Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen: ”Det måste löna sig att jobba"
Unionen välkomnar höjningen av garantipensionen för dem som har det tuffast ekonomiskt. Men höjs inte avsättningen till den allmänna pensionen riskerar pensionssystemet att förlora en del av sin legitimitet, anser förbundet.
I regeringens höstbudget höjs garantipensionen med 200 kronor i månaden. Taket i bostadstillägget höjs samtidigt från 5 600 kronor till 7 000 kronor i månaden för att bättre motsvara dagens hyresnivåer. Syftet med förändringarna i pensionssystemet är att förbättra ekonomin för de pensionärer som har svårast att få ekonomin att gå ihop.
Unionen ser positivt på höjningen av garantipensionen.
– Den som inte har tjänat så mycket ska inte behöva leva på luft som pensionär. Det handlar bland annat om personer som har arbetat mycket deltid, har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden eller som har kommit hit sent i livet. Det är en del av välfärdssamhället, säger förbundets pensionsexpert Hans Norin.
Men det finns en fara med att höja garantipensionen utan att avsättningen till den allmänna pensionen – som till stor del bestäms av den totala inkomsten under en livstid – höjs. Skillnaden blir liten mellan vad den som har haft en låg inkomst får i allmän pension och vad den som har jobbat mycket lite eller inte alls får i garantipension.
– Vår uppfattning är att det är bra om det finns incitament som gör att det lönar sig att arbeta. Vi behöver folk som jobbar för att få in skatteintäkter. Ska det finnas legitimitet i systemet finns det därför en poäng i att pensionen påverkas av hur mycket en individ arbetar, säger Hans Norin.
Forena, det största facket inom försäkringsbranschen, anser också att de som har arbetat många år missgynnas av förändringarna pensionssystemet. Det blir inte mycket mer i pension till den som har tjänat lite under ett helt arbetsliv jämfört med den som bara har jobbat några år.
– Det här går klart emot syftet att pensionen ska gynnas efter prestation. Redan innan höjningen av grundskyddet har vi sett extremfall där det skiljer sig väldigt lite i pension mellan de som har arbetat hela livet och de som inte har gjort det. Nu kommer det minska ytterligare, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena, till Arbetsmarknadsnytt.
Både Forena och Unionen vill nu att avsättningen till den allmänna pensionen höjs från dagens 17,21 procent till 18,5 procent av inkomsterna upp till 7,5 basbelopp. Höjs avsättningen får de som har arbetat ut mer i allmän pension.
– Då blir det större skillnad mellan att inte jobba och att jobba lite, säger Hans Norin.
Allmän pension
Den allmänna pensionen betalas ut av staten och grundas på alla inkomster en individ har betalt skatt för under hela livet.
Den allmänna pensionen består bland annat av inkomstpension och premiepension. Inkomstpension är den stora delen, premiepensionen kan den som vill placera i fonder få.
Både inkomstpensionen och premiepensionen påverkas av den inkomst en individ har haft under hela livet.
GARANTIPENSION
Den som har haft en låg eller ingen arbetsinkomst under livet kan få garantipension. Pensionen grundas inte på inkomst utan bestäms av hur länge individen har bott i Sverige. För att få full garantipension ska individen har varit bosatt i Sverige i 40 år.
För den som har inkomstgrundade pensioner - som inkomstpension, änkepension eller utländsk pension – minskar garantipensionen stegvis tills en viss nivå på pensionen har uppnåtts. Gränsen för att få garantipension blir vid årsskiftet 12 318 kronor i månaden före skatt för ogifta och 10 965 kronor för gifta.
Som mest kan garantipensionen i dag bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta. År 2020 höjs garantipensionen med maximalt 200 kronor i månaden.
Pensionsmyndigheten
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
Få högre pension – genom att vänta
Få högre pension – genom att vänta
Få högre pension – genom att vänta
