Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tjänstemannakrav på arbetsmiljöutbildning

Efter en överenskommelse med Svenskt Näringsliv fick LO tio miljoner kronor per år för vidareutbildningar inom arbetsmiljö. Liknande lösningar för tjänstemännen säger dock Svenskt Näringsliv nej till.
Niklas Hallstedt Publicerad

Pengarna till LO:s arbetsmiljöutbildningar kommer från överskottet på försäkringar. Något liknande tänkte sig PTK som först föreslog att en vidareutbildning av skyddsombud på tjänstemannasidan skulle ske via arbetsgivarnas och fackens gemensamma försäkringsbolag Afa. När Svenskt Näringsliv sa nej, gick man vidare och föreslog i stället en partsgemensam utbildning av skyddsombud och arbetsgivarföreträdare. Även det nobbade arbetsgivarsidan.

Nu går PTK i stället ut till sina 27 medlemsförbund, däribland Unionen, och berättar vad de kan kräva som stöd för att deras skyddsombud och chefer ska få den arbetsmiljöutbildning de behöver.

PTK:s uppfattning är att både grundutbildning i arbetsmiljö och fördjupningar ska betalas av företaget, och att samtliga arbetsmiljöombud ska ha genomgått en grundutbildning på minst tre dagar inom sex månader från utnämningen.

I dag är detta ovanligt, enligt Börje Sjöholm, arbetsmiljöexpert på Unionen.

- Jag skulle tro att kanske hälften av ombuden får sin grundutbildning i tid.

PTK:s rekommendation är att nyvalda arbetsmiljöombud i större företag ska ha rätt till tio dagars utbildning första året. Från det andra året är det fem dagar som gäller. Arbetsmiljöombud i mindre företag ska ha rätt till fem dagars utbildning även första året.

Att man i dag får en tiodagarsutbildning är, enligt Sjöholm, "ytterst sällsynt".

- Det är bara enstaka huvudskyddsombud som får gå mer än grundutbildningen.

Kanske allvarligast av allt är utbudet av utbildningar försämrats kraftigt, anser Sjöholm.

- Tidigare utgick ett statsbidrag på 300 miljoner kronor per år. Det förväntar man sig alltså att företagen ska betala i dag. Det är väldigt svårt att uppskatta hur det ser ut i dag, men grovt sett handlar det nog om en halvering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.