Bara en av hundra unga i åldrarna 15-24 år tycker att facket har ett ansvar för deras pension. Det framgår av en undersökning som Alecta och Ungdomsbarometern presenterade i maj om ungdomars attityd till pensionen.
– Det är en sorgligt låg siffra, eftersom jag vet vilken jättestor roll facken har haft för att förhandla fram riktigt bra pensionsvillkor, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström.
Av studien framgår inte vad den låga siffran beror på, men Staffan Ström tror att en förklaring kan vara att tjänstemannafacken – där Unionen väger tungt – på senare år har haft en icke-konfrontativ linje när de förhandlat fram tjänstepensioner, andra förmåner och arbetsvillkor tillsammans med arbetsgivaren.
– Tyvärr får bra pensionslösningar inte samma uppmärksamhet när de skapas i förhandlingsrummet som när man går med plakat på gatan, säger han.
Tjänstepensionen är ett viktigt komplement till allmänna pensionen och det privata pensionssparandet. Bland dem som går i pension nu kommer i genomsnitt 20 procent av den totala pensionen från tjänstepensionen. När det är dags för dem som kommer ut på arbetsmarknaden i dag att pensionera sig står tjänstepensionen i många fall för uppåt 30-40 procent, enligt Alecta.
– Det är facket som har förhandlat fram tjänstepensionen tillsammans med arbetsgivarna, för att vi inte ska behöva betala höga avgifter och försörja banker, försäkringsbolag, fondförvaltare och försäkringsmäklare med våra pensionspengar, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.
Hon tror att den viktigaste förklaringen till att unga inte känner till fackets roll när det gäller pensionen är att det inte görs några tjänstepensionsinbetalningar före 25 år.
– Den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP omfattar anställda i åldrarna 25-65 år, arbetsgivarna behöver alltså inte betala in tjänstepension för de yngsta och de äldsta på arbetsmarknaden. Att ITP inte omfattar dem som är under 25 år är nog den främsta anledningen till att de saknar kunskap om kollektivavtalad tjänstepension, säger hon.
Men de ungas okunskap om tjänstepensionen kan få allvarliga följder.
– Den tråkiga konsekvensen är att många studerar länge, har tillfälliga jobb och reser under många år. Det gör att de inte får någon tjänstepension inbetald när de är mellan 25 och 30 år heller, säger Gunilla Krieg.
Både Staffan Ström och Gunilla Krieg understryker att det som påverkar pensionen mest är hur länge vi arbetar.
– Det svenska pensionssystemet bygger på att vi jobbar heltid i 40 år för att komma upp i de nivåer som systemet är satt att leverera, säger Staffan Ström.
Och det är viktigt att jobba på en arbetsplats där det finns kollektivavtal.
– De som arbetar på företag som saknar kollektivavtal får ofta ingen tjänstepension alls. De som startar eget betalar sällan in till pensionen även om företaget går bra. Och de som har timanställningar, egenanställningar eller gig-jobb får sällan pensionsinbetalningar utöver allmän pension, tillägger Gunilla Krieg.
Enligt Gunilla Krieg bör facket bli bättre på att informera om att den genomsnittliga allmänna pensionen före skatt var 12 600 kronor i månaden i januari 2019, enligt Pensionsmyndigheten. Den högsta allmänna pensionen låg i nivå med lägstalönerna i kollektivavtalen, cirka 18 000 – 20 000 kronor i månaden.
– Det är nog ingen som vill leva på vare sig genomsnittlig eller högsta möjliga allmän pension i många år efter 65 år. Därför är det viktigt att ha kollektivavtalad tjänstepension under åren 25-65 år.
En annan följd av att unga inte känner till att facket påverkar pensionen kan bli att färre ser fördelar med ett fackligt medlemskap – vilket i förlängningen kan göra att facket får mindre att säga till om bland annat när det gäller tjänstepensionerna.
– Över tid går det ur över den svenska modellen, som ju bygger på att vi har två starka förhandlingsparter – arbetstagare och arbetsgivare, säger Staffan Ström.
*Undersökningen bygger på intervjuer med 1 588 ungdomar mellan 15-24 år i hela landet, som svarade på frågor om sparande och pension i oktober och november 2018.
