Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Vi ville ha en snabb lösning"

I lördags sattes punkt för månader av förhandlingar mellan Unionen och tre flygbolag. För de kabinanställda betyder uppgörelsen att man slipper scheman med arbetsveckor på 60 timmar.
- Jag tycker att det blev ett bra resultat, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
Linda Svensson Publicerad

Av de 18 flygbolag som Unionen har avtal med var det bara sex som saknade regleringar av arbetstiden. Utan ett avtal som säger annat kan flygbolagen luta sig mot ett EU-direktiv från 2008, som begränsar arbetstiden till max 60 timmar på sju dagar för flygande personal. Det ville Unionen ändra på.

I mitten av februari, efter frivillig medling och månader av förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, tog Unionen ut sina medlemmar på charterflygbolagen Primera Air, Novair och TUIfly i strejk.

Det sammanföll med sportlovet för stora delar av Sverige, men de flesta resenärer märkte inte av konflikten, eftersom charterbolagen i god tid hade sett till att boka om sina flygningar till andra bolag.

- Vi har inte prickat in sportlovsveckorna, vår avsikt är inte att allmänheten ska drabbas, så det blev ju väldigt bra. Men vi hade förhandlat väldigt länge, och vi ville uttömma alla möjligheter att nå en lösning utan stridsåtgärder. Till slut kommer man till en punkt när man inser att det inte går, och det var då vi varslade om konflikt, säger Niklas Hjert.

Det tog skruv. Den fjärde dagen av strejken kom Unionen överens med Primera och Novair. Dagen efter med TUIfly. På alla tre gäller numera att ingen ska schemaläggas för mer än 47,5 timmar på sju dagar.

Nu återstår arbetstidsförhandlingar med tre bolag; Norwegian, Malmö Aviation och City Airline.

- Jag vill inte gå in på alla överväganden vi gör, men vi kommer inte att avsluta det här förrän alla bolag har ett avtal som reglerar arbetstiden, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.