Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Dålig koll på pension vid utlandsjobb

Med en oavslutad examen i japanska i bagaget var inte möjligheterna stora på den svenska arbetsmarknaden för Pontus Nylén. Jobbet på Ikea Japan blev hans väg in.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
För Pontus Nylén rådde det ingen tvekan när han blev erbjuden jobb på Ikea Japan. Han hade dock ingen tanke på sociala försäkringar, som pension och a-kassa. Colourbox.com

Pension och sjukförsäkring var det sista som Pontus Nylén tänkte på när han som 25-åring fick chans att jobba för Ikea Japan. Det delar han med många andra. En ny rapport från PTK visar att knappt hälften av de tjänstemän i privat sektor som jobbar utomlands bryr sig om att ta reda på hur socialförsäkringar som pension, a-kassa och sjukförsäkring påverkas av att de arbetar utanför Sverige.

– För mig fanns det inte en sekund av betänkande när jag fick erbjudandet att jobba i Japan. Det var ett jobb med bra lön, bra traktamente och fullt ös.

För Pontus Nylén blev det fem år på kundserviceavdelningen. Då, 2007, var Ikea i Japan nyöppnat och led, som Pontus Nylén säger, av en del ”barnsjukdomar”.

– Det blev en del kulturkrockar. I Japan går lojaliteten till företaget före allt, medan Ikea är känt för sin medarbetarpolicy och att privatlivet värderas högt. Här stötte man på japanska chefer som gärna satt och jobbade till klockan nio eller tio på kvällen.

Läs mer: Japans arbetsliv leder till döden

När kontraktet i Japan tog slut flyttade Pontus Nylén hem och började jobba med kundrelationer på Ikea Sverige. Eftersom arbetssätten på Ikea är lika världen över hade han självklart nytta av sina erfarenheter, säger han.

I PTK:s undersökning är det nästan hälften av tjänstemännen som tycker att deras erfarenheter togs om hand av arbetsgivaren efter att de kommit åter till Sverige. 15 procent av tjänstemännen svarade att arbetsgivaren tog hand om deras erfarenheter i låg eller mycket låg grad.

Majoriteten av tjänstemännen tyckte att det var mycket eller ganska lätt att komma tillbaka till det svenska arbetslivet. Den uppfattningen delar Pontus Nylén i stora drag, även om han påpekar att han här råkade ut för en omvänd kulturkrock.

Läs mer: Jobba utomlands - så funkar det

– Jag kom från ett land med extremt hög arbetsmoral med hundraprocentigt fokus på jobbet till ett mer lagom-Sverige. Här kan folk komma lite sent och ta en lite längre fika. Det där blev lite chockartat och bittert ibland eftersom jag sett resultatet av att man tar sitt jobb på största allvar. Samtidigt är det positivt att vi i Sverige tillåter oss att göra fel, att vara svaga och sjuka. Vi ser att vila är nödvändigt för att överhuvudtaget kunna prestera.

Ytterligare en sak som PTK:s rapport visar är att sex av tio tjänstemän anser att deras karriärer har gynnats av att ha arbetat utomlands.

– Att jobba i Japan har absolut varit väldigt bra för mig. Som humanist finns inga självklara anställningar eller karriärvägar, säger Pontus Nylén som nu är åter och söker jobb i Japan.

Exakt var han hamnar vet han ännu inte, däremot kommer han den här gången vara mer uppmärksam på vad som sker med socialförsäkringarna.

– Det är annorlunda nu när jag är 35.

Fakta

PTK:s rapport bygger på två undersökningar. I en har HR-personal som arbetar med personal som jobbar utomlands intervjuats. I den andra har tjänstemän i privat sektor som jobbat utomlands utfrågats.

Rapporten visar bland annat att de fem vanligaste länderna där tjänstemännen haft anställning är Danmark, Norge, Storbritannien, USA och Tyskland.

6 av 10 uppger att deras karriärer gynnats av att ha arbetat utomlands.

Majoriteten av företagen har rutiner för när en anställd ska flytta utomlands, en lägre andel har rutiner för den anställdes hemkomst.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Bättre pensioner för tjänstemän: ”En stor och positiv förändring”

Facken inom PTK och LO har kommit överens med Svenskt Näringsliv om nya kollektivavtal för tjänstepension. Totalt berörs 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 10 november 2026, kl 15:06
Martin Wästfelt, Unionen, framför Unionens logotyp samt en broschyr om pension.
Det nya pensionsavtalet innebär att arbetsgivarna ska betala in till tjänstepensionen från 24 till 67 års ålder. Förändringen berör 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän. Foto: Anders Wiklund/TT/Claudio Bresciani/TT.

–  Vi är inte nöjda, men det är en stor och positiv förändring, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

Överenskommelsen innebär bland annat att arbetsgivarna börjar betala in till tjänstepensionen vid 24 års ålder, i stället för vid 25 som det är i dag. Pensionsinbetalningarna fortsätter sedan fram till 67 år i stället för till 66 år. Förändringen börjar gälla 1 januari 2028.

Martin Wästfelt konstaterar att det finns tjänstemän som börjar jobba innan de fyller 24 och de som fortsätter efter att de har fyllt 67 år.

–  Vårt långsiktiga mål är att du ska tjäna in till tjänstepensionen under alla år du jobbar. Det som kommer in till den enskilde tjänstemannens pensionskonto styr den slutliga pensionen. När vi lever längre måste vi ha samlat ihop mer pengar för att få en bra pension under alla år vi ska vara pensionärer, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna får rabatt på omställningsavgiften

Svenskt Näringsliv har tidigare ansett att det har blivit för kostsamt för arbetsgivarna att betala in till tjänstepensionen till 67 års ålder.

– Det har parterna hanterat genom att Svenskt Näringslivs medlemsföretag får en rabatt på den avgift som de betalar till omställningsorganisationen. Ur vårt perspektiv är det en bra lösning som inte belastar våra medlemmar på något sätt, säger Martin Wästfelt.

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl är nöjd med överenskommelsen. Han säger att arbetsgivarna hela tiden varit öppna för att utöka åldersspannet för inbetalningar till kollektivavtalade pensioner och försäkringar.

– Kärnfrågan har varit hur de ökade kostnaderna ska hanteras. Parterna har tagit ansvar och landat i en välbalanserad lösning som säkrar tryggheten för de anställda samt värnar företagens konkurrenskraft, säger Mattias Dahl i ett pressmeddelande.

Det ska bli lättare att få omställningsstöd 

Överenskommelsen omfattar fler delar än pension, till exempel blir det lättare att kvalificera sig för stöd från TRR, en omställningsorganisation för privatanställda tjänstemän. PTK-förbunden går också över till en försäkring med föräldrapenningtillägg i stället för de föräldralöneregler som gäller i olika branschavtal.

– I ett antal av våra branschavtal ger lön över en viss nivå inte föräldralön. Så kommer det inte vara i den här försäkringen, här ersätts alla lönedelar, säger Martin Wästfelt.

För att överenskommelsen ska börja gälla krävs att alla berörda parter skriver under.

– Först då vet vi att allt faller på plats. Men vår bedömning är att så kommer att ske. Väldigt mycket står på spel. Om något hakar upp sig kan konflikt vänta, säger Martin Wästfelt.