Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Unionen: Tryggheten måste följa med

Lina Björk Publicerad

Vad anser Unionen om innehållet i pensionsöverenskommelsen?
– Tittar man på hela pensionsöverenskommelsen som pensionsgruppen har presenterat så innehåller den väldigt många delar och förslag. Jag har inte satt mig in i alla detaljer men generellt sett kan jag säga att många förslag är bra. Att fler på arbetsmarknaden får chansen att jobba längre upp i åldrarna och på det sättet förstärka sin pension. Det vi ser som ett stort problem är att en av de viktigaste förutsättningarna för att ett långt arbetsliv ska vara möjligt är att det är ett tryggt arbetsliv, att anställningstryggheten anpassas, alltså vad händer om du blir sjuk, arbetsskadad eller arbetslös? Här lägger pensionsgruppen många förslag, samtidigt hänvisar de till att det bland arbetsmarknadens parter finns en avsiktsförklaring. Att också parterna via kollektivavtal ska göra nödvändiga förändringar. På den privata sektorn, där Unionens medlemmar finns där är den stora arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och de har inte ställt sig bakom avsiktsförklaringen.

Läs mer: Nytt förslag kan påverka tjänstepension

Att inte Svenskt Näringsliv ställer sig bakom – vilken betydelse har det?
– Det innebär i princip att det inte finns en avsiktsförklaring på den privata arbetsmarknaden. Det innebär också att vi inte har en samsyn mellan fack och arbetsgivare om att vi ska göra vad vi kan för att anpassa arbetslivet efter de förutsättningar som finns. Om inte Svenskt Näringsliv inser att ett längre arbetsliv förutsätter att trygghetssystemen och anställningstryggheten måste anpassas då ser vi inte från Unionens sida att det finns förutsättningar för att uppnå det som pensionsgruppen vill.

Kommer det också krävas förändringar av trygghetssystemen och andra regelverk?
– Det är helt nödvändigt. I dag är trygghetssystemen anpassade till nuvarande pensionsåldersnivå. Ska vi ändra det så att pensionsåldern ökar så är det för oss helt självklart att anställningstrygghet och trygghetssystemen måste följa med. Då krävs det ändringar både i de offentliga systemen som politikerna förfogar över och i de kompletterande kollektivavtalade systemen. Där har Svenskt Näringsliv tydligt deklarerat att de inte står bakom avsiktsförklaringen. De har också sagt senast i dag att de inte tycker att anställningstryggheten ska följa med. Det innebär ju i praktiken att de säger att trots att de ser att det finns ett behov av att människor jobbar längre för att förstärka sin pension så säger de också att det är upp till arbetsgivaren att bestämma vem som ska få rätten att jobba längre. Det är för oss helt oacceptabelt. Det kan inte vara ett lotteri där arbetsgivaren bestämmer vem som ska få chansen och rätten att jobba kvar. Anställningstryggheten måste följa med.

Läs mer Unionen: Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.