Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Arbetsgivarna: Tusentals jobb kan gå förlorade

Lån till växande företag, traineejobb och innovationsråd imponerar inte på näringslivet. I alla fall inte när man samtidigt aviserar höjda arbetsgivaravgifterna för unga.
Anton Andersson Publicerad
Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt näringsliv (tv) och Ulf Lindberg, Almegas näringspolitiska chef (th).

Högre ungdomsarbetslöshet och sämre jobbchanser för unga blir konsekvensen när regeringen höjer arbetsgivaravgifterna för unga, anser Svenskt Näringsliv i sin kommentar till vårändringsbudgeten som regeringen presenterade idag.

Som en konsekvens av de höjda avgifterna funderar 39 procent av företagen att endast anställa äldre personer framöver, visar organisationens egna undersökningar. Subventionerade traineejobb kommer inte att vara tillräckligt för att väga upp det menar Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt Näringsliv.

– Vi har provat de flesta arbetsmarknadspolitiska åtgärderna men de fortsätter att återkomma med nya namn. Vi vet redan att de sällan har de effekter som politikerna önskar. Det är svårt att skala upp dem och få volymer i det hela. Vi räknar att det här på lång sikt kan leda till så mycket som 18 000 förlorade arbetstillfällen, säger Jonas Frycklund.

Regeringen menar att arbetsgivaravgiften är ett trubbigt verktyg eftersom de som berörs oftast ändå skulle ha haft arbete. Vad säger ni om det?
– Hade man velat driva den poängen skulle man kunnat föreslå mer riktade avgiftssänkningar. Istället tar man till arbetsmarknadspolitiska åtgärder som man vet är ineffektiva.

Vad gäller regeringens satsning på Almi Företagspartners, som hjälper startup-företag med finansiering, har den tidigare kritisierats då många anser att Almis räntor är på tok för höga. Svenskt Näringsliv tycker förvisso att Almi har en roll att spela, men att det samtidigt är en försvinnande liten andel företagare som berörs.

– Det handlar i så fall om förbättringar i marginalen. Man borde istället förbättra företagsklimatet i stort, till exempel genom att minska regelbördan, säger Jonas Frycklund.

Arbetsgivarorganisationen Almega är i sin helhet också negativa till vårpropositionen. Finansieras traineejobben med höjda arbetsgivaravgifter kommer det att slå hårt mot tjänstesektorn menar Almegas näringspolitiske chef Ulf Lindberg.

– Regeringen tar med den ena handen och ger med den andra. Vi har långa rader med företag som aviserar att de nu kommer att anställa färre. En sådan bransch är callcenterbranschen som redan idag har väldigt pressade marginaler, säger Ulf Lindberg.

Förändringen av RUT, det vill säga att man sänker taket till 25 000 kronor för personer upp till 65 år samt att man tar bort avdraget för matlagning och avancerade städtjänster, möter också stark kritik från Almega. Enligt Ulf Lindberg är RUT en välfungerande arbetsmarknadsreform som politikerna borde hålla vantarna ifrån.

– Städbranschen har vuxit från några hundra jobb 2007 till omkring 20 000 idag. Det handlar om riktiga jobb där man har avtal, sjukförsäkringar och pensionspoäng. Vår farhåga är att vi nu kommer att få en utveckling som i Danmark, där marknaden i princip försvann efter att man började peta i regelverket, säger Ulf Lindberg.

Några ljusglimtar finns trots allt i vårproppen också för arbetsgivarna. Även om man hade önskat sig mer är satsningen på ett innovationsråd och en stärkt export i grunden bra anser både Almega och Svenskt näringsliv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.