Hoppa till huvudinnehåll
Pension

5 frågor och svar om tjänstepensionen

Utnyttja pengarna medan man är pigg och frisk eller låta försäkringen vara en trygghet li­vet ut? Tjänstepensionen är en vattendelare.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Under hur många år vill du ta ut din tjänstepension? Ska du spara eller slösa? Här får du svaren. Fredrik Sandberg/TT

Hur får jag ta ut min tjänste­pension?
– Du får ta ut din tjänstepension om du går i pension från och med 55-års ålder och på valfri tid, men den kortaste tiden är enligt lagen fem år. Du kan också välja att ta ut en viss del, exempelvis 25 procent i några år och sedan ta ut hela pensionen efter hand.  Tar du ut 25 procent, måste du sluta arbeta i motsvarande grad.

– ITPK är en del av din tjänstepension som motsvarar två procent av din årslön och betalas av din arbetsgivare. Den kan du välja att ta ut på två år.

Varför slösa?
– Vem vet hur länge du känner dig pigg och frisk. Bäst att spendera pengarna medan du kan njuta av livet. Som 80-åring kanske du varken har ork eller behov av att se nya delar av världen.

– Att plocka ut summan kan också vara ett sätt att ta kontroll över pengarna.

Varför spara?
– Försäkringsbolagen räknar med att den som går i pension vid 65 kommer att leva i ytterligare 22 till 24 år. Tar du ut din tjänstepension på fem år och gör av med dina privata besparingar så har du endast den allmänna pensionen kvar att leva för och den är låg. Vi är också piggare längre upp i åldern än tidigare och du kanske uppskattar samma upplevelser som 75-åring, som du gör i dag. 

Är tjänstepensionen skattefri?
– Nej, det kommer att dras inkomst­skatt från din tjänstepension så snart utbetalningarna påbörjas.

Vad händer med mina pengar om jag dör?
– Du kan välja att teckna ett återbetalningsskydd eller ett familjeskydd för att ta hand om dina närmaste ekonomiskt om du dör.  Återbetalningsskydd innebär att familjen får de pengar som finns inbetalda till tjänstepensionen, ITP 1 och ITPK Familjeskydd är en extra pension som din familj får om du avlider före en viss ålder.

– Men skydden är inte gratis, utan påverkar din egen pension påtagligt. Enligt Collectum kan en ingenjör som väljer bort återbetalnings­skyddet tjäna upp till 26 400 kronor på ett år.

ITP, vad är det?
ITP är en tjänstepension för privatanställda tjänstemän. Den innehåller två avdelningar:

  • ITP1 som är en premiebaserad ålderpension och gäller för dig som är född 1979 eller senare. Exakt hur stor din tjänstepension blir med den här lösningen beror på avkastningens storlek och vilken förvaltningsavgift som tas ut.
  • ITP2, som är en förmånsbestämd ålderspension, vilket innebär att storleken på pensionen är förbestämd men inte premien. Gäller för dig som är född 1978 eller tidigare.

Så tog vi ut tjänstepension under 2013

Siffrorna visar de val av tjänstepension som gjordes under 2013.

Livslångt uttag: 22 900
Uttag på 5 år: 4 400
Uttag på 10 år: 1 900
Uttag på 15 år: 900
Uttag på 20 år: 100

Exempel på månadsbelopp vid olika utbetalningsperioder (baserat på en person som vid pensionering tjänar 34 426 kr i månaden):

Uttag på 5 år: 13 055 kr/mån
Livslångt: 3 500 kr/mån

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.