Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Efter 45 år på bruket – nu går Håkan i pension

Sällan har begreppet ”fast anställning” varit så passande som i Håkan Olssons fall. Snart går han i pension efter mer än 45 år på massabruket Södra Cell i Mönsterås, där han började som springpojke redan i tidiga tonåren.
Niklas Hallstedt Publicerad
Privat, Per Pixel Petersson/Södra Skogsägarna
Håkan Olsson har jobbat på samma arbetsplats sedan tidiga tonåren. Privat, Per Pixel Petersson/Södra Skogsägarna

Så här i efterhand kan det verka som om Håkan Olssons yrkesliv var utstakat i förväg. Hans pappa jobbade på massabruket i småländska Mönsterås, detsamma gällde Håkans scoutledare. Scoutledaren, som var anställd på personalavdelningen, erbjöd jobb som springpojke på sommar- och jullov när Håkan gick i åttan.

Sedan rullade det på. I gymnasiet sommarjobbade han på bruket, efter lumpen, 21 år gammal, fick han jobb som elektriker. Det var 1975, alltså 46 år sedan. Några år senare blev han chef för en mindre grupp skiftgående underhållskillar och tog steget över till tjänstemannasidan.

Därefter har han bland annat hunnit med att vara förrådschef under ett antal år, för att avsluta karriären med att ha samordningsansvaret för kontroll och provning av tryckutsatt utrustning på bruket.

Det är också det senaste arbetet som han tycker har varit roligast.

– Till skillnad mot mina andra jobb på bruket, så fanns inte det här tidigare. Då var det flera som delade på arbetsuppgifterna. Därför har jag fått utveckla det själv till stor del, säger Håkan Olsson som har några månader kvar i tjänsten, den sista april går han i pension som 67-åring.

Är det ett svårt jobb?
– Nej, det är som det alltid är: Det man kan är inte svårt. Det som de flesta ryggar för är att man måste läsa in sig på många juridiska dokument, bland annat fem eller sex EU-direktiv.

Håkan, som också varit fackligt aktiv, de senaste tio åren som Unionenklubbens ordförande, har alltid trivts på jobbet. Ändå handlar typiskt nog hans bästa minne av jobbet om när han inte var där.

Det var i början av 1990-talet då han under en period bara arbetade kvällar och nätter. Den inarbetade tiden gjorde att han kunde gå på en semester från midsommar till september det året.

– Vårt första barn, vår dotter var tre år, och vi fick en underbar sommar tillsammans.

Har det funnits några dystra stunder på jobbet?
– Ja, under perioder av neddragningar, då blir det alltid en stor oro. Nu är det rätt så länge sedan, men 2010 var det ett tiotal medlemmar i Unionen som fick gå hem.

Vad ska han då göra nu när han själv får gå hem? Någon större oro för att bli sysslolös har han inte. Han gillar att bygga saker, både i trä och metall. Till huset där han bor har han en egen smedja där han tillverkar det han kallar ”konstföremål”.

– Jag bankar på lite järn. Det är inte så jätteavancerat, men jag tycker om att forma till saker.

Ytterligare sysselsättning lär barnbarnen, varav det andra är på gång, stå för. Och skulle inte det räcka till har han ett levande kulturintresse.

–  Jag och hustrun går gärna på teater. Det finns lite grann i Kalmar några mil bort, men vi åker också gärna till Stockholm, Göteborg och Malmö för att ta del av kulturutbudet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.