Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på intelligenta robotar

I dag finns det robotar som kan klippa din gräsmatta och dammsuga ditt golv. I Japan har de till och med blivit ett substitut för äldreomsorg. Men vad händer när intelligenta robotar börjar fatta egna beslut? Thomas Hellström på Umeå universitet vet.
Lina Jonsson Publicerad

Thomas Hellström är lektor och leder forskningsgruppen intelligent robotteknik på Umeå universitet.

Vad är en intelligent robot?

- Det finns i dag en hel del robotar som verkar i industriella miljöer utan mänsklig kontakt och utan möjlighet till utveckling. När vi pratar om intelligenta robotar menar vi robotar som placeras i miljöer där de måste interagera med människor och där de själva kan lösa problem då oförutsedda händelser uppenbarar sig.

Vad skulle en sådan robot kunna hjälpa till med?

- Långsiktigt hoppas forskarna att de skulle kunna hjälpa till i hemmiljön. Vika tvätt, putsa fönster, hämta saker och kommunicera med familjen.

Finns det något liknande i dag?

- I dag finns det robotar som kan klippa gräset och dammsuga, men man kallar dem sällan för robotar. Det låter lite skrämmande.

Vad vill forskningen uppnå med robottekniken?

- Drömmen för alla forskare är förstås att tillverka en robot som är medveten, alltså som kan tänka. Men mer realistiskt är kanske att man lyckas skapa en robot som är så pass intelligent att den kan anpassas efter individen.

Är det inte skrämmande om de kan tänka själva?

- Scenariot att robotarna skulle ta över jorden är föga troligt. Däremot är det alltid en risk att ha maskiner som fattar egna beslut. Ta ett kraftverk till exempel, om en robot bestämmer sig för att öppna dammluckorna kan det få katastrofala följder. Det kan det förstås få med mänsklig inverkan också.

Vilka länder har kommit längst i utvecklingen?

Sverige ligger faktiskt långt fram i Europa. Annars ligger Japan och Sydkorea i framkant. I Japan har man kommit långt med att utveckla robotar som liknar människor. De ser potential för framtidens hemsjukvård. Robotarna ska till exempel kunna påminna patienten om att ta sina mediciner och ringa till sjukhuset eller anhöriga om den gamle uppvisar sjukdomstecken.

Finns det inte en risk att robotar skapar arbetslöshet bland människor?

- Jo, fast den risken har funnits ända sedan industrialismens början. Äldre arbeten kommer alltid att försvinna och ersättas av nya. Robottekniken skapar nya jobb för ingenjörer, programmerare och forskare.

Du håller i ett forskningsprojekt på Umeå universitet. Vad handlar det om?

- Vi har samlat ett antal forskare från hela världen som ska utveckla framtidens data- och roboteknik. Det är en salig samling av psykologer, programmerare, beteendevetare och representanter från olika företag som tillsammans försöker att komma på lösningar för framtidens teknik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.