Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Unionen: ”Det måste löna sig att jobba"

Unionen välkomnar höjningen av garantipensionen för dem som har det tuffast ekonomiskt. Men höjs inte avsättningen till den allmänna pensionen riskerar pensionssystemet att förlora en del av sin legitimitet, anser förbundet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Janerik Henriksson/TT
"Det är bra om det finns incitament som gör att det lönar sig att arbeta. Vi behöver folk som jobbar för att få in skatteintäkter", säger Unionens pensionsexpert. Janerik Henriksson/TT

I regeringens höstbudget höjs garantipensionen med 200 kronor i månaden. Taket i bostadstillägget höjs samtidigt från 5 600 kronor till 7 000 kronor i månaden för att bättre motsvara dagens hyresnivåer. Syftet med förändringarna i pensionssystemet är att förbättra ekonomin för de pensionärer som har svårast att få ekonomin att gå ihop.

Unionen ser positivt på höjningen av garantipensionen.

– Den som inte har tjänat så mycket ska inte behöva leva på luft som pensionär. Det handlar bland annat om personer som har arbetat mycket deltid, har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden eller som har kommit hit sent i livet. Det är en del av välfärdssamhället, säger förbundets pensionsexpert Hans Norin.

Men det finns en fara med att höja garantipensionen utan att avsättningen till den allmänna pensionen – som till stor del bestäms av den totala inkomsten under en livstid – höjs. Skillnaden blir liten mellan vad den som har haft en låg inkomst får i allmän pension och vad den som har jobbat mycket lite eller inte alls får i garantipension.

– Vår uppfattning är att det är bra om det finns incitament som gör att det lönar sig att arbeta. Vi behöver folk som jobbar för att få in skatteintäkter. Ska det finnas legitimitet i systemet finns det därför en poäng i att pensionen påverkas av hur mycket en individ arbetar, säger Hans Norin.

Forena, det största facket inom försäkringsbranschen, anser också att de som har arbetat många år missgynnas av förändringarna pensionssystemet. Det blir inte mycket mer i pension till den som har tjänat lite under ett helt arbetsliv jämfört med den som bara har jobbat några år.

– Det här går klart emot syftet att pensionen ska gynnas efter prestation. Redan innan höjningen av grundskyddet har vi sett extremfall där det skiljer sig väldigt lite i pension mellan de som har arbetat hela livet och de som inte har gjort det. Nu kommer det minska ytterligare, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena, till Arbetsmarknadsnytt.

Både Forena och Unionen vill nu att avsättningen till den allmänna pensionen höjs från dagens 17,21 procent till 18,5 procent av inkomsterna upp till 7,5 basbelopp. Höjs avsättningen får de som har arbetat ut mer i allmän pension.

– Då blir det större skillnad mellan att inte jobba och att jobba lite, säger Hans Norin.

Allmän pension

Den allmänna pensionen betalas ut av staten och grundas på alla inkomster en individ har betalt skatt för under hela livet.

Den allmänna pensionen består bland annat av inkomstpension och premiepension.  Inkomstpension är den stora delen, premiepensionen kan den som vill placera i fonder få.

Både inkomstpensionen och premiepensionen påverkas av den inkomst en individ har haft under hela livet.

GARANTIPENSION
Den som har haft en låg eller ingen arbetsinkomst under livet kan få garantipension. Pensionen grundas inte på inkomst utan bestäms av hur länge individen har bott i Sverige. För att få full garantipension ska individen har varit bosatt i Sverige i 40 år.

För den som har inkomstgrundade pensioner - som inkomstpension, änkepension eller utländsk pension – minskar garantipensionen stegvis tills en viss nivå på pensionen har uppnåtts. Gränsen för att få garantipension blir vid årsskiftet 12 318 kronor i månaden före skatt för ogifta och 10 965 kronor för gifta.

Som mest kan garantipensionen i dag bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta. År 2020 höjs garantipensionen med maximalt 200 kronor i månaden.

Pensionsmyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.