Krävs konkret hot för att få skyddade passbilder
Alla TCO-anställda kan inte få skyddade personuppgifter i passregistret, trots att organisationen begär det. Rikskriminalen gör i varje fall en individuell prövning om det finns behov av sekretess.
TCO har skickat in en begäran till rikskriminalen om att alla anställdas uppgifter i passregistret ska skyddas. SIF har begärt samma skydd för förbundsledning och chefer. Anledningen är rädsla för att den kampanj mot nazism som TCO driver skulle kunna leda till hot eller våld från aktiva nazister.
- Nästan hundra anställda på TCO kan omöjligt få skydd, säger Bengt Lönnroth som är kriminalinspektör och själv jobbat mot nazister.
- Det måste finnas skäl för varje enskild individ. Några frontpersoner som ofta propagerar mot nazister i media kan säkert få skydd, men inte alla anställda.
Rätten att få ta del av uppgifter som finns på myndigheter regleras genom offentlighetsprincipen, som ingår i grundlagarna. Som princip är allt offentligt men myndigheten kan vägra att lämna ut uppgifter om det finns risk att det skadar den enskilda individen.
Ett exempel är att kvinnor som trakasseras av före detta män eller pojkvänner kan få sekretessbelagda adressuppgifter i registren.
På senare tid har allt fler som arbetar mot nazister fått sina passbilder skyddade.
- Vissa nazistiska organisationer begär systematiskt ut passunderlag på personer som utmärkt sig som anti-nazister. Poliser och journalister till exempel, säger Bengt Lönnroth.
- För dem kan det vara motiverat att begära sekretesskydd. Men för gemene man är det att överreagera.
JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999
