Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Nya jobbhjältar korade

En majoritet Skåne med inslag av Värmland. Så beskriver årets uppstickare sig och de andra två jobbhjältarna som under måndagen prisades av Unionen för sina fackliga bedrifter
Johanna Rovira Publicerad
Patrik Nygren
Albin Rosberg, Jenny Sjöholm och Angelica Fors. Patrik Nygren

Årets uppstickare, Albin Rosberg, mjukvarutestare på säkerhetsföretaget Verisure i Malmö, bildade tillsammans med några kollegor klubb i ren frustration över den undermåliga informationen från företaget.

– Vi råkade på omvägar höra att företaget bytt kollektivavtal och undrade varför vi inte blivit involverade.

Som den föreningsmänniska han är kavlade han upp ärmarna och startade en klubb med målsättningen att vara en naturlig samarbetspart för arbetsgivaren. Efter en trög uppstartssträcka är målet uppnått. Med råge.

– Vi har kommit så långt att vi numer blir informerade om saker vi inte behöver vara informerade om, säger Albin Rosberg.

Årets nytänkare, Angelica Fors på Saab Dynamics i Karlskoga hade ett krav när hon övertog ordförandeklubban från sin företrädare för 18 månader sedan – alla i styrelsen skulle bidra.

– Dels insåg jag att jag inte skulle hinna göra allt själv, dels ville jag öka engagemanget i klubben. Så jag har jobbat med att skapa nya roller, berättar Angelica Fors.

Uppenbarligen har hennes delegationstaktik fallit väl ut, för någon eller några av de 280 medlemmarna har motiverat henne för att hon vänt upp och ner på klubbarbetet. Medlemsantalet har också ökat sedan hennes tillträde.

– Det beror delvis på att företaget har expanderat, men vi har lockat över några medlemmar från andra förbund. Jag tycker också att fler engagerar sig, det är lättare att få hjälp, säger Angelica Fors.

Årets eldsjäl, Jenny Sjöholm, ordförande för Peabs koncernklubbsedan 4,5 år och hemmahörande i Ängelholm, vet inte heller vem som nominerat henne, men hon har sina aningar.

– Jag undrar själv varför de tycker jag är en eldsjäl, men jag tror att det beror på att jag alltid är tillgänglig för att svara på frågor, bolla idéer eller att prata med.

Att vara tillgänglig för alla 1 000 Unionenmedlemmar på olika arbetsplatser runt om i Sverige måste vara något av en bedrift – det blir många resor och en hel del Skype-möten. Hon jobbar dessutom med annat 20 procent av sin arbetstid.

– Tanken var att jag skulle jobba fackligt 50 procent, men det funkade inte, det fackliga uppdraget tog för mycket tid. Ett tag var jag heltidsarvoderad, men jag vill ha en fot i verkligheten och eftersom jag lärt mig mycket om arbetsmiljö i det fackliga arbetet, arbetar jag som arbetsmiljösamordnare på 20 procent, säger Jenny Sjöholm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.