Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Unionen: Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

Snart kan anställda få rätt att jobba kvar tills de fyller 69. En nödvändig förändring, anser Unionen, som dock anser att det krävs satsningar på arbetsmiljö och kompetensutveckling om höjd pensionsålder ska kunna bli verklighet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Unionen tror att höjd pensionålder är en förutsättning för att pensionsystemet ska fungera. Dock kräver en höjning satsningar på såväl arbetsmiljö som kompetensutveckling. Colourbox.com

Genom att höja pensionsåldrarna ska anställda förmås stanna längre i arbetslivet. Det är avsikten bakom det förslag som, enligt Dagens Nyheter, kan komma från regeringen nästa år.

Förslaget skulle innebära att den tidigaste pensionsåldern, det vill säga den ålder när man har rätt att plocka ut sin allmänna pension, höjs från 61 till 63 år. Samtidigt skulle rätten för anställda att få jobba kvar höjas från 67 till 69 år.

Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, konstaterar att pensionsåldern måste höjas för att pensionssystemet ska vara hållbart i fortsättningen när vi lever längre och andelen pensionärer i förhållande till andelen som arbetar ökar.

Unionen har två ingångar i frågan om höjd pensionsålder.

– Dels måste en sådan höjning gå hand i hand med satsningar på förbättrad arbetsmiljö. Vi vet att tjänstemännen drabbas hårt av stress och pressas hårt för att klara av sina arbetsuppgifter i dag, därför måste både arbetsgivare, fack och regering fundera över vad som måste göras om pensionsåldern höjs, säger Henrik Ehrenberg.

– Dels handlar det om kompetensutveckling. När man förväntas arbeta längre kommer kraven på att man ska kunna byta jobb och arbetsuppgifter öka. Därför måste möjligheten att kunna byta spår i livet fungera bättre än i dag.

Båda dessa punkter förväntar sig Unionen ska finnas med i regeringens proposition när förslaget om höjd pensionsålder läggs fram.

Dessutom måste regelverken framför allt vad gäller arbetslöshetsförsäkringen och sjukersättningen, som tidigare kallades förtidspension, ses över och förändras när pensionsåldern höjs, anser Unionen.

Läs mer: Bättre hälsa och tuffare regler får äldre att jobba längre

Arbetsmarknadens parter uppges att i stort sett stå bakom de planerade förändringarna. Det stora undantaget är arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv som anser att en höjning av pensionsåldern från 67 till 69 år skulle hämma företagens vilja att anställa äldre eftersom riskerna ökar för mycket.

Även på LO-sidan finns dock invändningar. Kommunals ordförande Tobias Baudin påpekar för TT att medlemmarnas snittålder för pensionering är strax över 63 år, detta på grund av den tuffa arbetsmiljön med otrygga arbetsvillkor och för få anställda.

– Det känns som väldigt verklighetsfrånvänt för medlemmarna när det börjar pratas om att jobba till 69, säger Tobias Baudin till TT.

Kommunal vill att både arbetslöshetsförsäkringen och sjukersättningen höjs till 67 år i samband med en höjd pensionsålder.

Tidigare har det sagts att de nya reglerna ska kunna finnas på plats 2020. Enligt Dagens Nyheter kan det dock bli senare. Det kan även införas övergångsregler som gör att de som är nära pensioneringen inte berörs,

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Lista: Pensioneringens 7 faser

Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Johanna Rovira Publicerad 17 november 2025, kl 06:01
Två gubar på en parkbänk
Att hamna på en parkbänk som pensionär kan bli verklighet i ett av pensioneringens sju stadier. Men det behöver inte sluta där. Foto: Johanna Rovira
  1. Förväntansfasen

    Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.

     

  2. Åh fasen-fasen

    Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.

     

  3. Förnekelsefasen

    Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.

     

  4. Besvikelsefasen

    När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.

     

  5. Förhandlingsfasen

    Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering. 

     

  6. Depressionsfasen

    En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.

     

  7. Acceptansfasen

    I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare. 

Brasklapp: 

Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.  

 

  

Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.