlamentet vittnar om att den europeiska politiken fortfarande är en mansdominerad arena. När det gäller toppositionerna i EU ser det än värre ut. Ordförandena för EU-parlamentet, Europeiska rådet, EU-kommissionen, Europeiska centralbanken, Eurogruppen, Europeiska investeringsbanken, EU-domstolen, EU:s revisionsrätt, Regionkommittén, samt Ekonomiska och Sociala kommittén är alla män. Vi behöver fler kvinnor bland beslutsfattarna i EU – hälften av befolkningen har rätt till hälften av makten. En ny jämställdhetsstrategi är en viktig del för ett jämställt EU.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Ja. Att kommissionen inte inledde arbetet med en ny jämställdhetsstrategi var fel och vi har i EU-parlamentet arbetat för att en sådan ska tas fram. EU måste vara ledande i jämställdhetsfrågor och se till att medlemsländerna arbetar med denna viktiga fråga.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Sverige ska vara ett föregångsland vad gäller jämställdhet. En strategi kan vara användbar för att sprida goda exempel och samla in data. Frågan är dock i första hand nationell. Det vore olyckligt om EU satte upp begränsningar för hur stora framsteg Sverige kan göra på jämställdhetsområdet.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Problemet är inte om vi ska eller inte ska ha en jämställdhetsstrategi i EU, utan vad den ska innehålla. Så fort frågan lyfts i Europaparlamentet har det i samma andetag lyfts frågor om EU-reglerade pappamånader eller att på EU-nivå kvotera börsbolagsstyrelser. Det är frågor som vi tycker att EU borde hålla sig borta från. Presenteras en jämställdhetsstrategi som fullt ut erkänner medlemsländernas självbestämmanderätt över frågor som dessa skulle vi stödja det.

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Jämställdhetspolitik är viktigt, men den förda politiken på området bör inte resultera i mer överstatlighet inom EU. Exempelvis bör inte EU bestämma över svensk föräldraledighet eller huruvida vi ska ha kvotering i bolagsstyrelser. Med det sagt är vi öppna för att diskutera en gemensam jämställdhetsstrategi för att förbättra jämställdheten inom EU.

 

Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

 Ja, EU måste ha en intersektionell jämställdhetsstrategi. Vi måste titta på livsvillkoren för kvinnor och för män, se till att förstå vad som är orättvist, och sedan arbeta för att utjämna orättvisorna. För att påverka kvinnors situation på arbetsmarknaden i Europa krävs metoder som kan motverka den könssegregerade arbetsmarknaden, och bekämpa diskrimineringen av kvinnor. Viktigt är att stödja utvecklingen av de sektorer där kvinnor är överrepresenterade, framförallt omsorgsyrken. Genom att arbeta för en jämställd arbetsmarknad skapar vi arbetstillfällen. Vi skapar också förutsättningar, särskilt för kvinnor, att arbeta och bli ekonomiskt självständiga. Ytterligare åtgärder som kan bidra till att öka sysselsättningen bland kvinnor är att lagstiftningen om likabehandling följs. Kvinnors yrkesarbetande kan dessutom inte behandlas skilt från frågor om vård och omsorg samt individualiseringen av skatte- och socialförsäkringssystemen. En möjlighet för alla vuxna till individuell ekonomisk självständighet är en förutsättning för jämställdhet mellan könen.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Kamilla Kvarntorp

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

– Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

– Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

– Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

– Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.

Sandra Lund

Läs även