Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu lovas bot och bättring

Rädda Barnen och SOS Barnbyar står på barnens sida. Samtidigt beställer båda organisationerna tjänster av företag som låter ungdomar arbeta under närmast slavliknande förhållanden. Hur går det ihop?
Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

Under 2009 och 2010 anlitades Face2face  av flera hjälporganisationer, däribland SOS Barnbyar och Rädda Barnen.

Flera ungdomar som Kollega talat med vittnar om till synes oändliga arbetsdagar, sex dagar i veckan, och väldigt lite betalt. Alla har jobbat på provision.

- Vi använder oss inte av företag där säljarna jobbar på provision. De ska ha schysta villkor och en stadig inkomst, säger Ann-Christine Berg, pressekreterare på SOS Barnbyar.

Anledningen till att man vill att säljarna har fast timlön är, enligt insamlingschefen Katja Skaarud, att säljare som jobbar på provision lätt blir för pushiga och aggressiva i sin säljteknik, och det rimmar illa med den bild organisationen vill visa upp.

Men faktum kvarstår - säljare som raggade faddrar till SOS Barnbyar jobbade med provision.

- Jag har avtalet framför mig. Det står att "SOS Barnbyar betalar leverantören ett fast pris per promotör och dag". Jag vet inte om det var det plus den muntliga överenskommelse vi hade som gjorde att vi förlitade oss på att det var schysta villkor, säger Ann-Christine Berg.

Vad tänker du när du får höra att säljarna jobbade på provision?

- Det känns hemskt tråkigt. Det är inte så vi vill jobba.

Vilket ansvar har ni för att de unga säljarna har bra villkor?

- Vårt ansvar är att anlita företag som har det. Sedan litar vi på de avtal vi gör med företaget så klart.

När Kollega kontaktar Rädda Barnen och talar med Louise Gauffin, som är marknads- och insamlingschef, berättar hon att man brukar anlita åtminstone ett par företag åt gången för att rekrytera givare.

Sedan Rädda Barnen prövat att samarbeta med Face2face i höstas håller man nu på att förhandla om ett nytt kontrakt.

Men när hon får veta hur de ungdomar som varit säljare åt hjälporganisationerna beskriver sin arbetssituation och vad Unionens expert anser om Face2faces avtal beslutar hon att genast stoppa den pågående förhandlingen.

- De företag vi anlitar ska följa den etik och de regler som Rädda Barnen står för och om det här stämmer så är det ju inte alls så. Vi jobbar ju i grunden med barns rättigheter och vi tror på de här rättigheterna oavsett om man är vuxen eller barn. Så vi kommer inte att fortsätta förhandla  förrän de här uppgifterna motbevisats.

Är det ett problem att unga far illa i ert namn?

- Jo, det finns inte på vår världskarta. Men ansvaret för säljarna har det företag som vi anlitat. Vi har etiska regler som de här företagen ska följa. I våra villkor står alltid att Rädda Barnens normer och värderingar ska följas och leverantören åtar sig att följa dem.

Vad betyder det konkret för företagen?

- Att de ska rekrytera seriöst och med kvalitet. Det är otroligt viktigt i den här branschen och det betyder också att leverantören ska se till att de som säljer har schysta villkor och behandlas med respekt, i enlighet med vår etik och våra värderingar.

Men borde ni inte ha kontroll på att de som säljer i ert namn har schysta villkor från början?

- Jo, det är väldigt viktigt för oss att man har en hög etik. Och vi jobbar med att följa upp hur våra säljteam har det genom att vara på plats ibland. Men det är ju inte vårt inhouseteam. Det är ju leverantören som har anställningsavtalen och då är det självklart leverantören som ska sköta det vi kommit överens om.

- Men vi borde nog bli ännu tydligare när det gäller hur anställningsavtalen ska se ut, så att man håller sig till grundläggande etiska regler där. Det står inget om det i våra avtal nu.

Fotnot: Efter intervjun återkommer Louise Gauffin med beskedet att man nu kräver att få se alla anställlningsavtal som Face2face tecknat med de säljare som jobbat för Rädda Barnen. Hon uppmanar alla som upplevt sig bli illa behandlade att kontakta henne för en eventuell ekonomisk kompensation.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Kriminalitet är ett växande problem” – krav på skärpt kontroll vid anställning

Kriminalitet på jobbet hotar företaget, medarbetarna, kunder och allmänhet. Därför måste arbetsgivare kunna göra bakgrundskontroller, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.
David Österberg Publicerad 18 februari 2026, kl 06:03
Avspärrningsband från polisen i förgrunden och blått utryckningsljus i bakgrunden – symbolbild för kriminalitet.
Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist på Almega, anser att arbetsgivare behöver kunna göra relevanta bakgrundskontroller för att minska riskerna för kriminalitet i arbetslivet. Fredrik Sandberg/TT

Kriminalitet är ett växande problem i arbetslivet – och en del brott påverkar förtroendet för en person, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.  

Rebecca Henriques

 – Grova våldsbrott, ekonomisk brottslighet, penningtvätt och narkotikahandel är exempel på brott som ofta förknippas med organiserad kriminalitet, säger Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist och arbetsgivarpolitisk expert på Almega.

Hon anser att företagen visserligen behöver kunna motivera behoven av bakgrundskontroller, men säger samtidigt att det är arbetsgivarna som ansvarar för säkerheten.

– Att avstå från nödvändiga kontroller kan i praktiken innebära att man utsätter verksamheten och medarbetarna för onödiga risker.

Kan en bakgrundskontroll vara integritetskränkande?

– När bakgrundskontroller görs på rätt sätt, där kandidaten får klar och transparent information och där kontrollen begränsas till det som är direkt relevant för tjänsten eller verksamheten, blir det en balans mellan personlig integritet och verksamhetens säkerhetsbehov.

Almega hoppas att den statliga utredningen om bakgrundskontroller leder till ett regelverk som tydliggör och stärker bakgrundskontroller i arbetslivet. 

– Under tiden utredningen pågår behöver regeringen införa tillfälliga regler som hindrar kriminella från att få ökat spelrum på arbetsplatser och motverkar negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och samhället, säger Rebecca Henriques.

Undersöker alltid tidigare brottslighet

För företag som jobbar med bakgrundskontroller finns en egen förening: Bakgrundskontrollföretagen, BKF. Föreningen har tagit fram en branschstandard och en gemensam uppförandekod.

För företag som följer BKF:s regler ingår alltid minst fyra komponenter i en bakgrundskontroll:

  • Verifiering av identitet
  • Ekonomiska uppgifter
  • Rättsliga ärenden
  • Analys

Enligt föreningens ordförande Johan Söderström, till vardags verksamhetschef på säkerhetstjänstföretaget Tempest Risk Solutions, är kontrollen av tidigare brottslighet nödvändig för att kunna göra en riskbedömning av en person.

Johan Söderström

– En enskild dom är inte avgörande i sig, men brottsuppgifter är en viktig komponent i den samlade riskbedömningen. Att en person begått ett brott behöver inte vara ett hinder för anställning. Verksamheten måste göra en helhetsbedömning.

”Vem som helst ska inte gräva i människors angelägenheter”

Johan Söderström hoppas att den statliga utredningen dels kommer fram till att ”professionella aktörer” fortsatt får tillgång till personuppgifter, dels att den visar behovet av en välreglerad marknad.

– BKF har förekommit utredningen genom att utveckla en branschgemensam uppförandekod med tillhörande övervakningsorgan. Vi hoppas att utredningen tillstyrker utvecklingen av koden, som i sig kommer innebära en av de mest integritetshöjande åtgärderna på arbetsmarknaden i närtid.

Behöver bakgrundskontroller regleras hårdare?

– Tillgången till personuppgifter är mycket god i Sverige. Att vi åtnjuter den möjligheten innebär också ett ansvarstagande. All personuppgiftsbehandling måste ske ändamålsenligt och efter en ordentlig intresseavvägning. Det funkar inte att vem som helst kan gräva i människors angelägenheter.