Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unga riskerar att gå miste om tjänstepension
Många unga känner inte till hur pensionssystemet fungerar. Det gör att de skjuter upp inträdet på arbetsmarknaden, och riskerar att gå miste om viktiga pensionspengar.
Bara en av hundra unga i åldrarna 15-24 år tycker att facket har ett ansvar för deras pension. Det framgår av en undersökning som Alecta och Ungdomsbarometern presenterade i maj om ungdomars attityd till pensionen.
– Det är en sorgligt låg siffra, eftersom jag vet vilken jättestor roll facken har haft för att förhandla fram riktigt bra pensionsvillkor, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström.
Av studien framgår inte vad den låga siffran beror på, men Staffan Ström tror att en förklaring kan vara att tjänstemannafacken – där Unionen väger tungt – på senare år har haft en icke-konfrontativ linje när de förhandlat fram tjänstepensioner, andra förmåner och arbetsvillkor tillsammans med arbetsgivaren.
– Tyvärr får bra pensionslösningar inte samma uppmärksamhet när de skapas i förhandlingsrummet som när man går med plakat på gatan, säger han.
Tjänstepensionen är ett viktigt komplement till allmänna pensionen och det privata pensionssparandet. Bland dem som går i pension nu kommer i genomsnitt 20 procent av den totala pensionen från tjänstepensionen. När det är dags för dem som kommer ut på arbetsmarknaden i dag att pensionera sig står tjänstepensionen i många fall för uppåt 30-40 procent, enligt Alecta.
– Det är facket som har förhandlat fram tjänstepensionen tillsammans med arbetsgivarna, för att vi inte ska behöva betala höga avgifter och försörja banker, försäkringsbolag, fondförvaltare och försäkringsmäklare med våra pensionspengar, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.
Hon tror att den viktigaste förklaringen till att unga inte känner till fackets roll när det gäller pensionen är att det inte görs några tjänstepensionsinbetalningar före 25 år.
– Den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP omfattar anställda i åldrarna 25-65 år, arbetsgivarna behöver alltså inte betala in tjänstepension för de yngsta och de äldsta på arbetsmarknaden. Att ITP inte omfattar dem som är under 25 år är nog den främsta anledningen till att de saknar kunskap om kollektivavtalad tjänstepension, säger hon.
Men de ungas okunskap om tjänstepensionen kan få allvarliga följder.
– Den tråkiga konsekvensen är att många studerar länge, har tillfälliga jobb och reser under många år. Det gör att de inte får någon tjänstepension inbetald när de är mellan 25 och 30 år heller, säger Gunilla Krieg.
Både Staffan Ström och Gunilla Krieg understryker att det som påverkar pensionen mest är hur länge vi arbetar.
– Det svenska pensionssystemet bygger på att vi jobbar heltid i 40 år för att komma upp i de nivåer som systemet är satt att leverera, säger Staffan Ström.
Och det är viktigt att jobba på en arbetsplats där det finns kollektivavtal.
– De som arbetar på företag som saknar kollektivavtal får ofta ingen tjänstepension alls. De som startar eget betalar sällan in till pensionen även om företaget går bra. Och de som har timanställningar, egenanställningar eller gig-jobb får sällan pensionsinbetalningar utöver allmän pension, tillägger Gunilla Krieg.
Enligt Gunilla Krieg bör facket bli bättre på att informera om att den genomsnittliga allmänna pensionen före skatt var 12 600 kronor i månaden i januari 2019, enligt Pensionsmyndigheten. Den högsta allmänna pensionen låg i nivå med lägstalönerna i kollektivavtalen, cirka 18 000 – 20 000 kronor i månaden.
– Det är nog ingen som vill leva på vare sig genomsnittlig eller högsta möjliga allmän pension i många år efter 65 år. Därför är det viktigt att ha kollektivavtalad tjänstepension under åren 25-65 år.
En annan följd av att unga inte känner till att facket påverkar pensionen kan bli att färre ser fördelar med ett fackligt medlemskap – vilket i förlängningen kan göra att facket får mindre att säga till om bland annat när det gäller tjänstepensionerna.
– Över tid går det ur över den svenska modellen, som ju bygger på att vi har två starka förhandlingsparter – arbetstagare och arbetsgivare, säger Staffan Ström.
*Undersökningen bygger på intervjuer med 1 588 ungdomar mellan 15-24 år i hela landet, som svarade på frågor om sparande och pension i oktober och november 2018.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
