Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Permitterade hjälper till i skolan

Coronakrisen har lett till hög sjukfrånvaro bland personalen på många av landets skolor. Nu har permitterade från andra branscher snabbutbildats för att öka vuxennärvaron.
– Det är en väldigt rolig möjlighet, säger deltagaren Paula Khalil, som vanligtvis arbetar på flygbolaget SAS.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Stehn
Permitterade Paula Khalil, som vanligtvis jobbar på SAS, är nybliven stödperson på Fryshusets grundskola i Stockholm. Här hjälper hon Olle Jeppsson och Leo Björne i klass 9C att komma igång med uppgifterna om hinduismen. Fredrik Stehn

Eleverna i klass 9C på Fryshuset i Stockholm sitter böjda över sina datorer och surfplattor. Dagens SO-lektion handlar om hinduismen. Läraren Iman Bahri Lundqvist har haft en ambitiös genomgång av religionens olika beståndsdelar och nu har det blivit dags att börja jobba på egen hand.

Men i dag är hon inte ensam vuxen i klassrummet – Paula  Khalil, som till vardags arbetar med analys på flygbolaget SAS huvudkontor, går runt och hjälper eleverna att komma igång med uppgifterna. Det är hennes andra dag som volontär på Fryshusets grundskola, även om det är ett tidigt skede känner hon sig redan hemmastadd.

– Det är fantastiskt. Jag trodde att det skulle vara tuffare med högstadieelever men de lyssnar och är väldigt nyfikna och intresserade, säger Paula Khalil om sina första dagar på skolan.

Paula Khalil har arbetat på SAS i sju år och upplevt flera kriser under årens lopp. Effekterna av coronapandemin är långt mer förödande än strejker, flygskam och konkurrens från lågprisbolag. Nu är hon permitterad på 60 procent och har valt att jobba två dagar i veckan i skolans värld.

– Jag kände att nu när staten går in och täcker upp en stor del av min lön vill jag ge något tillbaka till samhället. När möjligheten att bli stödperson i skolan dök upp ville jag testa. Det är en väldigt rolig möjlighet.

Men att ställa om och befinna sig i en helt annan miljö innebär förstås en utmaning.

– Det är verkligen skilda världar och jag har mycket att lära. Men det finns också likheter, det jag har användning av i mitt jobb kan jag också ha nytta av här. Exempelvis vikten av att motivera, jag som leder ett team måste se till att folk har energi och tycker att det är kul och det är detsamma med eleverna, säger Paula Khalil.

På flygbolaget arbetar Paula Khalil med revenue management, vilket innebär att man har hand om alla intäkter från verksamheten, i Paulas fall för flygtrafiken i Sydeuropa. Nyligen varslade SAS 5 000 anställda om uppsägning, ett beslut som naturligtvis påverkar Paula och hennes kollegor.

– Vi vet inte mer just nu än att det kommer besked i sommar om vilka tjänster som berörs. Men det är klart att det är oroligt. Vi är dock vana vid utmaningar, men inte i den här omfattningen. Jag är orolig men jag är mer orolig för hela samhället. Den här gången är det inte bara vår bransch som drabbats utan nästa alla.

– Att få jobba här i skolan ger mig rutiner och får mina tankar på annat håll. Dessutom får jag chansen att lära mig en hel del nytt på kuppen.

Att få in fler vuxna i klassrum och korridorer påverkar arbetsmiljön på Fryshuset positivt.

– Det betyder jättemycket för vår verksamhet att få in personer med annan bakgrund. Både eleverna och vi i personalen känner att det är spännande, säger Johnny Nawaratne, biträdande rektor på Fryshuset.

Paula Khalil är en av deltagarna i det så kallade Beredskapslyftet, projektet syftar till att stötta hårt pressade verksamheter under coronakrisen. Förutom från flygbranschen kommer deltagarna från klädföretag och hotellbranschen. Innan volontärerna kunde ge sig ut i skolorna fick de själva sätta sig i skolbänken för att snabbutbildas under tre dagar.

– Man behöver ha vissa verktyg och grundkunskaper, det handlar till exempel om hur man håller motivationen uppe i klassrummet, hur man förbereder en lektion och hur man hanterar olika situationer som kan uppstå och hur man då bemöter eleverna, berättar Paula Khalil.

Hur länge Paula Khalil och de andra stödpersonerna kommer vara ute på skolorna i Stockholmsområdet är oklart men i nuläget tyder det mesta på att det blir terminen ut.

– Jag har min planering men vi vet inte hur det blir, jag tar en vecka i taget, säger hon.

Beredskapslyftet

Slussar ut permitterad personal för att stötta svenska arbetsplatser som är pressade under coronakrisen. Första stegen skedde inom vård och omsorg, och har nu utvecklats till att omfatta skolväsendet. Bakom initiativet står utbildningsföretaget Novare och Wallenbergstiftelserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.