Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Två miljoner ur klubbkassan för att stämma Unionen

Kabinanställda på SAS anser sig snuvade på pensionspengar och planerar att stämma Unionen. Kabinklubben skänker nu två miljoner kronor ur klubbkassan för att hjälpa medlemmarna att få till en rättslig prövning.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Johan Nilsson/TT

Kollega har tidigare rapporterat om att kabinanställda på SAS har förberett en stämning mot Unionen eftersom de anser att de snuvats på sina inbetalade pensionspengar. Cirka 300 personer berörs av pensionslösningen som kom till i samband med krisuppgörelsen mellan flygbolaget och Unionen hösten 2012.

1974 gick facket med på 2,5 procents lönesänkning för att möjliggöra för medlemmarna att gå i pension redan vid 60 år. Men vid krisuppgörelsen i Köpenhamn gick Unionen med på att skjuta fram pensionsåldern till 65 år. Medlemmarna anser att Unionen därmed gett sig på pensionspengar de inte förfogar över.

För att kunna finansiera en domstolsprövning har 121 kabinanställda satsat 10 000 kronor var. Men summan man fick ihop visade sig vara långt ifrån tillräcklig för att bekosta processen och man sökte därför pengar från den egna kabinklubben.

Klubben har förhållit sig passiv i konflikten, tills nu. På klubbens årsmöte i onsdags beslutades att man ska hjälpa de berörda medlemmarna i deras process mot Unionen.
– Det stämmer. Beslutet blev att klubbkassan, efter behov, ska betala in pengar till ett klientmedelskonto hos advokaten Ulf Öberg till ett maxbelopp av två miljoner kronor, säger CG Hjort, Unionens biträdande förhandlingschef, som var med på årsmötet.

– Det här handlar om enskilda medlemmar som genom ombud kanske kommer att stämma Unionen. Det är inte Unionen som stämmer Unionen.

Trots årsmötets beslut påpekar CG Hjort att klubben måste förhålla sig neutral i frågan eftersom man i Köpenhamn gav Unionen mandat att träffa uppgörelsen.
– Enskilda individer i klubbstyrelsen stödjer processen. Här har vi en uppgift att se till att man inte blandar ihop enskilda individer med klubbuppdraget. Men risken för sammanblandning är uppenbar, säger han.

På årsmötet i tisdags valdes en helt ny klubbstyrelse. Eftersom protokollet inte är justerat och ledamöterna inte ens hunnit ha ett första möte vill ingen kommentera beslutet. SAS kabinklubb har 578 medlemmar och en välfylld klubbkassa med totala tillgångar på fyra miljoner kronor i bundna papper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.