Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.

Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.

– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.

– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.

Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?

– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.

Varför så dystra budskap om pensionen?

Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.

– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.

En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.

– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.

Allmänna pensionen en bra grund

En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.

Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.

– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.

Pensionssparande kan minska effekten av deltid

Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.

– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.

Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?

– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.

Text: Rickard Jakbo.

Budskapet från politiker och experter är att vi bör arbeta allt längre för att pensionen inte ska bli för låg. Men hur ska vi orka? Ett svar kan vara att gå ned i arbetstid och fylla ut inkomsttappet med pension. Visserligen sänks pensionsinbetalningarna något eftersom de beräknas på lönen, men om du orkar arbeta flera år extra ökar du din framtida pension.

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, framhåller tre saker som viktigare än allt annat för dig som överväger denna möjlighet. Det första är att komma överens med din arbetsgivare.

– Om du ska gå ned i arbetstid är det alltid en överenskommelse med arbetsgivaren. Därför måste du börja där och kolla om det är en möjlighet.

I så gott som alla Unionens kollektivavtal finns flexpension, en förstärkt möjlighet att jobba deltid för de som närmar sig pensionsåldern. Arbetsgivaren måste motivera ett eventuellt nej till deltid, och facket kan begära förhandling vid ett nej. Avtalet innebär också att mer pengar har avsatts till din tjänstepension.

När du har fått klartecken ska du avgöra vilken eller vilka pensioner du ska ta ut på deltid.

– Det andra som är bra att känna till är att den allmänna pensionen är väldigt flexibel, säger Monica Zettervall.

Risk för statlig skatt

Till skillnad från tjänstepensionen kan du ändra dig gällande statens allmänna inkomstpension. Här finns inte heller något krav på att du måste pensionera dig en viss grad, som gäller för tjänstepensionen. Oavsett hur mycket du arbetar kan du välja att ta ut din allmänna pension till 25, 50, 75 eller 100 procent. Så är det inte med tjänstepension.

– Om du till exempel ska ta ut 25 procent av din tjänstepension måste du gå ned till 75 procent i arbetstid. Därför brukar nog de flesta ta ut den allmänna pensionen först. Där kan man ju också ångra sig om utbetalningarna, vilket man alltså än så länge inte kan med tjänstepensionen.

Om du ändå bestämmer dig för att ta ut tjänstepensionen först menar Unionens egen pensionsexpert Hans Norin att det är bra att först ta reda på alla dina pensioner. Du kan ju ha tjänat in till flera tjänstepensioner genom livet.

– När du har fått en samlad bild kan du lättare fundera över hur, när och på vilket sätt du vill ta ut dessa. Beroende på din situation kan du välja olika starttidpunkter och uttagstider för olika tjänstepensioner, säger han.

Den tredje saken du bör tänka på är skatten – att inte hamna över drygt 50 000 kronor när pensionen och inkomsten räknas ihop.

– Om lön och pension tillsammans hamnar över gränsen för statlig skatt får du betala onödigt mycket i skatt, säger Monica Zettervall.

Garantipension ett grundskydd

För dig som haft låg till medelhög inkomst genom livet finns ytterligare en sak att tänka på. Kanske har du då rätt till det statliga grundskyddet garantipension som ska kompensera för en låg pension. Den betalas ut från 66 års ålder (2024) och har du rätt till den lär inte din pension växa så mycket om du skjuter på din pension till efter 66 års ålder. Om du gör det hamnar din inkomstbaserade pension förmodligen ändå under den statliga grundskyddsnivån.

– Till den gruppen brukar vi säga att de kan börja ta ut garantipensionen från den ålder man har rätt till den, just nu 66 års ålder, säger hon.

På Minpension.se kan du se vilka pensioner du har rätt till.

Text: Rikard Jakbo

Där främst tre faktorer som i hög grad påverkar din totala pension. Den första faktorn är vad du tjänar under hela livet. Den andra är om du har gott om kapital i den allt viktigare tjänstepensionen som arbetsgivaren betalar in. Dessa faktorer kan du inte påverka så mycket sent i yrkeslivet. Men du kan påverka den tredje faktorn – när och hur du tar ut din pension.

Till hjälp finns tumregler från Pensionsmyndigheten, där man utgår från en så kallad riktålder (se faktaruta). Tumreglerna säger att om du slutar arbeta helt och tar ut din pension före det år du fyller 66 år minskar din totala pension med 6–7 procent för varje år du tidigarelägger din pensionering. Går du i pension det år du fyller 65 minskar pensionen med runt 7 procent, går du vid 64 minskar den med ytterligare 7 procent.

Så mycket kan du tjäna på att vänta

För dig som medelinkomsttagare med en lön på 35 500 kronor betyder det cirka 3 000 kronor mindre i månaden i pension livet ut.

Om du i stället senarelägger din pension ett år, ökar du summan med 6–7 procent för varje år du skjuter upp beslutet.

– Det beror bland annat på att pengarna betalas ut under kortare tid, men också på att du fortsätter att tjäna in till pensionen så länge du arbetar, säger Pensionsmyndighetens analytiker Erik Ferm.

Har du 45 000 kronor i månadslön och tjänstepensionsavtalet ITP 2 ökar du enligt tumreglerna din pension från 26 900 kronor till 32 200 kronor i månaden om du går vid 67 år i stället för vid 64. Skillnaden blir hela 10 000 kronor i månaden för dig som pensionerar dig vid 70 i stället för 66.

Halvtidspension – så funkar det

Betyder det att du måste slita hårt på heltid långt upp i åldern för att undvika ett privatekonomiskt ras som pensionär? Inte riktigt. För om du tar ut din pension på halvtid och samtidigt jobbar halvtid ser det genast betydligt ljusare ut.

– Att ta ut halva pensionen ett år tidigare än riktåldern ger normalt 3 till 3,5 procent lägre pension. Och om man samtidigt jobbar 50 procent tjänar man in nya pensionsrätter som höjer pensionen. Den totala effekten blir då bara 2 procent mindre pension per månad, när man till slut går helt i pension, säger Erik Ferm.

Ibland hör man folk säga att tidigt uttag av pension inte leder till så mycket mindre i plånboken, då pensionssumman sprids ut under en längre tidsperiod. I praktiken är det inte så enkelt. Skatten på pensionsutbetalningar är nämligen högre före 66 års ålder än efter.

Även gränsen för statlig skatt – i år 51 275 kronor i månaden – är betydelsefull. Om du med relativt hög inkomst fortsätter att arbeta samtidigt som du tar ut en stor del av din pension är risken stor att du hamnar över denna gräns.

– Sannolikheten är stor att delar av det försvinner i statlig skatt, säger pensionsekonomen Dan Adolphson Björk på e-tjänsten minpension.se.

Hur lång tid du väljer att ta ut tjänstepensionen på påverkar också. I Pensionsmyndighetens exempel räknar man med livsvarig utbetalning, men många tar ut tjänstepensionen på fem eller tio år.

Om någon del av din framtida pension är garantipension – statens grundskydd mot fattigdom – påverkar det beräkningarna ovan. Med en stor del garantipension tjänar man inte så mycket på att skjuta på uttaget till efter 66 års ålder.

På minpension.se kan du få information om din pension. Gör flera pensionsprognoser, med olika startår för dina pensionsuttag.

– Jämför resultaten innan du bestämmer dig. Du kan prata med de aktörer som förvaltar dina pensioner, alltså banker, försäkrings- och pensionsbolag och naturligtvis Pensionsmyndigheten. De är ofta bra på att hjälpa till och tolka siffrorna, säger Dan Adolphson Björk.

Du kan också få tips om din tjänstepension ITP av fackens och arbetsgivarnas nya vägledningstjänst avtalat.se, där du från och med mars i år även kan göra val som rör ITP.

Fotnot: Alla belopp gäller före skatt.

Text: Rickard Jakbo